Prop. 1984/85:80

om beskattningen vid anställdas förvärv av aktier i vissa fall, m.m.

Prop. 1984/85: 80

Regeringens proposition 1984/85: 80

om beskattningen vid anställdas förvärv av aktier i vissa fall, m. m.;

beslutad den 8 november l984.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar OLOF PALME KJELL-OLOF FELDT

1 Inledning

Under de senaste åren har ett betydande antal aktiebolag introducerats på Stockholms fondbörs och den nya särskilda marknaden för aktier i små och medelstora företag, den s.k. OTC-marknaden. Ett vanligt förekom- mande inslag i de aktieutförsäljningar som föregått sådana introduktioner har varit att de anställda i bolagen fått tillfälle att förvärva en viss andel av aktierna. Många av dessa marknadsintroduktioner har kännetecknats av att de första noterade kurserna på aktierna högst betydligt överstigit de priser som betalats vid utförsäljningen. ..

Denna aktivitet på aktiemarknaden gav i våras upphov till en debatt i fråga om beskattningskonsekvensema för anställda som — med viss före- trädesrätt framför andra intressenter — förvärvat aktier i det egna företa- get. Den från fiskalt håll hävdade uppfattningen att förvärven i princip skall medföra en beskattning som löneförmån för skillnaden mellan mark— nadsvärdet och förvärvspriset utsattes för kritik. bl.a. i riksdagen. En genomgång av beskattningsfrågan inom finansdepartementet har redovi- sats i promemorian (Ds Fi 1984: 21) Beskattningen vid anställdas förvärv av aktier i det egna företaget. 1 promemorian föreslås bestämmelser som undantar vissa förvärv från förmånsbeskattning. Promemorian har remiss- behandlats.

Jag kommer nu att ta. upp frågan om lagstiftning på grundval av prome- morieförslaget.

Till protokollet i detta ärende bör fogas dels promemorian som bilaga [, dels en förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena som bilaga 2.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1984/85: 80 9

2 Föredragandens överväganden 2.1 Inledande synpunkter

De i ärendet aktuella beskattningsfrågorna har sin grund i den stora 'aktivitet som under senare år kännetecknat den svenska aktiemarknaden. Under år 1983 och första halvåret 1984 introducerades 26 bolag på Stock- holms fondbörs och 48 bolag på OTC-marknaden. [ de flesta fall har introduktionerna föregåtts av någon form av utförsäljning av aktier i bola- get. När det gäller OTC-bolagen har det närmast varit regel att de anställda tecknat en viss andel av de utbjudna aktierna. Denna andel har i allmänhet legat mellan 5 och 15%.

Vid introduktionerna under 1983 var de aktiekurser som noterades på börsen eller OTC-listan regelmässigt högre än utförsäljningspriserna. I några fall rörde det sig om en kursstegring på flera hundra procent.

Det är mot den bakgrunden man skall se debatten om beskattningskon- sekvenserna för de anställda som deltagit i aktieutförsäljningarna. Företrä- dare för skatteadministrationen gjorde gällande att anställda som med viss företrädesrätt förvärvat aktier i det egna företaget till en kurs som är lägre än marknadsvärdet skall påföras en förmån vid beräkningen av tjänstein- komsten som motsvarar skillnaden mellan vederlaget och marknadsvär- det. Den uppfattningen kritiserades från olika håll. Kritikerna pekade bl. a. på att någon motsvarande beskattning inte träffar utomstående personer som förvärvat aktier på samma villkor som de anställda. Enligt kritikerna skulle en förmånsbeskattning också strida mot principen att orealiserade värdestegringar inte skall beskattas. Dessutom gick kritiken ut på att en förmånsbeskattning kunde få orimliga konsekvenser i de fall aktiekursen når en toppnotering i anslutning till introduktionen för att sedan falla.

I departementspromemorian redovisas slutsatsen att gällande skattelag- stiftning i flera av de diskuterade fallen torde medföra en förmånsbeskatt- ning. Det konstateras vidare att det ofta uppställer sig betydande svårighe- ter att bestämma förmånens värde. Dessutom noteras att de allra flesta anställda i den aktuella situationen inte varit medvetna om att en beskatt- ning kunde ifrågasättas. Många av dem har också på olika sätt uppmunt- rats att delta i aktieemissionerna. Mot den bakgrunden förslås att uttryck- liga bestämmelser införs som undantar vissa förvärv från förmånsbeskatt- ning. Genom de föreslagna bestämmelserna klargörs under vilka förutsätt- ningar anställda kan förvärva aktier i det egna företaget utan att riskera att träffas av förmånsbeskattning.

Vid remissbehandlingen har förslaget i promemorian överlag fått ett positivt bemötande. Några remissinstanser har dock från skilda utgångs- punkter kritiserat förslaget. Kammarrätten i Göteborg ifrågasätter uppfatt- ningen att gällande regler medför förmånsbeskattning i de diskuterade fallen och anser därför att ett lagstiftningsingripande är obehövligt. Bank- inspektionen och länsstyrelsen i Gävleborgs län förordar en generell regle-

• Sida 10
•  Original

Prop. 1984/85: 80 10

ring av den innebörden att anställdas aktieförvärv aldrig skall medföra förmånsbeskattning. Även styrelsen för Stockholms fondbörs kritiserar begränsningarna i den föreslagna undantagsbestämmelsen. De skäl som motiverat förslaget i promemorian kritiseras i olika hänseenden av länssty- relsen iMalmöhus län som inte kan tillstyrka förslaget i nuvarande utform- ning. Enligt länsstyrelsen är det otillfredsställande att den föreslagna lag- regleringen endast klarar ut en del av ett oklart rättsområde. Man hävdar att en sådan lagstiftning inte bidrar till att förenkla beskattningsreglerna.

Som framgår av promemorian är det i avsaknad av något vägledande regeringsrättsavgörande svårt att göra en helt säker bedömning av beskatt- ningskonsekvenserna i de diskuterade fallen. Enligt min mening måste dock utgångspunkten för ett ställningstagande i den föreliggande lagstift— ningsfrågan vara att en förmånsbeskattning kan komma att ske med oför- ändrade regler. Vill man med säkerhet undvika beskattning i vissa fall krävs ett lagstiftningsingripande. Någon annan möjlighet att åstadkomma ett sådant resultat föreligger inte.

Jag delar den i promemorian redovisade uppfattningen att övervägande skäl talar för att vissa förvärv uttryckligen undantas från förmånsbeskatt- ning. Även när det gäller räckvidden av en sådan undantagsbestämmelse kan jag ansluta mig till bedömningarna i promemorian. Det kan således i detta sammanhang inte komma ifråga att, som några remissinstanser efter- lyst, göra ett generellt undantag från förmånsbeskattningen beträffande anställdas förvärv av aktier i det egna företaget. I vilken utsträckning mera genomgripande förändringar på detta beskattningsområde kan komma att aktualiseras i framtiden är givetvis svårt att förutse. Jag vill i den delen påminna om att förmånsbeskattningskommittén (B 1978:02) arbetar med en översyn av förmånsbeskattningen.

3 Upprättat lagförslag

] enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprät- tats förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370). Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

2 Emissioner och introduktioner

De nu väckta beskattningsfrågorna har i mycket sin grund i den stora aktivitet som under senare år kännetecknat den svenska aktiemarknaden. En annan väsentlig faktor har varit strävandena att i ökad utsträckning intressera de anställda för delaktighet och insyn i de egna företagen genom aktieköp. Tillkomsten av en särskild marknad. OTC-marknaden. för aktier i de små och medelstora företagen har i särskilt hög grad bidragit till en utveckling mot ökat deltagande från de anställdas sida vid aktieemissioner.

