RÅ 1994 not 214
Synnerliga skäl till namnbyte enligt 14 § andra stycket namnlagen? (resningsärende)
Not 214. Ansökan av Kerstin M. m.fl. om resning i mål ang. namnbyte. - Makarna Uno och Kerstin M. samt deras barn Johan och Christina ansökte 1980 hos Patent- och registreringsverket (PRV) om att få byta efternamn till von
Knorring. Som skäl angavs bl.a. att von Knorring var
Uno M:s farmors efternamn som ogift, att han kände sig
bunden till farmoderns släkt och att sökandena ofta kallats
för von Knorring enbart eller von Knorring i förening med
M. Uno M. avled 1982. I beslut den 5 april 1983 avslog PRV
ansökningen enligt 13 § första stycket namnlagen
(1982:670). PRV angav som skäl att enligt 14 § andra
stycket namnlagen byte till ett efternamn kunde ske utan
hinder av 13 § samma lag endast om det fanns synnerliga
skäl och att vad som framförts till stöd för ansökningen
inte kunde anses utgöra sådana synnerliga skäl. I beslut
den 23 september 1983 med anledning av överklaganden av
Kerstin, Johan och Christina M. gjorde Patentbesvärsrätten
inte ändring i det överklagade beslutet. Regeringsrätten
beslutade den 9 november 1984 att inte meddela
prövningstillstånd. - Kerstin, Johan och Christina M.
ansökte om resning i det av Patentbesvärsrätten avgjorda
målet och yrkade att de skulle få anta efternamnet von
Knorring. De anförde i huvudsak följande. Deras ansökan om
namnbyte avslogs med stöd av den så kallade 80-årsregeln.
Denna ej lagstadgade regel tillämpades av PRV vid antagande
av släktnamn i rakt nedstigande led. I förarbetena till
namnlagen prioriterades släktskapet. Vid genomgång av
godkända namnändringar hade ett antal uppvisat samma
släktskapsförhållanden och struktur som deras familjs.
Namnlagens innebörd var inte att gynna sökande av namnbyte
som hade fördel av släktings civilstånd eller fysiska
överlevnad. - Regeringsrätten (1994-03-29, Björne, Dahlman, Swartling): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Sökandena har inte anfört någon omständighet som utgör skäl för resning. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår ansökningen. (fd III 1994-03-15, G. Mattsson)