RÅ 1994 not 62
Not 62. Överklagande av Jan L. ang. eftertaxering för 1984 för inkomst. - Taxeringsnämnden åsatte vid 1984 års taxering Jan L. taxeringar sedan han avgivit
självdeklaration. Inkomst av tjänst upptogs till
beskattning med 228 783 kr. - I ansökan om eftertaxering yrkade länsskattemyndigheten att Jan L. skulle eftertaxeras för taxeringsåret 1984 med 200 000 kr i förvärvskällan
inkomst av tjänst, samt att underlaget för tilläggsbelopp som fastställts 1984 skulle höjas i motsvarande mån. - Som grund för sitt yrkande anförde länsskattemyndigheten att Jan L. under året 1983 varit anställd i Svensk
Teleindustri AB. Under 1983 hade Jan L:s hustru Gerd L. förvärvat 1 000 aktier i företaget till ett pris som
väsentligt understigit aktiernas marknadsvärde. Aktierna förvärvades till ett pris av 125 kr per aktie.
Marknadsvärdet för aktierna uppgick vid denna tid till 325 kr per aktie. Mellanskillnaden, 200 kr per aktie, måste därför betraktas som en skattepliktig inkomst av tjänst för vilken Jan L. är skattskyldig enligt 32 §
kommunalskattelagen. - Jan L. bestred bifall till ansökan om eftertaxering. - Länsrätten i Stockholms län
(1990-06-29, Sturk): Länsrätten bifaller
länsskattemyndighetens ansökan och eftertaxerar Jan L. i förvärvskällan tjänst enligt följande: Tax.år 1984, statlig inkomstskatt 200 000 kr, kommunal inkomstskatt 200 000 kr. - Underlaget för tilläggsbelopp vid 1984 års taxering höjs härefter med 200 000 kr. - I besvär yrkade Jan L. att länsrättens dom skulle undanröjas. - Kammarrätten i
Stockholm (1992-02-24, Pernold, Tenne, Åberg) lämnade besvären utan bifall. - I överklagandet vidhöll Jan L. yrkandet att eftertaxeringen om 200 000 kr skulle
undanröjas. - Riksskatteverket avstyrkte bifall till yrkandet. - Regeringsrätten (1994-02-04, Björne, Tottie, Dahlman, Werner, Swartling): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Jan L. har eftertaxerats i inkomstslaget tjänst för 200 000 kr, vilket motsvarar skillnaden mellan
inköpspriset - 125 kr/aktie - och den första OTC-noteringen - 325 kr/aktie - för de 1 000 aktier som hans hustru Gerd L. år 1983 inköpte i Svensk Teleindustri AB (Stiab). Målet gäller i vad mån köpet medför en skattepliktig förmån för Jan L. och om grund för eftertaxering föreligger. - Enligt 32 § 1 mom. första stycket a) kommunalskattelagen (1928:370), KL, i bestämmelsens lydelse vid 1984 års taxering hänförs till intäkt av tjänst avlöning, arvode, traktamente, sportler och annan förmån i pengar, bostad eller annat som utgått för tjänsten. I fråga om förmånsbeskattningen vad gäller anställdas i aktiebolag förvärv av aktier i bolaget infördes med tillämpning fr.o.m. 1984 års taxering en ny anvisningspunkt 3 a till 32 § KL (SFS 1984:951) till vilken hänvisades i ett nytt femte stycke i 32 § 3 mom. KL. Enligt anvisningspunkten skall - för det fall anställd förvärvat aktier till lägre pris än marknadsvärdet - skillnadsbeloppet inte tas upp som intäkt om 1. aktier på grund av samtidigt erbjudande har förvärvats även av andra än bolagets anställda och aktieägare på samma villkor som gällt för de anställda, 2. de anställdas och aktieägarnas sammanlagda aktieförvärv inte överstigit 20 procent av det totala antalet utbjudna aktier och 3. den anställde inte förvärvat aktier för ett belopp som överstiger 30 000 kr. - Eftersom det nu
ifrågavarande förvärvet av aktier avser ett belopp som överstiger 30 000 kr är redan på grund härav den angivna anvisningspunkten inte tillämplig. Vid dess tillkomst uttalade emellertid departementschefen att förslaget innebar ett begränsat lagstiftningsingripande, som gav en ram för anställdas aktieförvärv inom vilken
förmånsbeskattning var utesluten, men att av de nya
bestämmelserna däremot inte följde att förmånsbeskattning alltid skulle inträda vid aktieförvärv som inte omfattades av bestämmelserna (prop. 1984/85:80 s. 14). Regeringsrätten har också i en dom den 29 juni 1993 (mål nr 2424-1992) funnit att en av Stiab anställd person, trots att han 1983 till samma kurs som Gerd L. förvärvat aktier för ett belopp som översteg 30 000 kr och trots att han fick antas ha köpt aktierna till visst underpris, inte skulle förmånsbeskattas för förvärvet, när övriga i anvisningspunkten angivna