Under år 1983 och första halvåret 1984 har sammanlagt 26 nya bolag introducerats på Stockholms fondbörs. Under samma tid har 48 företag introducerats på OTC-marknaden. I de flesta av dessa fall har introduk- tionen föregåtts av någon form av utförsäljning av aktier i bolaget. Det har

• Sida 21
•  Original

Prop. 1984/85: 80 21

handlat om nyemission av aktier. försäljning av delar av tidigare ägares aktieinnehav eller bådadera.

När det gäller OTC-bolagen har det närmast varit regel att de anställda i varierande grad tecknat aktier vid den utförsäljning som föregått introduk- tionen. I några fall har denna aktieteckning grundats på en i prospekt särskilt angiven företrädesrätt för de anställda. Det kan i sammanhanget påpekas att samtliga utförsäljningar hittills blivit kraftigt övertecknade.

De introduktioner som ägde rum under år 1983 kännetecknades regel- mässigt av att de kurser som noterades på börsen eller OTC-listan var högre än introduktionskursen. För några bolag handlade det om en kurs- stegring på flera hundra procent. Under senare tid har denna trend brutits och vid de senaste introduktionerna har förstanotcringarna endast obetyd- ligt överstigit utförsäljningspriset.

Det har inte varit möjligt att i detalj kartlägga de aktuella emissionerna och introduktionerna. Arbetet har inriktats på en undersökning av OTC- bolagen där inslaget av anställdas aktieförvärv synes ha varit större jäm- fört med de nya börsbolagen. Närmare uppgifter om hur stor andel av de totalt utförsålda aktierna som har tilldelats anställda har varit svåra att få fram. I många fall har uppgifter om att de anställda skall ha företrädesrätt att förvärva aktier saknats i introduktionsprospekten trots att det vid en direkt förfrågan hos bolaget ifråga visar sig att en sådan rätt förelegat. I vissa prospekt anges att de anställda vid sidan av andra kategorier — kunder. leverantörer och liknande — skall särskilt gynnas vid tilldelningen av aktier. Det är däremot sällsynt att det anges hur många aktier de anställda har rätt att förvärva. Med ledning bl. a. av uppgifter inhämtade direkt från berörda bolag kan dock konstateras att den andel aktier som tilldelats de anställda med något undantag understiger l5%. Variationerna mellan bolagen är emellertid betydande. I ett antal fall har de anställda inte tilldelats några aktier alls medan de anställda i ett bolag förvärvat så mycket som ca 40% av de utbjudna aktierna. I regel har den andel av de utbjudna aktierna som förvärvats av anställda dock legat mellan 5 och l5%.

3 Nuvarande beskattningsregler

I kommunalskattelagen ( l928: 370). KL. ges ingen definition av inkomst- begreppet. Det har medfört att reglerna om förmånsbeskattning återfinns på flera håll i KL. Med varierande utformning anges för de olika förvärvs- källorna att som skattepliktig intäkt skall tas upp — förutom kontanta ersättningar och motsvarande — även förmåner av olika slag. I 425 KL ges vissa gemensamma bestämmelser om hur förmånerna skall värderas.

När det gäller de här aktuella grupperna av anställda är reglerna om inkomst av tjänst tillämpliga. Enligt 325 lmom. KL skall som intäkt tas

• Sida 22
•  Original

Prop. 1984/85: 80 22

upp kontanta ersättningar och andra förmåner som utgått för tjänsten. I princip skall alltså alla förmåner beskattas. Det finns dock undantag från denna huvudregel. Enligt 32 5 3 mom. tredje stycket undantas förmån av fri sjuk- eller tandvård från beskattning med vissa begränsningar när det gäller enskild tjänst. Vidare är fri grupp-sjukförsäkring. som grundas på centralt kollektivavtal. skattefri.

Av 325 3 mom. fjärde stycket framgår att inte heller förmåner av mindre värde beskattas. En förutsättning för skattefriheten är att förmånen utgått i annat än pengar och inte kan antas vara avsedd att utgöra direkt vederlag för utfört arbete.

Närmare bestämmelser finns i punkt 3 av anvisningarna till 32.5. Enligt första och andra styckena beskattas bostadsförmån. Vidare beskattas en- ligt första stycket i princip förmåner som den skattskyldige inte skulle kunna få avdrag för att själv skaffa sig. Det gäller t.ex. fri kost och fria resor.

Förmåner av mindre värde behandlas i tredje stycket. Där sägs att sådana förmåner kan bestå i t.ex. rabatter vid inköp av varor i arbetsgiva- rens rörelse. förfriskningar i samband med arbetet. prisreducerade mål- tider eller hyra till obetydligt lägre belopp än i orten gällande hyrespris. Vid bedömning av om beskattning skall ske skall hänsyn tas till ”det sammanlagda värdet av de förmåner av ifrågavarande slag som den skatt- skyldige åtnjutit från samme arbetsgivare och till arbetsgivaren hörande personalstiftelse". Vid bedömningen skall hänsyn också tas till den bespa- ring i normala levnadskostnader som förmånen kan ha inneburit. För skattefrihet förutsätts att förmånen inte framstår som ett med lön eller pension jämförbart vederlag utan som en åtgärd för att bereda trivsel i arbetet eller liknande eller utgår på grund av sedvänja i branschen.

42.5 med anvisningar innehåller regler om hur värdet av förmåner skall beräknas. Reglerna handlar bl.a. om bostads- och bilförmåner. — I fråga om bl.a. naturaförmåner beräknas värdet "efter ortens pris" (42.5 andra stycket). Därmed avses enligt anvisningarna (andra stycket) "det pris som. i orten gällt. därest det varit fråga om att för penningar anskaffa sig dem".

RSV utfärdar årligen anvisningar om beskattning av vissa naturaför— måner m.m. För 1984 års taxering gäller RSV Dt I983: 33. Verket utfärdar också anvisningar för värdering av förmån av fri resp. subventionerad lunch (RSV Dt 1982: 27 i fråga om l984 års taxering). Vidare kan nämnas att RSV även utfärdar föreskrifter för värdering av bilförmån (se RSV Dt 1982: 19).

Under senare tid har frågan om förmånsbeskattning ofta återkommit i skattedebatten. Det är ett välkänt förhållande att arbetsgivare och anställ- da söker omvandla kontant och fullt ut beskattad ersättning till Obeskat- tade förmåner av annat slag. Den nuvarande ordningen har också kritise- rats frän skilda utgångspunkter. Från de skattskyldigas sida har man ofta ifrågasatt det berättigade i vad som upplevs som en "jakt" efter mer eller

• Sida 23
•  Original

RJ '.hJ

Prop. 1984/85: 80

mindre betydelslösa förmåner. Skattemyndigheterna har pekat på de bety- dande tillämpnings- och kontrollproblem som är förknippade med den nuvarande ordningen.

Ett återkommande problem är givetvis att göra en rimlig värdering av de olika förmånerna.

Bl.a. mot bakgrund av den nu antydda kritiken pågår en översyn av förmånsbeskattningen i förmånsbeskattningskommitte'n (B 1978:02). Kommittén arbetar f.n. med beskattningsfrågorna i samband med anställ- das utnyttjande av fritidshus som arbetsgivaren ställer till förfogande.

Den översiktliga genomgången av de nuvarande reglerna visar att det i och för sig inte finns några uttryckliga bestämmelser som direkt tar sikte på den aktuella situationen. Det råder dock inga tvivel om att en anställd som får köpa egendom från arbetsgivaren till ett pris som klart understiger marknadsvärdet har åtnjutit en skattepliktig förmån motsvarande skillna- den mellan marknadspriset och vad som betalats. Om en anställd får teckna aktier i företaget för ett pris som understiger marknadsvärdet uppkommer också en skattepliktig förmån som bör värderas på nämnda sätt. Med hänsyn till att ett sådant aktieförvärv ide enskilda fallen kan ske på mycket varierande villkor och i olika sammanhang är det svårt att omedelbart överblicka beskattningseffektcrna. l det följande diskuteras beskattningseffekterna i ett antal typfall.

l. Ett börsnoterat bolag emitterar aktier enbart till anställda till ett pris som understiger marknadsvärdet

Bm'karmingslffft'kl.' De anställda förmånsbeskattas för skillnaden mellan marknadsvärdet och det betalade priset för aktierna (RÅ l978 Aal43). Som anskaffningskostnad vid en försäljning får tas upp inköpspriset plus det förmånsbeskattade beloppet.

