RÅ 1994 not 602

Not 602. Överklagande av Socialnämnden i Skinnskattebergs kommun ang. rätt att ta del av allmän handling. - Socialnämnden begärde hos Värnpliktsverket att få ta del av uppgifter på en avliden värnpliktigs läkarkort-hälsokort om dennes blodgruppstillhörighet. - Värnpliktsverket (1994-02-02) avslog framställningen med följande motivering: Enligt 7 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. - Ifrågavarande sekretess gäller inte bara för den hälso- och sjukvård som bedrivs av det allmänna i sjukhus och andra vårdinrättningar. Sekretessen gäller även för andra verksamheter där hälso- och sjukvård ingår som ett inslag t.ex. inom försvarsmakten. - I förevarande fall gäller det uppgifter angående en avliden person. Sekretessen enligt 7:1 gäller dock inte bara till förmån för den enskilde utan även för närstående. - Enligt uppgift finns det både en mor och en syster till den avlidne. - Med hänvisning till detta förhållande samt till att det enligt Värnpliktsverkets bedömning inte står klart att uppgiften kan röjas utan att berörda anhöriga lider men, finner verket att uppgiften inte kan lämnas ut. - I överklagande vidhöll socialnämnden sin begäran och anförde följande. Den värnpliktige avled i februari 1992. Den begärda uppgiften skulle användas i en pågående faderskapsutredning. Det fanns en annan man som utpekades som fader och som genomgått en blodundersökning. Resultatet av undersökningen var att denne var möjlig far till barnet. Det var endast om det visade sig att den värnpliktige hade en viss blodgrupp som han kunde uteslutas som far. Om det skulle visa sig att han var möjlig far fanns det således två möjliga fäder till barnet. Det framstod emellertid som osannolikt för att inte säga omöjligt att den värnpliktige skulle kunna utpekas som far utan en rättsgenetisk undersökning. Nämnden ansåg det orimligt att eventuella obehagskänslor hos anhöriga skall leda till att ett faderskap inte kunde fastställas. - Värnpliktsverket hemställde i yttrande att kammarrätten skulle avslå överklagandet och anförde följande. Den begärda uppgiften hade verket erhållit i samband med den undersökning av hälsotillstånd och fysiska kvalifikationer i övrigt som försiggick vid verkets inskrivning av värnpliktiga. Denna verksamhet var ett exempel på sådan "annan medicinsk verksamhet" som avsågs i 7 kap. 1 § sekretesslagen. Denna bestämmelse innehöll ett s.k. omvänt skaderekvisit, innebärande att sekretess skulle vara huvudregel. Då det inte stod helt klart att den aktuella uppgiften kunde röjas utan att berörda anhöriga led men, ansåg verket att uppgiften inte kunde lämnas ut. Vad beträffade nämndens begäran att uppgiften borde lämnas ut med hänsyn till att intresset att fastställa faderskapet övervägde de anhörigas "obehagskänslor" kunde verket bara konstatera att den s.k. generalklausulen i 14 kap. 3 § samma lag, som möjliggjorde sådan intresseavvägning, inte var tillämplig i fråga om sekretess inom hälso- och sjukvården. - I en skrivelse till kammarrätten uppgav den värnpliktiges moder att hon inte medgav att Värnpliktsverket eller någon annan myndighet lämnade ut några uppgifter om hennes framlidne sons personliga förhållanden, eftersom detta skulle innebära men för såväl henne som hennes övriga barn. - Kammarrätten i Göteborg (1994-05-03, Kärrström, Ståhlgren, Österlin) gjorde samma bedömning som Värnpliktsverket och avslog därför överklagandet. - Socialnämnden fullföljde sin talan. - Regeringsrätten (1994-11-03, Brink, Palm, Wadell, Ragnemalm, Lavin) fastställde kammarrättens dom. (fd III 1994-10-18, Eriksson)

*REGI

*INST