RÅ 1994 not 145
Allmän rättshjälp i resningsärende ang. uppehållstillstånd m.m. (avslag)
Not 145. Ansökan av Haradin O. m.fl. om resning i ärende ang. uppehållstillstånd m.m. - Statens invandrarverk
beslutade den 15 juni 1993 att avslå en ansökan av
Haradin O. och Irmete O. och deras barn Lavdije, Liridone
och Flutra om uppehållstillstånd m.m. samt att avvisa dem
enligt 4 kap. 1 § första stycket 2. utlänningslagen
(1989:529). Vidare förbjöds de att återvända till Sverige
före viss tid utan tillstånd av Invandrarverket. Beslutet
överklagades till Utlänningsnämnden som i beslut den
29 november 1993 dels avslog överklagandet, dels avslog
dottern Adelina O:s ansökan om uppehållstillstånd. Nämnden
delade Invandrarverkets bedömning att makarna O. och deras
barn inte var att betrakta som flyktingar enligt 3 kap. 2 §
utlänningslagen och att inte heller sådana omständigheter
förelåg som avsågs i 3 kap. 1 § 3. samma lag. Nämnden fann
vidare att bestämmelsen i 3 kap. 4 a § utlänningsförordningen (1989:547) inte var tillämplig eftersom Lavdije O. inte uppfyllt lagrummets krav på tre terminers skolgång efter det att ansökan om uppehållstillstånd gjordes. Enligt nämnden krävdes det för tillämpning av nämnda lagrum att Lavdije O. påbörjat skolgången senast i början av maj 1991. Inte heller i övrigt fanns enligt nämnden skäl att bevilja uppehållstillstånd. - I ansökningen yrkade familjen O. att
resning skulle beviljas i det av Utlänningsnämnden avgjorda
ärendet samt att Regeringsrätten skulle besluta att vidare
verkställighet av den beslutade avvisningen inte fick
företagas. Vidare yrkade familjen O. att allmän rättshjälp
beviljades. - Till stöd för resningsansökningen anförde
familjen O. i huvudsak följande. Lavdije O. hade börjat i
skola i Malmö den 13 maj 1991 och gått där till avslutningen den 12 juni 1991 innan hon börjat i Hultsfred. Hon hade fullgjort tre terminers skolgång. Haradin O. hade inte av Utlänningsnämnden underrättats om att det var av vikt för bedömningen av ärendet att skolgången i maj/juni 1991 kunde styrkas. - Efter föredragning beslöt Regeringsrätten den 20 december 1993 att inhämta yttrande från Utlänningsnämnden över de till Regeringsrätten av familjen O. ingivna handlingarna. Regeringsrätten förordnade därjämte att vidare åtgärder för verkställighet av beslutade avvisningar inte fick äga rum intill dess Regeringsrätten slutligt avgjort resningsmålet. - I yttrandet anförde Utlänningsnämnden: Familjen O. har varit företrädd av två ombud vilka båda måste ha varit medvetna om betydelsen av att nämnden fick riktiga uppgifter om Lavdije O:s skolgång. Av ombudets, advokat Elias Arfwedson, inlaga den 24 augusti 1993, aktbil. 6, framgår att han varit väl förtrogen med innebörden av 3 kap. 4 a §
utlänningsförordningen (1989:547). Denna inlaga har
kommunicerats det offentliga biträdet, jur. kand. Hjalmar
Sjöberg. Denne har gett in ett intyg den 20 november 1998,
aktbil. 14, utvisande att Lavdije gått i Strandskolan sedan
augusti 1991. Det är nämndens uppfattning att sökandena
varit väl medvetna om kravet på att skolgång kunnat styrkas
under tre terminer fram till den 30 november 1992, varför
nämnden inte ansett det nödvändigt att bereda vare sig
advokaten Arfwedson eller jur. kand. Sjöberg ytterligare
tillfälle att styrka skolgång i maj/juni 1991. - Om nämnden vid sin bedömning av ärendet hade haft tillgång till det i resningsärendet åberopade intyget, hade detta inte påverkat ärendets utgång. Den undervisning som bedrivs vid
Celsiusgården kan enligt nämndens praxis inte anses
uppfylla de krav som avses på skolgång enligt 3 kap. 4 a §
utlänningsförordningen. Enligt Olof Pernby, Celsiusgården
Mottagningscenter Syd, drivs skolan i mottagningscentrets
regi med lärare avlönade av kommunen. - Skolan har egna
lokaler på mottagningscentret. I skolan går endast
asylsökande skolpliktiga barn. - Regeringsrätten
(1994-03-09, Tottie, Berglöf, Lindstam): I målet har inte visats omständigheter som bör föranleda resning. - Skäl att bevilja familjen O. allmän rättshjälp i resningsärendet föreligger inte. - Regeringsrätten avslår ansökningen om resning. Regeringsrättens beslut den 20 december 1993 om förbud för vidare åtgärder för verkställighet av beslutad avvisning upphör därmed att gälla. - Regeringsrätten avslår ansökningen om allmän rättshjälp. (fd I 1994-02-15, Hedin)