2. Nyemission till ett pris som understiger marknadsvärdet med företrä- desrätt till aktieteckning för aktieägarna i bolaget och de anställda. Bvskatmingsvf/"ekl: De anställda som tecknar aktier beskattas som in- komst av tjänst för skillnaden mellan aktiernas marknadsvärde och emis- sionskursen. För aktieägarna uppkommer ingen beskattningseffekt. Det ligger ingen förmån i att teckna aktier i det egna bolaget till underkurs eftersom värdet av de ursprungliga aktierna samtidigt minskar.

3. Moderbolag i en koncern-säljer ut aktier i ett dotterbolag till anställda i dotterbolaget och även till moderbolagets aktieägare. Härefter introduce- ras dotterbolaget på börsen. Beskarrninngjji'kt: Värdet av inköpsrätten blir inkomst av tjänst för den anställde och inkomst av kapital (utdelning) för aktieägarna i moderbola- get. Förekommer handel med inköpsrätterna bestäms den beskattningsba— ra förmånen till inköpsrätternas noterade värde. Om inte sådan handel äger rum värderas förmånen till skillnaden mellan aktiens senare noterade värde och utförsäljningspriset.

4. Nyemission med företrädesrätt att teckna ett visst antal aktier för de

• Sida 24
•  Original

Prop. 1984/85: 80 24

anställda i det emitterande bolaget och samtidig emission på marknaden till samma pris inför en börs-eller OTC-introduktion. Det värde som noteras vid introduktionen överstiger utförsäljningspriset.

Beskattningseffekt: Detta typfall återkommer ofta bland de bolag som under åren 1983 och 1984 har gått in på Stockholms fondbörs resp. OTC- marknaden. Fallet har inte prövats av regeringsrätten. De tjänstemän inom RSV som har uttalat sig i frågan under den pågående debatten har hävdat att den anställde skall beskattas för skillnaden mellan det senare noterade värdet och emissionspriset. För andra än de anställda som förvärvar aktier vid emissionen uppkommer ingen omedelbar beskattningseffekt. Någon förvärVSkälla där beskattning kan ske finns inte. I avsaknad av prejudikat när det gäller dessa fall är det svårt att göra en helt säker bedömning av beskattningskonsekvenserna. Det förefaller dock rimligt att utgå från att de anställda kommer att träffas av en förmånsbeskattning. Frågan disku- teras ytterligare i det följande avsnittet.

5. Nyemission där de anställda saknar formell företrädesrätt att teckna men där aktier faktiskt tilldelas anställda. som önskar teckna. i större utsträckning än andra intressenter. Börs- eller OTC-introduktion följer på emissionen.

Beskattningsejfekt: Sannolikheten för en förmånsbeskattning är här mindre än om en formell företrädesrätt finns. Om en beskattning skall ske eller inte kan emellertid ses som en bevisfråga. Har de anställda klan favoriserats vid tilldelningen av aktier jämfört med andra intresserade aktieförvärvare blir skillnaden i förhållande till fall 4 obetydlig. Även denna fråga behandlas närmare i det följande avsnittet.

6. Anställda tecknar aktier vid en emission till marknaden utan vare sig formell eller faktisk företrädesrätt.

Beskattningseffekt: Några omedelbara beskattningseffekter inträder inte för de anställda.

4 Överväganden

Ett mycket stort antal emissioner med efterföljande börs— eller OTC—in- troduktioner har ägt rum under de senast åren. Enbart på OTC-marknaden har under ca ett och ett halvt är närmare femtio bolag introducerats. I majoriteten av dessa har anställda haft någon form av företrädesrätt att teckna aktier. Emissionerna har regelmässigt blivit mycket kraftigt över- tecknade. Det noterade värdet har genomgående legat på en nivå långt över emissionspriset.

Emissionerna handhas regelmässigt av banker eller fria fondkommis- sionärer. Granskningen av skattefrågorna utgör en viktig del i förberedel- serna för en emission. Att man då inte skulle ha upptäckt att det i vart fall finns en risk för att anställda skulle träffas av speciella beskattningseffek- ter förefaller osannolikt. Det tycks emellertid som om man från företagets sida i allmänhet inte har informerat de anställda om de skattekonsekvenser som eventuellt kunde uppkomma. '

Som framgått av föregående avsnitt är rättsläget inom beskattningsom- rådet inte helt klart. Många av dem som ställt sig kritiska till den ifrågasatta förmånsbeskattningen av anställda har också hävdat att en beskattningsbar förmån inte uppkommer enligt nuvarande bestämmelser i de fall då även utomstående personer fått betala samma pris för aktierna. När emis- sionspriset fastställs försöker man finna ett pris som ligger nära vad mark- naden kan väntas betala. Ett annat lägre pris skulle innebära att de ur- sprungliga ägarna skänker bort en del av företaget. Samtidigt hävdar man att emissionspriset självfallet måste läggas något under ett förväntat mark- nadsvärde för att utförsäljningen skall lyckas. Det pekas också på den

• Sida 26
•  Original

Prop. 1984/85 : 80 26

osäkerhet och risk som är förknippad med aktieplacering. särskilt i små och medelstora företag som introduceras på OTC-marknaden. Några kriti- ker har hävdat att med det synsätt som tjänstemännen inom RSV givit uttryck för skulle de anställda vara berättigade till avdrag vid inkomstbe- räkningen om det noterade värdet skulle bli lägre än utförsäljningspriset.

Ett annat återkommande inslag i kritiken är att en beskattning av de anställda skulle innebära en orättvisa till följd av att motsvarande beskatt- ning inte träffar övriga aktieförvärvare. Kritiken går också ut på att en förmånsbeskattning strider mot principen om att orealiserade värdeste- gringar inte skall beskattas. l det sammanhanget hävdas att de anställdas intresse för aktieköp i det egna företaget i de allra flesta fall motiveras av en strävan att stödja företaget och därmed normalt leder till en mera stadigvarande aktieplacering.

Genom hänvisning till några inträffade fall gör kritikerna gällande att en förmånsbeskattning ter sig helt orimlig i de fall aktiekursen når en toppno- tering i anslutning till introduktionen för att sedan falla till introduktions- kursens nivå. Förhållandena beträffande OTC-bolaget Ljusne Kätting AB tas som ett exempel på detta.

När det gäller att bedöma de föreliggande beskattningsfrågorna är det väsentligt att slå fast att det är av största vikt att förmåner från arbetsgiva- re till anställda behandlas skattemässigt enhetligt oberoende av i vilken form förmånerna ges. Erfarenheterna visar att ersättning som kan lämnas med en förmånlig skattebehandling har stor dragningskraft och snabbt får stor spridning. Med den utgångspunkten kan man också anlägga ett annat rättviseperspektiv på den aktuella beskattningsfrågan än vad kritikerna har gjort. Det får inte bli så att det lårrmas ett generellt utrymme för skattefria förmåner genom aktieköp i det egna bolaget. En sådan ordning skulle med rätta kunna kritiseras som orättvis gentemot alla anställda som inte har aktiebolag som arbetsgivare.

Beträffande argumentet att även andra än de anställda på samma villkor deltagit i de diskuterade emissionerna bör det hållas i minnet att det i många fall inte varit marknaden i ordets egentliga mening som fått tillfälle att teckna aktier utan personkategorier som på ett eller annat sätt står i speciellt förhållande till företaget eller emissionsbanken.

