RÅ 1994 not 273

Kammarrättsdom i mål om föreläggande enligt plan- och bygglagen gick utöver den prövning som ankom på kammarrätten

Not 273. Överklagande av Stefan L. och Byggnadsnämnden i Strömstads kommun. - Sedan Olle D. ansökt om bygglov för att uppföra en sjöbod för fiskets behov på fastigheten Korsnäs 2:2 i Strömstads kommun beslöt byggnadsnämnden i Strömstads kommun den 4 april 1990 att avskriva ärendet från vidare handläggning. Nämnden anmärkte att länsstyrelsen i ett beslut den 6 mars 1990 konstaterat att sjöboden skulle tillgodose fiskets behov och att den därför varken fordrade bygglov eller tillstånd enligt naturvårdslagen. - Sedan Olle D. påbörjat arbetena med byggnaden beslöt byggnadsnämnden den 14 november 1990 att stoppa dem. Nämnden åberopade 3 kap. 1 § och 10 kap.1 och 3 §§plan- och bygglagen. - Olle D. överklagade beslutet och yrkade att det skulle upphävas. Han hänvisade till vad länsstyrelsen sagt och gav in en licens för yrkesfiskare. - Företrädare för länsstyrelsen besökte platsen. - Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län (1991-01-10, Lindberg): Enligt 10 kap. 3 § plan- och bygglagen får

byggnadsnämnden förbjuda att ett visst byggnadsarbete

fortsätts om det är uppenbart att arbetet eller åtgärden

strider mot plan- och bygglagen eller mot någon föreskrift

eller något beslut som har meddelats med stöd av lagen.

Nämnden har förutom den sagda bestämmelsen även hänvisat

till 3 kap. 1 § samma lag. Enligt den bestämmelsen skall

byggnader placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt

med hänsyn till landskapsbilden och till natur- och

kulturvärdena på platsen. Byggnader skall dessutom ha en

yttre form och färg som är lämplig för byggnaderna som

sådana och som ger en god helhetsverkan. - Olle D. har

åberopat att han har rätt att uppföra byggnaden utan

tillstånd enligt plan- och bygglagen och naturvårdslagen.

Byggnadsnämnden har emellertid inte grundat sitt beslut på

den frågan utan avgörande för nämndens ställningstagande

har i stället varit att byggnaden inte uppfyller kraven i

3 kap. 1 § på bl.a. anpassning till landskapsbilden. Enligt

3 kap. 9 § andra stycket plan- och bygglagen skall

bestämmelserna i 1-8 §§ samma kapitel - således även den av nämnden åberopade bestämmelsen - tillämpas i skälig

utsträckning. Av lagens förarbeten framgår att med

uttrycket skälig utsträckning avses att något strikt

hävdande av kraven inte har avsetts utan att mindre

avvikelser skall kunna tolereras. Enligt 9 kap. 1 § sagda

lag är det byggherren som har ansvaret för att kraven

uppfylls. - I frågan om bestämmelsen i 3 kap. 1 § har

iakttagits i skälig utsträckning gör länsstyrelsen följande

bedömning. Av handlingarna framgår att tre olika lägen för

sjöboden har diskuterats och att nämnden kunde godta en av

placeringarna. Nämnden har också tillstyrkt att

länsstyrelsen meddelar nödvändiga tillstånd enligt

naturvårdslagen för det läget. Sjöboden har emellertid

förlagts till en annan plats. - Vid besöket på platsen

kunde länsstyrelsen konstatera att byggnaden skulle

uppföras på en brant klippa inom den norra nästan helt

orörda delen av Tjärnö. Strandpartiet inom den aktuella

delen av området är orört med undantag av ett bostadshus

som ligger ca 500 m från byggplatsen. Enligt länsstyrelsens

bedömning skulle en byggnad på platsen innebära ett

påtagligt ingrepp i landskapet och i naturmiljön både med

hänsyn till byggnadens egen inverkan och med hänsyn till de

sprängningar som blir nödvändiga med byggnadens placering.

