RÅ 1994 not 578

Besvär i särskild ordning av Hans S. över inkomsttaxering 1988. - Hans S. yrkade i sin deklaration vid 1988 års taxering avdrag för kostnader för resor i tjänsten med 14 203 kr och för kostnader för resor till och från arbetet med 19 714 kr avseende resor mellan Kolsva och Västerås i 220 dagar. Taxeringsnämnden medgav inte Hans S. avdrag med 14 203 kr för resor i tjänsten med motivering att erhållen resekostnadsersättning avsåg resor till och från arbetet. Sedan Hans S. överklagat hos Länsrätten i Västmanlands län uppgav hans arbetsgivare att ersättningen på kontrolluppgiften avsåg resor från bostaden i Kolsva till olika arbetsplatser i Västerås. Länsrätten fann i dom den 5 april 1991 (mål nr S 540-89) att Västerås var Hans S:s vanliga verksamhetsort och att Hans S. inte visat att han företagit tjänsteresor utom den vanliga verksamhetsorten. Länsrätten fann därför att yrkat avdrag med 14 203 kr för resor i tjänsten inte kunde medges. Hans S. fullföljde sin talan till Kammarrätten i Stockholm som i dom den 19 november 1991 fastställde länsrättens dom. Regeringsrätten beslutade den 25 september 1992 att inte meddela prövningstillstånd. I skrivelse som kom in till kammarrätten den 2 november 1992 överklagade Hans S. kammarrättens och Regeringsrättens beslut. Kammarrätten avvisade i beslut den 19 januari 1993 överklagandet med motivering att kammarrätten inte kunde ompröva Hans S:s taxering och att en prövning i extraordinär ordning nu tillkom Regeringsrätten

Not 578. Besvär i särskild ordning av Hans S. över inkomsttaxering 1988. - Hans S. yrkade i sin deklaration vid 1988 års taxering avdrag för kostnader för resor i tjänsten med 14 203 kr och för kostnader för resor till och från arbetet med 19 714 kr avseende resor mellan Kolsva och Västerås i 220 dagar. Taxeringsnämnden medgav inte Hans S. avdrag med 14 203 kr för resor i tjänsten med motivering att erhållen resekostnadsersättning avsåg resor till och från arbetet. Sedan Hans S. överklagat hos Länsrätten i Västmanlands län uppgav hans arbetsgivare att ersättningen på kontrolluppgiften avsåg resor från bostaden i Kolsva till olika arbetsplatser i Västerås. Länsrätten fann i dom den 5 april 1991 (mål nr S 540-89) att Västerås var Hans S:s vanliga verksamhetsort och att Hans S. inte visat att han företagit tjänsteresor utom den vanliga verksamhetsorten. Länsrätten fann därför att yrkat avdrag med 14 203 kr för resor i tjänsten inte kunde medges. Hans S. fullföljde sin talan till Kammarrätten i Stockholm som i dom den 19 november 1991 fastställde länsrättens dom. Regeringsrätten beslutade den 25 september 1992 att inte meddela prövningstillstånd. I skrivelse som kom in till kammarrätten den 2 november 1992 överklagade Hans S. kammarrättens och Regeringsrättens beslut. Kammarrätten avvisade i beslut den 19 januari 1993 överklagandet med motivering att kammarrätten inte kunde ompröva Hans S:s taxering och att en prövning i extraordinär ordning nu tillkom Regeringsrätten. - Hans S. ansökte om prövning i Regeringsrätten och anförde i huvudsak att han inte skulle straffas för ett fel begånget av arbetsgivaren. Han bifogade kopia av Skattemyndighetens i Västmanlands län yttrande till länsrätten i mål S 540-89. - Regeringsrätten (1994-10-21, Wahlgren, Tottie, Bouvin, Swartling, Rundqvist): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Hans S. får anses anföra besvär i särskild ordning. Enligt 103 § andra stycket andra meningen taxeringslagen (1956:623) ankommer det i förevarande fall på Regeringsrätten att pröva frågan om rätt föreligger att anföra besvär i särskild ordning. - Hans S. har inte anfört någon grund som kan föranleda rätt till besvär i särskild ordning. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten tar inte upp besvären till prövning. (fd I 1994-10-04, Wahling Bexhed)

*REGI

*INST