Mot bakgrund av de förhållanden som rådde under i vart fall är l983 är det svårt att helt ansluta sig till uppfattningen att emissionskurserna be- stämdes med utgångspunkt i en förmodan om vad marknaden var beredd att betala. Som framgått låg de noterade värdena ofta väsentligt högre än emissionspriset.

Oaktat att argument kan anföras mot en förmånsbeskattning torde nuva- rande beskattningsregler medföra att en sådan beskattning blir aktuell även ide fall då andra än anställda deltar i en emission i vilken de anställda haft viss företrädesrätt till aktieteckning. Med oförändrade regler skulle således en förmånsbeskattning komma att ske av ett inte obetydligt antal anställda som förvärvat aktier i det egna bolaget.

• Sida 27
•  Original

Prop. 1984/85: 80 27

Även om en sådan ordning. som nyss nämnts, har förklarliga skäl för sig finns det ändock anledning att, mot bakgrund av den kritik som framförts, sätta i fråga om beskattningseffekterna är lämpliga också från andra ut- gångspunkter. Det kan då till att börja med noteras att de flesta av de uppmärksammade fallen har uppkommit under en period med en anmärk- ningsvärt hög aktivitet på aktiemarknaden. Särskilt när det gäller den nya OTC-marknaden har det stora intresset för aktieköp lett till höga kurser på de flesta nyintroducerade aktier. Den bilden har märkbart förändrats under år 1984. Vid de introduktioner som gjorts under den senaste tiden på OTC- listan har skillnaden mellan emissionspris och noterade kurser varit betyd- ligt mindre än tidigare. Enligt många bedömare speglar de nuvarande förhållandena ett mera normalt tillstånd på OTC-marknaden än det som rådde under 1983. Med den utgångspunkten ligger det nära till hands att se den uppblossande förmånsskattedebatten som en följd av ett i viss mån extraordinärt marknadstillstånd.

Det framstår som anmärkningsvärt att de berörda företagen inte har informerat de anställda om möjligheten att aktieförvärven skulle kunna aktualisera en förmånsbeskattning. Denna underlåtenhet gör det förklarligt att de anställda nu ställer sig oförstående till de ifrågasatta beskattningsåt- gärderna. Förhållandet innebär naturligtvis också att en beskattning nästan undantagslöst skulle föranleda mer eller mindre betydande belopp i kvar- stående skatt. Ett sådant utfall är allmänt sett olyckligt. Man kan också ha förståelse för de anställdas starka reaktion mot bakgrund av att de i flera fall i det närmaste uppmanats av företagsledning och fackklubbar att köpa aktier i bolaget.

Den nyss beskrivna marknadsutvecklingen har också fört med sig att aktiekurserna för flera av de bolag som introducerades under år 1983 har sjunkit mer eller mindre kraftigt. Det säger sig självt att anställda i sådana bolag. särskilt om de har behållit de förvärvade aktierna. har svårt att inse det rimliga i att de skall träffas av en förmånsbeskattning grundad på de tidigare höga kursnoteringarna.

En tillkommande svårighet följer av att aktierna inte är marknadsnote- rade vid tiden för utförsäljningen och de anställdas förvärv. Även om en förmån i princip anses ha uppkommit kan bevisfrågorna. bl. a. värdering- en. föranleda betydande tillämpningssvårigheter. särskilt om det förflutit något längre tid mellan utförsäljningen och introduktionen.

En förmånsbeskattning i de nu aktuella fallen för således med sig bety- dande taxerings- och kontrollproblem. Om många anställda i ett inte obe- tydligt antal bolag skall bli förmånsbeskattade kommer förfarandet att bli resurskrävande för taxeringsorganisationen. Det kan antas att oenighet ofta kommer att föreligga mellan den frskala sidan och de skattskyldiga i fråga om förmånens värde vilket kan leda till omfattande processer i förvaltningsdomstolarna. Det bör i sammanhanget nämnas att ca 170 mål avseende förmånsbeskattning av anställdas aktieförvärv i ett enda bolag

• Sida 28
•  Original

Prop. 1984/85: 80 28

redan förekommit på länsrättsnivå. Det säger sig självt att en ordning för beskattningen som ger upphov till sådana effekter inte ligger i linje med arbetet på att uppnå långtgående förenklingar av främst löntagarbeskatt- ningen. (Jämför skatteförenklingskommitténs betänkande (SOU 198412l) Förenklad självdeklaration).

De nu angivna synpunkterna talar för att åtgärder bör vidtas för att undanta ifrågavarande aktieförvärv från förmånsbeskattning hos de an- ställda. Slutsatsen blir den att uttryckliga bestämmelser bör införas i vilka det klargörs under vilka förutsättningar anställda kan förvärva aktier i det egna företaget utan att riskera att träffas av förmånsbeskattning. Genom en sådan åtgärd kan de komplicerade tillämpnings- och kontrollproblem som är förknippade med en förmånsbeskattning undvikas samtidigt som be- skattningskonsekvenser som uppenbarligen kan uppfattas som orättvisa inte behöver uppkomma. Förslagets närmare utformning tas upp i det följande avsnittet.

5 Förslag

Uttryckliga bestämmelser som undantar anställdas aktieförvärv från förmånsbeskattning syftar i första hand till att klargöra för företag och anställda inom vilken ram aktieförvärv kan ske utan särskilda beskatt- ningskonsekvenser. Ett sådant undantag från gängse principer för beskatt- ningen av förmåner till anställda måste förses med betydande begränsning- ar för att förhindra att en annars avsedd beskattning av anställningsin- komst kringgås. Lagstiftningsingripandet bör vidare ha som utgångspunkt de aktieförvärv som föranlett den. nu aktuella debatten. dvs. förvärv i samband med en marknadsintroduktion. Om anställda vid en nyemission i ett redan börs— eller OTC-noterat bolag ges företrädesrätt att teckna aktier bör således vanliga regler tillämpas. Något undantag från förmånsbeskatt- ning bör inte heller gälla för det fall att en majoritetsakticägare i ett noterat bolag erbjuder de anställda att förvärva aktier i bolaget. [ dessa fall förelig- ger — om det pris som betalas av de anställda understiger det noterade värdet — en odiskutabel och lätt fastställbar förmån.

De förvärv som skall omfattas av undantagsregeln bör således begränsas till förvärv som sker vid en utförsäljning som syftar till att åstadkomma en marknadsintroduktion av aktierna i bolaget. Som redan framgått kan det vara fråga om en nyemission eller en utförsäljning av huvudaktieägarens innehav. För att förmånsbeskattning skall vara utesluten skall givetvis krävas att priset för de anställda inte är lägre än för övriga köpare.Det bör emellertid inte vara tillräckligt att utanförslående personer ges en endast formell eller mycket begränsad möjlighet att förvärva aktier medan de anställda i praktiken tilldelas den helt övervägande delen av aktierna. För att undantagsregeln skall gälla bör därför föreskrivas att de anställdas

• Sida 29
•  Original

Prop. 1984/85: 80 29

förvärv begränsas till en viss andel av de utbjudna aktierna. Ju lägre den andel som tillförsäkras de anställda är desto mindre anledning finns det att anta att villkoren för aktieförvärven bestämts i syfte att ge de anställda en påtaglig förmån. Om gränsen för den andel av de utbjudna aktierna som tillförs anställda sätts vid 20% syns risken för att undantagsregeln skall kunna missbrukas obetydlig. Med en bestämmelse som innehåller den nyss angivna begränsningen kan det bedömas att de aktieförvärv av anställda vid marknadsintroduktioner som ägt rum under år 1983 med något enstaka undantag skulle omfattas av undantagsregeln.