förutsättningar var uppfyllda och den anställde inte på grund av sin ställning i bolaget eller av annat skäl påverkat aktieerbjudandet, aktieköpet eller fördelningen av aktierna i för honom gynnsam riktning. Jan L. har i Regeringsrätten åberopat detta avgörande till stöd för sin talan. - Det avgjorda målet avsåg en anställd som antog Stiabs erbjudande i augusti 1983 att inför en förestående OTC-introduktion köpa aktier i bolaget. Erbjudandet avsåg 90 000 aktier Ó nominellt 10 kr, vilka för en kurs av 125 kr försåldes till lika delar från de dåvarande ägarnas innehav. Anmälan om köp gjordes under tiden den 12 - den 22 september 1983, varefter aktierna fördelades enligt styrelsens bestämmande på sådant sätt att 15 000 aktier tilldelades anställda och leverantörer och återstoden allmänheten. - Jan L. har i målet genomgående starkt understrukit att hans hustrus förvärv inte har något
samband med Stiabs nu nämnda erbjudande utan grundar sig på ett särskilt optionsavtal mellan honom och Stiabs
huvudaktieägare Åke J. Jan L. ägde 20 procent av aktierna i Stiab fram till 1977, då han slutade sin anställning och överlät sina intressen i bolaget till Åke J. Därvid
träffades en överenskommelse att Jan L. vid ett återinträde i bolaget skulle ha rätt att köpa tillbaka sitt innehav. Vid Jan L:s återanställning 1979 diskuterades optionslöftet men då han för tillfället saknade ekonomiska resurser överenskom han med Åke J. att möjligheten att åter förvärva 20 procent av aktiekapitalet skulle stå öppen under hela anställningstiden. Priset för aktierna skulle bestämmas av bolagets revisor. I mars 1983 överenskom Jan L. med Åke J. om köp av aktier, vilka han dock erhöll först sedan
aktieförsäljningen från Åke J. till marknaden hade påbörjats. Enligt överenskommelsen skulle avräkning ske vid den tidpunkt då övriga aktier hade placerats på marknaden. - Enligt avräkningsnota förvärvade Gerd L. aktierna den 5 oktober 1983. Åke J. har i målet intygat att
aktieförvärvet grundade sig på Jan L:s optionsrätt, att aktierna inte ingick i de totalt 90 000 aktier som omfattades av erbjudandet från huvudaktieägarna samt att likviden för de senare aktierna överfördes till
huvudaktieägarnas konto den 14 oktober 1983 men för
Gerd L:s aktier först den 20 oktober 1983 direkt till Åke J:s konto. - Av utredningen framgår således att
Gerd L:s förvärv av aktier i Stiab genomfördes på grund av den optionsrätt som Jan L. var tillförsäkrad vid en
återanställning i bolaget och att förvärvet därför får
anses ha skett på grund av hans anställning i Stiab. Med hänsyn till angivna omständigheter är det riktigt att, såsom underinstanserna gjort, pröva frågan om
förmånsbeskattning som en fråga om eftertaxering av Jan L. för 1984. - Av utredningen framgår vidare att aktieköpet ligger utanför den ram som föreskrivits i punkten 3 a av anvisningarna till 32 § KL också i det hänseendet att aktier inte på grund av samtidigt erbjudande har förvärvats även av andra än bolagets anställda och aktieägare på samma villkor som gällt för de anställda. Vid en samlad bedömning av samtliga omständigheter finner Regeringsrätten vid en tillämpning av de allmänna reglerna i 32 § KL om vad som skall hänföras till intäkt av tjänst, att Jan L. rätteligen skolat beskattas för den förmån som aktieköpet kan ha
inneburit. Eftersom några uppgifter om villkoren för aktieförvärvet inte lämnats i Jan L:s eller Gerd L:s
självdeklarationer finns grund för eftertaxering av honom om en förmån av tillräcklig storlek föreligger. -
Regeringsrätten har i det tidigare avgjorda målet med hänsyn till de kraftiga variationerna i aktiens noterade pris inom kort tid efter aktieköpet funnit att det inte kan anses givet att den första noteringen på OTC-listan ger ett rättvisande uttryck för marknadsvärdet vid tidpunkten för de köp som gjordes inom ramen för Stiabs erbjudande i augusti 1983 men att det fick antas att aktierna köpts till visst underpris. Avräkningsnota för nu förevarande aktieköp upprättades den 5 oktober 1983, dvs. efter den första noteringen den 1 oktober. Av handlingarna framgår inte vilka noteringar som därefter kan ha gjorts på OTC-listan. Utredningen ger emellertid vid handen att aktieförvärvet har utgjort en förmån av sådan storlek att eftertaxering skall ske. Förmånsvärdet bör emellertid inte bestämmas till högre belopp än 75 kr per aktie eller sammanlagt 75 000 kr. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten ändrar
kammarrättens dom och nedsätter eftertaxeringarna till statlig och kommunal inkomstskatt till 75 000 kr och begränsar höjningen av underlaget för tilläggsbeloppet vid taxeringen till statlig inkomstskatt till likaledes 75 000 kr. (fd III 1994-01-13, Hoffstedt)