RÅ 1994 not 516

Not 516. Överklagande av Per-Olof N. ang. rätt att ta del av allmän handling. - I skrivelse till Hovrätten över Skåne och Blekinge anhöll Per-Olof N. att få namn och adress på alla anställda utom domarna. Anledningen härtill uppgavs vara att Per-Olof N. ämnade ge de anställda en gåva. - Hovrätten över Skåne och Blekinge (1993-10-25, Broome): När det gäller utlämnande av uppgifter rörande enskilda personer regleras detta i sekretesslagens sjunde kapitel som behandlar sekretess med hänsyn främst till skyddet för enskilds personliga förhållanden. I sjunde kapitlet 11 § fjärde stycket 1 sekretesslagen sägs att sekretess gäller i myndighets personaladministrativa verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Innebörden härav är att en myndighet får pröva om ett utlämnande av ifrågavarande uppgifter skulle kunna komma att skada enskild person. Om myndigheten finner att en sådan skada kan antas uppkomma har myndigheten rätt att vägra att lämna ut uppgiften. - Även om anledningen till Er begäran är den som är angett må det vara hovrätten obetaget att, trots allt, hysa oro över hur en förteckning utvisande namn och adress på en stor del av hovrättens anställda i Er ägo skulle kunna nyttjas av Er. Det är hovrätten bekant att Ni har medverkat till att sprida flygblad med kränkande angrepp mot domare i hovrätten i bostadsområdet. Hovrätten vill också hänvisa till delar av innehållet i de domskäl som ligger till grund för hovrättens dom den 16 mars 1993 rörande ansvar på grund av tryckfrihetsbrott där Ni var vadesvarande. I domskälen anförs att Ni har bl.a. gjort Er känd för att genom kränkande tillmälen och grundlösa beskyllningar gissla befattningshavare i offentlig verksamhet. Hovrätten anser sig böra räkna med möjligheten att ett utlämnande av de uppgifter Ni nu önskar i framtiden skulle kunna komma att resultera i något liknande även gentemot hovrättens anställda som inte är domare. - Hovrätten beslutar därför, med tillämpning av bestämmelserna i sjunde kapitlet 11 § fjärde stycket sekretesslagen, att inte utlämna den berörda handlingen med de av Er begärda uppgifterna. - När det för övrigt gäller lämpligheten av att lämna offentligt anställda, till vilka hovrättens personal räknas, gåva av något slag kan här hänvisas till innehållet i en skrivelse från undertecknad hovrättspresident till Er den 2 maj 1993. - Per-Olof N. vidhöll sitt yrkande att få ta del av namn och adress på hovrättens anställda utom domarna. Han anförde följande. Han ville ge böcker, som han själv skrivit, till vissa personer i hovrätten. Genom sitt beslut hindrade hovrätten emellertid den fria åsiktsbildningen. Den dom som hovrätten hänvisade till i sitt beslut innebar att han vunnit målet. Det var inte riktigt att han genom kränkande tillmälen och grundlösa beskyllningar gisslat befattningshavare i offentlig verksamhet. - Kammarrätten i Göteborg (1994-01-28, Dyhre, Hulting; Svensson skiljaktig): Enligt 7 kap. 11 § fjärde stycket sekretesslagen gäller sekretess i en myndighets personaladministrativa verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. - I förarbetena till bestämmelsen anförs bl.a. följande (prop. 1986/87:3 s. 8 f). En lämplig avvägning mellan de intressen som här står mot varandra (offentlighetsintresset och sekretessintresset) bör kunna åstadkommas genom en regel som innebär att uppgifter om en anställds personliga förhållanden, t.ex. adress eller telefonnummer till bostaden, får hemlighållas, om det kan antas att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. - - - Det måste i det enskilda fallet finnas ett visst fog för antagande att den anställde är i behov av ett sekretesskydd. Bedömningen bör ofta kunna göras mot bakgrund av omständigheterna då uppgifterna begärs utlämnade, t.ex. genom att den enskilde som begär uppgifterna uppträder hotfullt eller eljest visar en avog inställning. Om det finns grundad anledning att befara telefonterror eller andra trakasserier av allvarligare natur riktade mot den anställde bör detta givetvis i allmänhet anses utgöra ett sådant allvarligt men som krävs för hemlighållande. - Av det överklagade beslutet framgår att Per- Olof N. medverkat till att sprida flygblad med kränkande angrepp mot domare i hovrätten i deras bostadsområden samt att han bl.a. gjort sig känd för att genom kränkande tillmälen och grundlösa beskyllningar gissla befattningshavare i offentlig verksamhet. - Kammarrätten anser med hänsyn till vad som i målet upplysts angående Per-Olof N:s agerande i andra sammanhang att grund föreligger att med stöd av 7 kap. 11 § fjärde stycket sekretesslagen vägra att lämna ut de begärda uppgifterna till honom. - Kammarrätten avslår överklagandet. - Per-Olof N. fullföljde sin talan. - Regeringsrätten (1994-08-25, Palm, Wadell, Bouvin, Berglöf, Werner) fastställde kammarrättens dom. (fd III 1994-08-09, Belfrage)

*REGI

*INST