Om en utförsäljning av aktier sker på marknaden och de anställda i bolaget förvärvar en mindre andel än 20% av aktierna skall således någon förmånsbeskattning inte komma i fråga. Att de anställda garanterats en större andel av aktierna än 20% men inte till fullo utnyttjat företrädesrät- ten bör inte påverka bedömningen om de aktier som faktiskt förvärvats motsvarar mindre än 20 % av de sålda. Huruvida någon uttrycklig utfäs- telse lämnats de anställda om rätt att förvärva ett visst antal aktier bör också sakna betydelse för bedömningen av om undantagsregeln skall til- lämpas. Det avgörande blir även i en sådan situation om de anställda faktiskt förvärvat en mindre andel än 20% av de utbjudna aktierna.

Det finns emellertid några situationer som gör det påkallat att uppställa ytterligare villkor för att undantagsregeln skall bli tillämplig. För det första är det inte motiverat att generellt underlåta förmånsbeskattning vid en nyemission där en mindre aktiepost fördelas bland de anställda och åter- stoden av de nyemitterade aktierna tecknas av bolagets aktieägare eller om bolaget ingår i en koncern av moderbolagets aktieägare. Likaså bör inte en försäljning av aktier i ett dotterbolag där moderbolagets aktieägare och dotterbolagets anställda har företrädesrätt att förvärva aktier alltid undan- tas från förmånsbeskattning även om den andel av aktierna som tilldelas de anställda är mindre än 20% av de utbjudna aktierna. [ båda dessa situa- tioner frnns det nämligen anledning att anta att priset för aktierna inte bestäms utifrån ett förväntat marknadsvärde. För att förmånsbeskattning av de anställda ska vara utesluten bör det därför krävas att de anställdas och aktieägarnas förvärv sammantaget ryms inom 20 % av de nyemitterade resp. försålda aktierna. Utöver berörda aktieägares faktiska förvärv bör därvid även medräknas aktier som aktieägarna haft företrädesrätt att teck- na men den rätten avyttrats till utomstående personer.

Erfarenheterna från de aktieutförsäljningar som förekommit pekar också på behovet av en ytterligare begränsning. Det händer nämligen ibland att enstaka personer i företagets ledning tilldelas ett mycket stort antal aktier. Från bl.a. fördelningspolitiska utgångspunkter finns det ingen anledning att främja en sådan ordning. De nya bestämmelserna bör därför förses med en spärregel som förhindrar att bestämmelserna blir tillämpliga om ett stort antal aktier tilldelats en mycket begränsad krets av de anställda. En möjlig- het är att föreskriva att undantagsregeln inte skall gälla om förmånsvärdet

• Sida 30
•  Original

Prop. 1984/85: 80 30

överstiger ett visst belopp. låt säga 10000 kr. En sådan bestämmelse är emellertid förenad med den nackdelen att det för den anställde och bolaget inte är möjligt att i förväg klart fastställa om ett förvärv medför förmåns- beskattning. Om istället gränsvärdet bestäms med utgångspunkt i det be- lopp som den anställde betalar för aktieposten kan det redan vid förvärvsJ tidpunkten med säkerhet fastslås om förvärvet omfattas av undantaget från förmånsbeskattning. Det föreslås därför att undantagsregeln inte skall vara tillämplig i fråga om en anställd som förvärvar aktier till ett pris som överstiger ett visst belopp. När det gäller att komma fram till en rimlig sådan beloppsgräns finns det anledning att ta viss hänsyn till de krav på spridning av ett bolags aktier som f.n. uppställs för inregistrering vid Stockholms fondbörs resp. notering på OTC-listan. Dessa krav innebär att ett visst minsta antal aktieägare skall inneha minst en börs- resp. notering- spost. Posternas storlek har knutits till basbeloppet. Vid en samlad bedöm- ning synes en lämplig nivå för beloppsgränsen vara 30000 kr.

Det kan också diskuteras om inte aktieförvärv av ifrågavarande slag generellt borde undantas från förmånsbeskattning i fall då förmånsvärdet är relativt obetydligt. Förmåner understigande ett visst fastställt belopp skulle enligt en sådan bestämmelse alltid undantas från beskattning. En sådan åtgärd skulle emellertid med stor säkerhet leda till krav på motsva- rande beloppsgränser i fråga om andra typer av förmåner som beskattas i dag. Dessutom är det sannolikt att en anpassning till den nyss förordade undantagsregeln kommer att äga rum. Därmed skulle förenklingsvinsterna med en beloppsgräns inte bli särskilt stora. Slutligen bör diskussioner om beloppsgränser som medel att nå önskvärda förenklingar på förmånsområ- det lämpligen föras i anslutning till förmånsbeskattningskommitténs arbe- te. Någon beloppsgräns bör därför inte införas nu.

Sammanfattningsvis innebär förslaget till undantag från förmånsbeskatt- ning följande. Anställda i ett bolag skall inte förmånsbeskattas om de vid en utförsäljning av aktier förvärvar aktier till samma pris som utanför- stående personer och den del av de utbjudna aktierna som tilldelas de anställda understiger 20%. Vid en nyemission skall även de aktier som med företrädesrätt får tecknas av aktieägarna i bolaget eller aktieägare i annat bolag inom samma koncern rymmas inom 20% av de nyemitterade aktierna. Är det fråga om en utförsäljning av aktier i ett dotterbolag skall de aktier som får förvärvas av moderbolagets aktieägare med företrädes- rätt medräknas på motsvarande sätt. Som ytterligare villkor skall gälla att bolaget vid förvärvstidpunkten inte är börs- eller OTC-noterat. Vidare får aktier inte förvärvas för ett belopp som överstiger 30000 kr. Gränsbelop- pet tillämpas för varje anställd för sig.

Genom de föreslagna bestämmelserna ges en ram för anställdas aktieför- värv inom vilken förmånsbeskattning är utesluten. Av de nya bestämmel- serna följer däremot inte att förmånsbeskattning nödvändigtvis alltid skall inträda vid aktieförvärv som inte omfattas av dessa bestämmelser. Hur

• Sida 31
•  Original

Prop. 1984/85: 80 31

sådana förvärv skall behandlas skattemässigt får liksom hittills lösas i praxis.

Prop. 1984/85: 80 32

Sammanställning av remissyttranden över promemorian (Ds Fi 1984z21) Beskattningen vid anställdas förvärv av aktier i det egna företaget

1 Remissinstanserna

Efter remiss har yttranden avgetts av kammarrätten i Göteborg, bankin- spektionen, riksskatteverket (RS-V), länsstyrelserna i Stockholms, Kal- mar. Malmöhus. Göteborgs och Bohus samt Gävleborgs län. Aktiefräm- jandet, Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR). Landsorganisa- tionen i Sverige (LO), Styrelsen för Stockholms fondbörs, Svenska bank- föreningen, Svenska fondhandlareföreningen, Svenska OT C-föreningen, Svenska sparbanksföreningen. Sveriges aktiesparares riksförbund, Sveri- ges industriförbund och Tjänstemännens centralorganisation (TCO).

2 Allmänna synpunkter

En stor majoritet av remissinstanserna har tillstyrkt förslagen i prome- morian eller lämnat dem utan erinran. Flera av dessa instanser godtar utan reservationer promemorieförslag-et i sin helhet. Det gäller länsstyrelsen i Stockholms län, SACO/SR, Svenska fond/tandlareföreningen, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges industriförbund och TCO. De synpunkter som övriga tillstyrkande instanser har på den närmare utformningen av förslaget tas upp i de följande avsnitten.

Bankinspektionen och länsstyrelser: i Gävleborgs län (majoriteten) för- ordar en lösning som innebär att anställdas aktieförvärv aldrig skall föran- leda förmånsbeskattning.

