RÅ 1994 not 403

Not 403. Överklagande av Fuji Photo Film Co. Ltd och Fuji

Film Sverige AB ang. rätt att ta del av allmän handling. -

Fujibolagen begärde hos Kommerskollegium att få ta del av

en dumpningsundersökning avseende röntgenfilm. -

Kommerskollegium (1992-10-27, Maskåll): Den handling Ni önskar få del av ("Yttrandet") utgörs av Kommerskollegiets skrivelse till Utrikesdepartementets handelsavdelning 1992-06-25, dnr H VT 4-213-91. Skrivelsen i fråga var enligt kollegiets beslut sekretesskyddad enligt 2 kap. 1 § och 8 kap. 6 §sekretesslagen. - Kollegiet noterar att sekretesskyddet för ifrågavarande handling på framställning från Er varit föremål för prövning av Utrikesdepartementets handelsavdelning 1992-07-10 och av Regeringen 1992-08-20. Prövningen ledde till avslag på Er framställning om att utfå handlingen i fråga. - Kollegiet finner vid sin prövning nu inte anledning att ändra sekretesskyddet för här berörda handling och avslår därmed Er framställning. - I kammarrätten yrkade Fujibolagen att få ta del av samtliga uppgifter i Kommerskollegiets skrivelse med undantag av sådana bilagor som insänts av eller tidigare utlämnats till dem. Om kammarrätten skulle finna att bolagen inte kunde få

ta del av hela skrivelsen yrkade de att få ta del av den i

största möjliga utsträckning. - Bolagen anförde bl.a. De

hade varit föremål för en dumpningsundersökning avseende

import av medicinsk röntgenfilm från Japan till Sverige. De

hade inte av Kommerskollegium eller Utrikesdepartementet

erhållit någon redovisning av dessa myndigheters bedömning

av de centrala frågorna i utredningen. I anledning av

Utrikesdepartementets besked att regeringen övervägde

antidumpningsåtgärder meddelade Fuji Tokyo att bolaget

önskade erbjuda s.k. prisåtagande. - Villkoren för

åtagandet förhandlades från det allmännas sida av

Kommerskollegiet. Förhandlingen fördes från Fuji Tokyos

sida helt utan insikt i det allmännas uppfattning om

bedömningen av skademarginal, eventuella samverkande

effekter m.m. Dumpningsutredningen avslutades den 8 oktober

1992 genom regeringens beslut att acceptera det av Fuji

Tokyo framlagda förslaget till prisåtagande. Bolagen var

angelägna att följa upp effekterna av prisåtagandet i

avsikt dels att analysera dessa i förhållande till de skäl

som föranlett att grund för åtgärd hade ansetts föreligga,

dels att säkerställa att åtagandena enligt prisåtagandet

fullgjordes. - Innehållet i Kommerskollegiets skrivelse

torde inte avse Sveriges förbindelser med annan stat och

endast i begränsat avseende utländsk parts (Fuji Tokyos)

förehavanden. I den del skrivelsen innehöll uppgifter om

Fuji Tokyo torde karaktären av uppgifterna vara sådan att

ett röjande inte kunde förväntas störa Sveriges

mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skada

landet. Innehållet torde i mycket stor utsträckning avse

aktörerna på den svenska marknaden för medicinsk

röntgenfilm, vilka såväl på leverantörs- som på kundsidan

var svenska rättssubjekt. - En mycket stor del av

uppgifterna torde avse bolagen. Sekretess till skydd för

enskild gällde inte i förhållande till den enskilde själv.

Bolagen hävdade inte heller sekretess sinsemellan. Även

merparten av övriga uppgifter torde vara sådana att de inte

förtjänade sekretesskydd som avses i 8 kap. 6 §

sekretesslagen. - I enlighet med GATT-koden hade

Utrikesdepartementet den 19 oktober 1992 offentliggjort

beslut jämte beslutsmotivering till antidumpningsåtgärden

mot Fuji Tokyo. En hel del av de publicerade uppgifterna

var sådana som förvägrats bolagen och som med all säkerhet

återfanns i skrivelsen. Utrikesdepartementet hade således

tillämpat mera långtgående sekretesskydd gentemot direkt

berörda parter än gentemot allmänheten. - Kommerskollegiet,

som den 1 december 1992 beslutade att lämna ut delar av

handlingen, avstyrkte att resterande delar lämnades ut och

anförde bl.a. Vad bolagen anfört om bakgrunden och skälen

till att de vill ta del av handlingen saknade relevans vid

sekretessbedömningen. Handlingen åtnjöt sekretesskydd

enligt 2 kap. 1 § och 8 kap. 6 §sekretesslagen samt

- trots att detta inte angivits i hemligstämpel - enligt

9 kap. 2 § samma lag (tullsekretess). Utrikessekretessen

gällde handlingen i dess helhet och var motiverad av att

den antidumpningsundersökning som redovisas i handlingen

behandlade frågan om vidtagande av handelspolitiska

åtgärder mot Japan och därmed angick Sveriges förbindelser

med annat stat. - Bolagen vidhöll sin talan och anförde

bl.a. Någon grund för att göra sekretessprövningen enligt

2 kap. 1 § sekretesslagen utifrån handlingen i dess helhet

förelåg inte. - Att skrivelsen behandlade frågan om

vidtagande av handelspolitiska åtgärder mot Japan var känt

och motiverade inte i sig sekretesskydd. - Av 14 kap. 5 §

sekretesslagen framgick att sekretess för uppgift i regel

inte gällde i förhållande till part i ärende hos myndighet.