- Reglerna till skydd för landsskapsbilden i 3 kap. 1 §

plan- och bygglagen har för detta område kompletterats med

ett skydd för samma ändamål med stöd av naturvårdslagen.

Det har sålunda bedömts som särskilt angeläget att i detta

område kunna styra en tillkommande bebyggelse för att

skydda landskapsbilden. Mot bakgrund av områdets känslighet

och ingreppets art anser länsstyrelsen att byggnadsföretaget inte i skälig utsträckning uppfyller de krav i fråga om lämplig lokalisering av byggnaden som måste ställas av hänsyn till landskapsbilden. Länsstyrelsen delar därför byggnadsnämndens bedömning. - Länsstyrelsen avslår besvären. - Olle T. (tidigare D.) yrkade att kammarrätten

med ändring av länsstyrelsens beslut skulle upphäva

byggnadsnämndens beslut att meddela byggstopp vad avsåg

uppförande av en sjöbod samt anförde bl.a. följande.

Eftersom sjöboden skulle uppföras för yrkesfiskets behov

krävdes varken bygglov enligt PBL eller tillstånd enligt

strandskyddsbestämmelserna eller naturvårdsföreskrifterna.

Han önskade i första hand förlägga sjöboden vid "läge 1"

och hade föreslagit byggnadsnämnden detta läge samt

därefter i god tro förberett genomförandet av projektet

genom att planera för sprängningar på platsen. Olle T. hade

vidare anfört att det av byggnadsnämnden tillstyrkta

"läge 3" inte hade någon aktualitet för honom eftersom han

förhindrades att använda tillfartsvägen till den plats där

sjöboden i detta fall skulle uppföras. - Byggnadsnämnden

ansåg att kammarrätten skulle avslå överklagandet. -

Kammarrätten höll muntlig förhandling och syn på platsen. -

Olle T. förklarade vid kammarrättens muntliga förhandling

- för det fall att han inte skulle medges rätt att uppföra

sjöboden på den plats som han ursprungligen avsett - att

han var villig att acceptera att sjöboden placerades så att

en inom "läge 1" belägen bergsklyfta i största möjliga

utsträckning utnyttjades. - Kammarrätten i Göteborg

(1991-12-30, Dyhre, Holmstedt, Fredrickson):

Byggnadsnämndens beslut får anses innebära förbud mot fortsatta byggnadsarbeten vad gäller uppförande av en sjöbod vid "läge 1". Kammarrätten har vid sådant förhållande inte att pröva om hinder möter mot att uppföra en sjöbod vid något av de andra lägen som omnämnts i målet. - Frågan i målet är om det är uppenbart att det av Olle T. tillämnade byggnadsföretaget strider mot PBL och om byggnadsnämnden således med stöd av 10 kap. 3 § samma lag ägt meddela det överklagade beslutet. Det avgörande är därvid om den sjöbod, som Olle T. avser att uppföra, och placeringen av denna i skälig utsträckning uppfyller kraven i 3 kap. 1 § PBL. - Inom den såsom "läge 1" betecknade platsen finns, såsom framgår av länsstyrelsens beslut, en brant klippa. Kammarrätten delar länsstyrelsens bedömning att det skulle innebära ett oacceptabelt ingrepp i landskapet och naturmiljön - inte minst med hänsyn till de sprängningar som skulle bli nödvändiga - att placera en sjöbod med måtten tio gånger fjorton meter uppe på klippan. - Vad därefter gäller den av Olle T. vid kammarrättens muntliga förhandling föreslagna alternativa placeringen av sjöboden innebär denna att sjöboden skulle förläggas till en intill den branta klippan belägen bergsklyfta, vilken mynnar i en liten havsvik. Efter viss utfyllnad av viken och med sjöbodens kortsida placerad mot vattnet skulle sprängning bli erforderlig i endast mycket begränsad omfattning. - Enligt kammarrättens mening skulle en placering av sjöboden med mesta möjliga utnyttjande av bergsklyftan och havsviken inom "läge 1" i skälig utsträckning uppfylla de krav som med hänsyn till landskapsbilden måste ställas beträffande lokaliseringen av en byggnad av den storlek, varom är fråga i målet. Kammarrätten finner därför att det inte föreligger skäl att låta förbudet mot fortsatta byggnadsarbeten omfatta en placering av sjöboden i enlighet med vad nu angivits. -