Bankinspektionen:

Den föreliggande skattefrågan är svårbedömd. I och för sig skulle kunna hävdas att en beskattning av utförsäljning till anställda av aktier till lågt pris i det egna företaget skulle stå i strid med principen att kapitalvinster beskattas först då de realiseras. Att märka är att aktier alltid reavinstbe- skattas och att skatten som regel blir högre ju lägre inköpspriset är. Emellertid synes praxis, bl. a. det i promemorian åberopade rättsfallet RÅ l978 Aa 143, innebära att beskattning sker. Promemorians syfte är att införa skattefrihet i begränsad omfattning, så att endast förmåner av mind- re värde genom aktieförsäljning till lågt pris blir Obeskattade.

Bankinspektionen vill mot bakgrund av det nyss åberopade förhållandet att förmånen träffas av skatt, när aktierna säljs. ifrågasätta om inte det bästa sättet att lösa frågan vore att genom uttrycklig bestämmelse göra förmånerna skattefria.

• Sida 33
•  Original

Prop. 1984/85: 80 33

Länsstyrelsen i Gävleborgs län:

Länsstyrelsen förordar därför en regel av den innebörden att eventuell förmån från arbetsgivare vid anställds aktieförvärv i det bolag han/hon är anställd inte skall föranleda beskattning i inkomstslaget tjänst utan aktuali- seras först vid försäljning av aktien och då enligt nuvarande regler i inkomstslaget tillfällig jQ'irvärvsverksamhet. Detta står i överensstämmelse med grundprincipen att vinster inte skall beskattas förrän de verkligen föreligger och realiserats. Den förmån som anställd kan tänkas få vid aktieförvärv uppstår i realiteten _inte förrän aktien avyttrats till skillnad från förmåner som kan erhållas vid förvärv av konsumtionsvaror där förbrukningen (tillgodogörandet av förmånen) kan inträffa omedelbart.

Ett likartat synsätt redovisas av Sveriges aktiesparares riksförbund. Även styrelsen för Stockholms fondbörs (majoriteten) anser att den föreslagna undantagsregeln har fått en alltför snäv utformning. Styrelsen anför:

För andra än anställda i det emitterande bolaget gäller den i svensk skatterätt vedertagna principen att kapitalvinster beskattas först då de realiseras. För anställda — å andra sidan — kan enligt det i promemorian åberopade rättsfallet (RÅ l978: Aa 143) förutom realisationsvinstskatt själva deltagandet i emissionen förmånsbeskattas i förvärvskällan inkomst av tjänst. Detta är enligt börsstyrelsens mening föga tillfredsställande. Goda skäl kan nämligen anföras — såväl från företagets som från de anställdas synpunkt — för att bereda de anställda tillfälle till deltagande i emissioner av aktier i det egna bolaget. Mot bakgrund härav bör de anställda ej ställas i en skattemässigt sämre situation än andra som deltar i emissionen. En uttrycklig bestämmelse om undantag från förmånsbeskatt- ning av anställdas förvärv av aktier i det egna bolaget bör därför införas.

] promemorian har understrukits betydelsen av att en sådan undantags- bestämmelse förses med de begränsningar som behövs för att en annars avsedd beskattning av tjänsteinkomst ej kringgås. Enligt börsstyrelsens mening grundas beslut om aktieemissioner och om att bereda anställda rätt till deltagande häri på helt andra överväganden än sådana som syftar till att skapa skattefria förmåner för de anställda. Mot den bakgrunden vill börs- styrelsen ifrågasätta om det över huvud föreligger något behov av att kringgärda undantagsbestämmelsen med med särskilda villkor.

Skulle mellertid så vara fallet. anser börsstyrelsen det angeläget att de begränsande villkoren ges ett klart och entydigt innehåll. Ett villkor som begränsar undantaget från förmånsbeskattningen till anställdas aktieför- värv ttnder ett värde om ett och ett halvt basbelopp skulle enligt börsstyrel- sen vara tillräckligt. Promemorieförslagets begränsande villkor i övrigt är enligt börsstyrelsens mening alltför invecklade och torde leda till betydan- de praktiska tillämpningssvårigheter.

Kammarrätten i Göteborg kritiserar den uppfattning om skattekonsek- venserna av gällande rätt som är utgångspunkten för promemorians för- slag. Kammarrätten anför:

Under senare år har det inte varit ovanligt att nyemissioner i syfte bl. a. att nå börsintroduktion riktats helt eller delvis till anställda i bolaget och att den kurs. som noterats efter börsintroduktionen. har betydligt överstigit

• Sida 34
•  Original

Prop. 1984/85: 80 34

teckningskursen. Mot den bakgrunden synes det från fiskalt håll ha gjorts gällande att kursskillnaden borde hos den anställde tas upp till beskattning som inkomst av tjänst. Kammarrätten vill bestämt avråda från ett sådant synsätt.

Det förhållandet att en aktie vid ett senare tillfälle noteras till en högre kurs än den till vilken den anställde förvärvade den bör under inga omstän- digheter i sig medföra att den anställde anses ha åtnjutit en löneförmån. Till grund för en sådan bedömning bör endast få läggas en jämförelse mellan värdet vid teckningstillfället och teckningskursen. Annars uppstår orimliga konsekvenser. Haussetendenser och andra kurspåverkande faktorer. som uppenbarar sig efter teckningstillfället och som ofta är svåra att analysera och bestämma till sin verkningsgrad, bör inte få betydelse när det gäller att fastställa den anställdes löneförmåner.

Kammarrätten är medveten om att en rätt att teckna aktier i det egna bolaget kan innebära en betydande löneförmån utan att detta låter sig fastställa med full säkerhet. Ett argument för att beskatta skillnaden mellan en högre, i efterhand noterad kurs och teckningskurscn skulle därför vara att åstadkomma en bättre "rättvisa" mellan dem som tecknar aktier och dem som av ena eller andra anledningen inte gör det. Detta är att sträcka såväl det fiskala tänkandet som rättvisetänkandet väl långt. Att beskatta någon för något. som vid det tillfälle då han fick det med viss sannolikhet verkade vara en löneförmån men ej med säkerhet var det, strider mot elementära rättssäkerhetsbegrepp. Härtill kommer att konsekvenserna blir . groteska, om manjämför med den skattemässiga behandlingen av den som utan att vara anställd i bolaget tecknar och förvärvar aktier till samma kurs. Medan den anställde skulle drabbas av omedelbara och i regel tunga skattekonsekvenser. går den förutnämnde fri från sådana konsekvenser så länge han inte avyttrar aktien.

Kammarrätten anser alltså att hittills gällande ordning. såsom kammar- rätten uppfattar den, är lämplig och bör behållas. Den innebär att någon inkomstbeskattning för inkomst av tjänst inte kan komma i fråga enbart av den anledningen att aktierna i efterhand har noterats till högre kurs än teckningskursen och att det är den fiskala sidans sak att visa att det även vid teckningstillfället förelåg en sådan skillnad i fråga om aktiernas värde. Det sistnämnda torde i allmänhet svårligen låta sig göra. Med denna ordning blir också skattekonsekvenserna rimliga i förhållande till det gäl- lande systemet. Den anställde blir i förevarande hänseende skattemässigt behandlad som varje annan som vid samma tillfälle och till samma kurs förvärvar aktier av det aktuella slaget. Säljs aktierna inom två år. tas hela realisationsvinsten upp till beskattning och i annat fall bara en del av nämnda vinst.

Förslagen i promemorian synes ha tillkommit för att motverka att an- ställda, mot bakgrund av ett annat synsätt i hithörande frågor än det kammarrätten hävdar. utsätts för överraskande fiskala aktioner. Enligt kammarrättens mening är det ändamålsenliga sättet att nå detta mål inte att införa en lagstiftning. som motsättningsvis kan ge anledning till slutsat sen att det av kammarrätten kritiserade synsättet är det riktiga. I stället bör från ansvarigt håll — regeringen eller RSV — ges till känna att man inte ansluter sig till nämnda synsätt. I sista hand får det bli skattedomstolarnas sak att slå fast vad som gäller. Mål av hithörande slag har redan prövats i domstol och då med en utgång som överensstämmer med den av kammar- rätten här framförda uppfattningen.