De delar av skrivelsen där sekretessbehovet var av

synnerlig vikt i förhållande till bolagens särskilda

informationsintresse borde vara mycket begränsade. -

Kammarrätten i Stockholm (1993-09-06, Norström, Landelius): Bolagen önskar få ta del av Kommerskollegiets redovisning

enligt 7 § förordningen (1985:738) om dumpnings- och

subventionsundersökningar av en dumpningsundersökning

avseende import av medicinsk röntgenfilm från Japan. -

Enligt 2 § nämnda förordning skall dumpningsundersökningar

genomföras i enlighet med antidumpningskoden, varmed avses

(SÖ 1980:61) överenskommelse om tillämpningen av artikel V1

i det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT). Artikel 6 i

antidumpningskoden innehåller bl.a. bestämmelser om rätt

för berörda parter att ta del av uppgifter som är av

betydelse för deras fall (punkt 2) samt om behandlingen av

konfidentiella uppgifter (punkt 3). - Av artikel 7

(punkt 7) framgår att, om en dumpningsundersökning avbryts

på grund av ett s.k. prisåtagande, ett meddelande om detta

skall notifieras och måste offentliggöras. Sådana

meddelanden skall ange åtminstone de grundläggande

slutsatserna och en sammanfattning av skälen för dem. -

Handlingen innehåller således uppgifter om en

dumpningsundersökning som vidtagits mot ett japanskt

företag i enlighet med reglerna i antidumpningskoden.

Sekretess för sådana uppgifter gäller hos Kommerskollegium

om det kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga

förbindelser eller på annat sätt skadar landet om uppgiften

röjs (2 kap. 1 § andra stycket sekretesslagen). -

Regeringen har den 20 augusti 1992 beslutat att med

hänvisning bl.a. till utrikessekretessen enligt 2 kap. 1 §

första stycket sekretesslagen inte lämna ut handlingen till

bolagen. Av nämnda lagrum framgår att hos regeringen och

inom utrikesrepresentationen gäller utrikessekretessen "om

det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att detta

stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat

sätt skadar landet." - I enlighet med artikel 7.7 i

antidumpningskoden har den 19 oktober ett meddelande om

Fuji Tokyos prisåtagande publicerats i Post- och Inrikes

Tidningar. Den 1 december har Kommerskollegiet beslutat att

- efter underrättelse enligt 10 kap. 8 § regeringsformen -

lämna ut vissa delar av handlingen som innehöll för bolagen

tidigare kända uppgifter. - Regleringen av

utrikessekretessen i 2 kap. 1 § sekretesslagen innebär att

det föreligger olika förutsättningar för sekretess beroende

på var en viss handling förvaras. Hos regeringen och inom

utrikesrepresentationen gäller således ett s.k. omvänt

skaderekvisit enligt lagrummets första stycke medan, enligt

andra stycket, hos andra myndigheter gäller ett s.k. rakt

skaderekvisit. Bakgrunden till detta förhållande framgår av

sekretesslagens förarbeten (prop. 1979/80:2 del A s. 130

f.). I förarbetena framhålls att de olika skaderekvisiten

självfallet inte innebär att en prövning av sekretessen hos

en handling som inkommer både till regeringen och till en

annan myndighet bör leda till skilda resultat (prop.

s. 131). - I förevarande mål har enligt kammarrättens

mening inte framkommit något som föranleder avsteg från

sistnämnda princip. Med hänsyn härtill och innehållet i den

ifrågavarande skrivelsen finner kammarrätten att hinder för

utlämnande av denna föreligger enligt 2 kap. 1 § andra

stycket sekretesslagen. - Kammarrätten har i en dom den

9 juli 1992 (mål nr 5319-1992) funnit att sekretess enligt

8 kap. 6 § sekretesslagen förelåg för uppgifter i tre

skrivelser från konkurrentföretag till bolagen och att

hinder därför förelegat mot att utlämna skrivelserna i

vidare mån än Kommerskollegiet gjort. Kammarrätten

vidhåller denna bedömning. Sekretess enligt sistnämnda

bestämmelser gäller också för uppgifter från det anmälande

företaget CEA AB, vilka förekommer i handlingen. - Vid

angivna förhållanden och då Fuji Tokyo vid tidpunkten för

sin begäran att utfå handlingen hos Kommerskollegium inte

längre hade ställning av part på sätt avses i 14 kap. 5 §

sekretesslagen, kan inte någon del av handlingen lämnas ut.

- Kammarrätten lämnar överklagandet utan bifall. -

Referenten assessorn Olsson var skiljaktig. - Hos

Regeringsrätten fullföljde Fuji-bolagen sin talan. Fuji

vidhöll vad som tidigare anförts i underinstanserna och

tillfogade bl.a. följande. Fuji hade gentemot Sveriges

regering åtagit sig att höja sina priser på medicinsk

röntgenfilm. Regeringen har uppdragit åt Kommerskollegium

att fortlöpande övervaka att Fuji efterkom prisåtagandet.

Kollegiet hade också vid flera tillfällen efter den

ursprungliga utredningens avslutande begärt information av

Fuji, som också åtagit sig att inkomma med redovisning

kvartalsvis. Fuji måste därför fortfarande anses vara part

i det ärende som de efterfrågade handlingarna avsåg. Enligt

14 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100) hade Fuji därmed rätt

att ta del av de begärda handlingarna, även om de i och för

sig skulle anses omfattade av sekretess, eftersom det i

förevarande fall inte torde vara av synnerlig vikt för

allmänt eller enskilt intresse att sekretessbelagd uppgift

i materialet inte lämnades ut. - Regeringsrätten

(1994-06-14, Björne, Tottie, Wadell, Bouvin, Ragnemalm):