Kammarrätten ändrar länsstyrelsens beslut endast på så sätt

att kammarrätten förordnar att byggnadsnämndens beslut om

förbud mot fortsatta arbeten med att uppföra en sjöbod inte

skall gälla om sjöboden - med de av Olle T. angivna måtten

tio gånger fjorton meter - förläggs till den såsom "läge 1"

betecknade platsen och där placeras med kortsidan mot

vattnet och på sådant sätt att befintlig bergsklyfta och

havsvik utnyttjas i största möjliga utsträckning. -

Stefan L. och Byggnadsnämnden i Strömstads kommun yrkade

att Regeringsrätten skulle upphäva kammarrättens dom och

fastställa länsstyrelsens och byggnadsnämndens beslut. -

Olle T. motsatte sig ändring av kammarrättens dom och

yrkade att besvären av Stefan L. skulle avvisas. -

Regeringsrätten (1994-05-02, Brink, Tottie, Dahlman,

Werner, Swartling): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Kammarrättens avgörande innebär en inskränkning i det av

byggnadsnämnden meddelade förbudet att fortsätta

byggnadsarbetena. Avgörandet får anses angå Stefan L.,

såsom ägare till fastighet som gränsar direkt till den

fastighet som byggnadsarbetena avser. Regeringsrätten tar

därför upp Stefan L:s talan till prövning. -

Byggnadsnämnden i Strömstads kommun beslöt med stöd av

10 kap. 3 § och 3 kap. 1 §plan- och bygglagen (1987:10),

PBL, att stoppa de arbeten Olle T. påbörjat för att uppföra

en sjöbod inom den honom tillhöriga fastigheten Korsnäs 2:2

i Tjärnö församling, Strömstads kommun. Länsstyrelsen

avslog därefter de besvär Olle T. anfört över

byggnadsnämndens beslut. Olle T. fullföljde då sin talan

till kammarrätten. - Vad kammarrätten haft att pröva i

målet var enbart frågan om byggnadsnämnden haft fog för

sitt beslut att förbjuda Olle T. att fortsätta det av honom

påbörjade arbetet med uppförande av en sjöbod på viss del

av fastigheten Korsnäs 2:2. Kammarrätten har inte ägt att i

anslutning till denna prövning uppta frågan om möjlighet

föreligger att uppföra sjöboden på annan plats inom

fastigheten. Kammarrättens dom skall därför upphävas i vad

den går utöver den prövning som enligt det anförda ankommit

på kammarrätten. - Kammarrätten har i likhet med

underinstanserna funnit att det påbörjade byggnadsföretaget

- som det var planerat att fullföljas - uppenbart stred mot PBL. Regeringsrätten finner inte skäl till annan bedömning. Grund för att med stöd av 10 kap. 3 § PBL förbjuda

fortsatta byggnadsarbeten för uppförande av sjöboden på den

ifrågavarande platsen föreligger därmed. Byggnadsnämndens

beslut den 14 november 1990 skall därför fortfarande gälla.

- Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver kammarrättens dom i vad denna innefattar en prövning av möjligheten att uppföra sjöboden på annan plats än den som

byggnadsnämndens förbud avser. - Regeringsrätten fastställer det slut vartill länsstyrelsen kommit, till följd varav byggnadsnämndens beslut den 14 november 1990 gäller. (fd III 1994-03-22, Sundberg)

*REGI

*INST