• Sida 35
•  Original

Prop. 1984/85: 80 35

LänS.t-tyrelsen i Malmöhus län. som inte kan tillstyrka förslaget. delar däremot promemorians slutsats i fråga om beskattningskonsekvenserna av nuvarande regler. Länsstyrelsen anför:

De redovisade motiven för utredningens ställningstagande är inte över- tygande. Utredningen konstaterar på sid 15. att det är ett välkänt förhållan- de att arbetsgivare och anställda söker omvandla kontant och fullt ut beskattad ersättning till Obeskattade förmåner av annat slag. Av sid |6 framgår att det inte råder något tvivel om att en anställd. som får köpa aktier til ett pris. som understiger marknadsvärdet. erhåller en skatteplik- tig förmån. Utredningcn säger vidare att det skulle kunna anses stötande att i efterhand aktualisera skattekrav mot "godtroende" aktieköpare i det egna företaget.

Som utredningen har konstaterat är beskattningen vid den här typen av transaktioner klar. så att den grundläggande frågan vållar alltså inte skatte- myndigheterna några problem. Värderingen av den förmån. som köparen erhållit ger naturligtvis upphov till en del bekymmer men knappast av den omfattning. som utredningen antyder. Den ökning av antalet besvär. som denna typ av ärenden kan innebära medför endast en marginell påverkan på skattedomstolarnas arbetsbelastning. i all synnerhet som det är fråga om "typmål" dvs när man har löst värdcringsfrågan för en skattskyldig så har man automatiskt löst den för övriga i samma situation.

Det andra argumentet. att det kan vara stötande att aktualisera ett skattekrav mot personer. som inte räknar med en beskattning har utred- ningen i viss mån själv bcmött när man på sid 23 skriver: "Det framstår som anmärkningsvärt att de berörda företagen inte har informerat de anställda om möjligheten att aktieförvärven skulle kunna aktualisera en förmånsbeskattning". Enligt vedertagen praxis utgör bristande insikter i beskattningsreglerna inte skäl för särbehandling.

Ur teoretisk synvinkel finns det anledning att starkt kritisera utredning- ens förslag då det innebär avsteg från ett etablerat regelverk. Förslaget innebär också ett avsteg från rättvise- och Iikformighetsprincipen då man ger personer. som inte är anställda i aktiebolag med en begränsad ägande- krets. skatteförmåner. som kan uppgå till betydande belopp.

Länsstyrelsen är medveten om att den nuvarande ordningen inte är bra. Lagförslaget rör ett tämligen väl avgränsat sakområde: aktiebolagsan- ställds förvärv av aktier i det egna bolaget. Praxis finns men för vissa situationer upplevs rättsläget som oklart. Minimikravet är då att hela det oklara sakområdet lagregleras. Från tillämpningssynpunkt vore det önsk- värt att även den "klara" delen kodifierades. Istället har utredningen medvetet (sid 29 2 st) valt att lagreglera en del av det som upplevs som oklart medan resten lämnas utan åtgärd. En sådan lagstiftning är inget bidrag till enklare beskattningsregler.

• Sida 36
•  Original

Prop. 1984/85: 80 36

3 Förslagets närmare utformning

3.1 Begreppet anställd, m.m.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län:

I lagtextförslaget används begreppet anställd (som fått förvärva aktier). Betydande tillämpningsproblem kan förutses beträffande detta begrepp t ex

* avses enbart vid introduktionstillfället anställd? * om en tidigare anställd förutsett en förmånlig emission och en tid före emissionen slutat sin anställning, förvärvat aktier och därefter åter an- ställts eller utför sina tidigare arbetsuppgifter på konsultbasis åt bolaget skall han då i detta sammanhang betraktas som anställd?

* skall samma arbetstagare-luppdragstagarebegrepp som vid bestäm- mande av arbetsgivaravgifter användas? Hur skall man då betrakta en person som före emissionen var arbetstagare men efter introduktionen blir uppdragstagare resp egen företagare?

* en anställd kan tänkas bilda eget aktiebolag och låta detta förvärva aktier i det emitterande bolaget, där han fortfarande är eller varit anställd. Hur skall ett sådant förfarande bedömas med ledning av den föreslagna lagen om personen fortfarande är anställd av den förste arbetsgivaren respektive låter sitt eget aktiebolag utföra arbete åt den tidigare arbetsgiva- ren.

* hur skall man se på det förhållandet att en anställd förvärvar aktier från annan anställd som för egen del inte har för avsikt att bli delägare i bolaget?

* förmåner kan utgå till anställda om en stiftelse förvärvar aktier i bolaget och avkastningen eller realiserade vinster i någon form förs från stiftelsen till anställda. Dessa förmåner kan vara jämförbara med dem som en enskild anställd får via direkt aktieförvärv. Lagen bör ange hur undan- tag från beskattning i lnkomstslaget tjänst bör ske i sådana fall av indirekta förmåner.

Sammanfattningsvis synes en rad tillämpningsproblem vara förenade med förslaget beträffande begreppet anställd. Lagtexten bör få en sådan utformning att kringgåendeförfaranden och tolkningssvårigheter så långt som möjligt undviks.

Lagförslaget tar sikte enbart på anställda i aktiebolag. En förmån mot- svarande den som anställd i aktiebolag kan få är också tänkbar för anställ- da i ekonomiska föreningar exempelvis om sådana anställda erbjuds aktier i bolag som ägs av arbetsgivaren/den ekonomiska föreningen (t ex konsu- mentkooperationens eller jordbrukets ekonomiska föreningar). Motsva- rande situation är tänkbar också beträffande anställda i handelsbolag och i företag som drivs av fysisk person. Ur likformighetssynpunkt borde lagen också innebära samma undantagsmöjligheter för de exemplifierade katego- rierna som för anställda i aktiebolag. På motsvarande sätt bör lagen göras tillämpbar på anställda i "oäkta koncern" som erbjuds teckna aktier i annat bolag i den oäkta koncernen. De förmåner en anställd kan få skiljer sig inte från de som kan fås av anställd i bolag som ingår i äkta koncern.

Även länsstyrelsen i Kalmar län efterlyser en precisering av begreppet anställd. Länsstyrelsen ställer frågan om t.ex. en styrelseledamot skall anses som anställd. Enligt länsstyrelsens mening bör det också övervägas om närstående till anställda skall särbehandlas.

• Sida 37
•  Original

Prop. 1984/85: 80 37

Sistnämnda fråga tas också upp av länsstyrelsen i Malmöhus län som anför:

En annan praktisk fråga är hur man skall ställa sig till köp av aktier, som görs av närstående till anställda. Inom fåmanslagstiftningen har man utför- ligt beskrivit och begränsat den krets, som skall betraktas som särskilt "misstänkt” i skattesammanhang. Någon motsvarighet har utredningen inte föreslagit trots att den själv på sidan 22 har talat om att det ofta förekommer att aktierna vid en sådan emission inte fördelas likformigt bland olika personkategorier inom företaget. Personer i företagets ledning och styrelse kan t. ex. utnyttja möjligheten att låta närstående köpa aktier för att därigenom kringgå 20 %-regeln eller 30000 kr-begränsningen.

Svenska bankföreningen utgår från att begreppet anställd ges samma innebörd som det fått i lagstiftningen om företagsanknutna aktiespar- fonder.

RSV tar upp frågan om beskattningskonsekvenserna i de fall förvärven inte aVSer aktier utan andra slag av värdepapper. RSV anför:

Det förtjänar att påpekas att anställda i ökande utsträckning synes erbjudas att förvärva konvertibla skuldebrev vilka kan bytas till aktier i egna företaget. Varken denna förvärvsform eller anställds möjlighet att köpa förlagslån med optionsrätt har berörts i betänkandet. RSV ser i och för sig inga skäl till att sådana förmåner skall skattebefrias, men ifrågasät- ter om inte deras skatterättsliga status bör bedömas på samma sätt som gäller för aktierna.

