RÅ 1994 not 181

Not 181. Överklagande av Eva L, Bernt Z. och Barbro Z. ang. bygglov. - Byggnadsnämnden i Örebro kommun (1992-01-21) beslöt bevilja Ervallahus AB bygglov för nybyggnad av flerbostadshus samt förråd på fastigheten Kumla 1:71 i Hovsta församling, Örebro kommun. Huset var ett enplans flerbostadshus med fyra smålägenheter för gruppboende av psykiskt utvecklingsstörda personer. Klagandena överklagade beslutet. - Länsstyrelsen i Örebro län (1992-03-11, Johnsson) avslog överklagandet. - I besvär yrkade klagandena att meddelat bygglov skulle undanröjas. Klagandena anförde bl.a. följande. Bygglovet medgav avvikelse från fastställd detaljplan såvitt avsåg ändamålet med markanvändningen samt såvitt avsåg vilken typ av byggnad som skulle få uppföras. I gällande detaljplan angavs att området avsatts till bostadsändamål. Det var nu inte fråga om byggande för civilt boende utan för institutionell vård av vissa kategorier. Vidare angav detaljplanen att det skulle vara kedjehus. Det med bygglovet avsedda huset var en större byggnadskropp i

stället för flera kedjehus. Bygglovet stred mot

detaljplanen och stred därför mot gällande lagbestämmelser.

- Ervallahus AB motsatte sig ändring av länsstyrelsens

beslut. Bolaget anförde i huvudsak följande. Avsikten var

att bygga gruppbostäder för fyra personer - omsorgstagare - samt vissa gemensamma utrymmen för de fyra lägenheterna. - Byggnadsnämnden avstyrkte i yttrande daterat den 25 maj

1992 bifall till besvären. Nämnden anförde bl.a. följande.

För bebyggelse av hem för vård och boende, gruppbostäder

för utvecklingsstörda, psykiskt sjuka, senildementa samt

liknande anläggningar tillämpades reglerna för bostäder

enligt gällande nybyggnadsregler. Ändamålet var således

boende, vilket var i överensstämmelse med planen. Vem som

skulle ha nyttjanderätt kunde inte styras i

bygglovprövningen. Planen tillät exploatering med fyra

eller fem kedjehus. Ett sådant byggande skulle vida

överstiga den byggrätt, som medgivits i lämnat bygglov.

Tillåten byggnadsyta hade således inte överskridits. -

Kammarrätten i Jönköping (1992-07-24, Blänning, von,

Strokirch, Ramberg): En byggnad som är uppförd och anordnad som gruppbostäder för utvecklingsstörda, psykiskt sjuka eller liknande anläggning har till ändamål att tillgodose ett boende. Såsom länsstyrelsen funnit står lämnat bygglov därför inte i strid mot det ändamål för vilket marken enligt gällande plan är avsedd. - Enligt gällande detaljplan skall marken i det aktuella området endast bebyggas med kedjehus. Beslutet att tillåta byggnad med annan form eller av annan typ är således en avvikelse från planen. Enligt 8 kap. 11 § sjätte stycket plan- och bygglagen (PBL) får dock bygglov lämnas till åtgärd som innebär mindre avvikelse från detaljplan, om avvikelsen är förenlig med syftet med planen. - Vid en bedömning av om det i förevarande fall är fråga om en sådan mindre avvikelse, som får godtas, beaktar kammarrätten följande. Enligt av Statens planverk utfärdade anvisningar för upprättande av detaljplaneförslag gäller ifråga om byggnadssätt att bestämmelse om bebyggelse med endast kedjehus kan användas då det anses nödvändigt att i planen säkerställa att enbostadshus sammanbyggs i rad med varandra via garage, förråd o.dyl. - Planbestämmelser angående byggnadssätt används i huvudsak för att byggnaderna i ett område skall ges en viss karaktär, viss form eller viss

storlek och är nödvändiga endast om byggnadskvarter avses

bli uppdelade i flera lotter (tidigare benämnt tomter). -

Förevarande byggnadskvarter i Hovsta tätort har

planbestämmelsen: Område för bostadsändamål, kedjehus, en

våning. Handlingarna i kammarrätten utvisar inte att det

förekommer någon fastighetsplan för kvarteret.

Omkringliggande byggnadskvarter har i planbestämmelser

beteckningarna radhus eller fristående hus. Vid

kammarrättens syn har konstaterats att området är bebyggt

med relativt tätt placerade enbostadshus. Fastigheterna

närmast norr om det med ansökan avsedda området är bebyggda

med kedjehus. Byggnaderna är högre än den planerade

gruppbostaden. - Den med bygglovet avsedda byggnaden består

av fyra mindre lägenheter samt vissa gemensamma utrymmen

med en total byggnadsyta av 370 kvm inkl. förrådsbyggnad.

Inom fastigheten skulle kunna inrymmas fyra kedjehus med

omkring 600 kvm byggnadsyta. Eftersom fastigheten inte är

uppdelad i lotter genom en fastighetsplan får

exploateringsgraden beräknas efter hela fastigheten om

2 616 kvm. Den föreslagna exploateringen är således avsevärt

lägre än vad planen tillåter. - Kammarrätten finner att den

med bygglovet avsedda byggnaden i viss mån avviker från

karaktären av bebyggelsen i övrigt i området. Utformningen

och storleken av byggnaden har dock gjorts så att denna

avvikelse kan godtas. - Kammarrätten finner även att den

avsedda byggnaden inte medför betydande olägenhet för

omgivningen och att kraven i 3 kap. PBL är uppfyllda. -

Kammarrätten lämnar besvären utan bifall. - Hos

Regeringsrätten yrkade klagandena i första hand att målet

skulle visas åter till kammarrätten för förnyad

handläggning och i andra hand att meddelat bygglov skulle

undanröjas. Som skäl för förstahandsyrkandet anfördes bl.a.

att kallelse till kammarrättens syneförrättning den 20 juli

1992 sänts till klagandena vid så sen tidpunkt att de

saknat möjlighet att inställa sig. - Ervallahus AB bestred

ändringsyrkandet. - Byggnadsnämnden avgav yttrande. -

Regeringsrätten (1994-03-18, Bouvin, Berglöf, von Bahr, Lindstam): Skälen för Regeringsrättens avgörande.

Kammarrättens handläggning i samband med syneförrättningen

utgör inte skäl för återförvisning av målet. - Vad gäller

klagandenas yrkande i sak är upplyst att byggnadsnämnden

den 16 juni 1992 antagit en ny detaljplan för fastigheten

Kumla 1:71 m.fl. Planen vann laga kraft den 2 juni 1993.

Enligt den nya planen skall fastigheten användas för

bostadsändamål och bebyggas med en friliggande

enplansbyggnad med högst 370 kvm bruttoarea. Det aktuella

byggnadsföretaget är således numera planenligt. Skäl för

ändring av kammarrättens dom föreligger därför inte. -

Domslut

Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer det slut kammarrättens dom innehåller. (fd I 1994-02-24, Hagelin)

*REGI

*INST