3.2 20 %-regeln

Förslaget i promemorian om att undantaget från förmånsbeskattning bl. a. skall kräva att de anställda och aktieägarna tillsammans inte förvär- vat mer än 20% av de försålda aktierna har i allmänhet godtagits av remissinstanserna.

Några instanser riktar dock kritik mot förslaget.

Bankinspe'ktion en :

Anses en sådan lösning (dvs. ett generellt undantag från förmånsbeskatt- ning) inte lämplig, måste det konstateras att de föreslagna bestämmelserna är invecklade och svårtolkade. Det kan förutses att många tvister kommer att uppstå. helt enkelt därför att varken myndigheterna eller de skattskyldi- ga kunnat tolka bestämmelserna på rätt sätt. Enligt bankinspektionens uppfattning måste bestämmelserna, om de skall kunna tillämpas, förenklas väsentligt bl.a. så att kopplingen med andra aktieägares förmåner bort- faller. En tänkbar lösning skulle vara. att alla förmåner av ifrågavarande slag, när inköpsvärdet per aktiepost understiger 30000 kr, gjordes skatte- fria.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län:

Enligt lagförslaget skall anställdas och aktieägares (även icke anställda) aktieförvärv räknas samman vid bedömning om gränsen 20% av antalet

4 Riksdagen l984/85 . l saml. Nr 80

• Sida 38
•  Original

Prop. 1984/85: 80 38

utbjudna aktier uppnåtts. Eftersom lagförslaget siktar på att undanta för- månsbeskattning för anställda i aktiebolag är det tveksamt om man skall göra anställdas beskattning beroende av om andra aktieägare än anställda förvärvat aktier i bolaget. Det förefaller svårt att finna motiv för lagförsla- get i denna del.

Följande situation kan tänkas uppstå. Ett aktiebolag som driver teknisk konsultverksamhet med ett stort antal anställda som också är aktieägare önskar öka sitt aktiekapital. Något önskemål att vidga ägarkretsen till andra än anställda finns inte. Aven i detta fall bör finnas möjlighet till aktieförvärv från de anställdas sida utan att förmånsbeskattning i in- komstslaget tjänst blir aktuell.

3.3 30 000 kr.-regeln

] promemorian föreslås att undantaget från förmånsbeskattning inte skall gälla för anställda som köpt aktier för mer än 30000 kr. Behovet av en spärregel av det slaget har endast satts i fråga av Svenska ()TC-ji'ireningen. Flera remissinstanser hävdar dock att spärrbeloppet bör anknytas till basbeloppet. Det gäller kammarrätten i Göteborg (ett basbelopp). länssty- relsen i Knlmar län, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län (två basbe- lopp). länsstyrelsen i Gävleborgs län och Svenska bank/limningen. Två remissinstanser — länsstyreln'n [ Gävleborgs län och S venskn ()TC-ji'ire- ningen — förordar dessutom att beloppet konstrueras som ett skattefritt grundbelopp.

LO ifrågasätter om inte den föreslagna beloppsgränsen ligger på en för hög nivå.

3.4 Begränsningen till aktier som inte är börs- eller OTC-noterade

Några remissinstanser efterlyser en precisering av bestämmelsen som begränsar undantagets tillämplighet till aktier som inte är noterade på Stockholms fondbörs eller OTC-marknaden.

Länsstyrelsen i Kalmar län:

Bestämmelserna skall som ovan nämnts tillämpas endast i fråga aktieför- säljningar som föregår en marknadsintroduktion. Förslaget är dock utfor- mat så att även aktieförvärv vid marknadsintroduktion av bolag som inte avses bli inregistrerade vid Stockholms fondbörs eller föremål för handel enligt avtal med fondkommissionär kommer att omfattas av förslaget. Enligt länsstyrelsens mening bör det övervägas om inte endera villkoret skall vara uppfyllt för att reglerna skall bli tillämpliga. Aven regionala börsers ställning bör klargöras i detta sammanhang.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län:

I promemorian (sid 25) anges att de förvärv som skall omfattas av undantagsregeln bör begränsas till förvärv som sker vid en utförsäljning som syftar till att åstadkomma en marknadsintroduktion av aktierna i bolaget. Lagförslaget tycks dock ha fått den innebörden att den i detta

• Sida 39
•  Original

Prop. 1984/85: 80 39

avseende enda förutsättningen för undantag från förmånsbeskattning är att bolaget inte vid tidpunkten för de anställdas förvärv är börsintroducerat eller föremål för handel. Med det angivna syftet med lagen bör en uttryck- lig bestämmelse införas som förutsättning för undantag från förmånsbe- skattning, att bolaget inom viss tid efter aktietilldelning till de anställda skall ha börsintroducerats. Lagen bör innehålla en bestämmelse som regle- rar flera upprepade aktieförsäljningar under längre tid till anställda före börsintroduktion. '

3.5 Övriga synpunkter på författningsförslaget

För det fall att lagstiftning anses behövlig har kammarrätten i Göteborg synpunkter på såväl den nya regelns placering som dess utformning. Kam- marrätten anför:

I promemorian uttalas att beskattningsfrågorna vid anställdas förvärv av aktier i andra fall än de som omfattas av den föreslagna undantagsregeln liksom hittills bör få sin lösning i praxis. Bl.a. på grund av detta är det olämpligt att föreslagen bestämmelse införs under 32 ä 3 mom. kommunal- skattelagen. Genom att i stället införa bestämmelsen såsom en anvisnings- punkt till 325 kommunalskattelagen minskas risken för motsatsslutet att förmånsbeskattning skall ske i de fall som inte omfattas av undantagsre- geln. Av samma skäl bör man inte i lagtexten använda ordet "förmån".

Sammanfattningsvis tillstyrker sålunda kammarrätten — om så anses behövligt — att en regel med nuvarande innebörd införes dock såsom en anvisningspunkt till 32 & kommunalskattelagen, och med en annorlunda och mera lättfattlig utformning förslagsvis på följande sätt.

"Har en anställd i ett aktiebolag fått förvärva aktier i bolaget, eller i ett bolag som ingår i samma koncern som bolaget, till ett pris som understiger marknadsvärdet, skall skillnadsbeloppet aldrig tas upp som intäkt om följande förutsättningar är uppfyllda.

l) Förvärv har samtidigt skett av andra än bolagets anställda, dess aktieägare samt aktieägare och anställda i annat bolag som ingår i samma koncern som bolaget, på samma villkor som gällt för de anställda.

2) De anställda och under ]) nämnda ägares sammanlagda aktieförvärv har inte överstigit tjugo procent av det totala antalet utbjudna aktier. Vid denna beräkning medräknas även aktier beträffande vilka en anställd eller aktieägare överlåtit sin företrädesrätt att förvärva aktier till andra än de anställda och aktieägarna.

3) Den anställde har inte förvärvat aktier i bolaget för ett belopp som överstiger ett basbelopp.

Bestämmelserna i denna anvisningspunkt gäller inte om aktierna vid tiden för de anställdas förvärv är inregistrerade vid Stockholms fondbörs eller är föremål för handel enligt ett avtal som bolaget har träffat med en svensk fondkommissionär med skyldighet för denne att på begäran av envar ange kursen på aktierna och att till dessa kurser köpa och försälja sådana aktier."

RS V anser att lagtexten bör omformuleras till ett mer lättillgängligt språk, förslagsvis där de olika villkoren för skattebefrielse tas upp i punkt- form. RSV tar också upp ikraftträdandefrågan och anför:

• Sida 40
•  Original

Prop. 1984/85: 80 40

De nya reglerna föreslås gälla fr.o.m. 1984 års taxering. Med hänsyn till att man på vissa håll ansett rättsläget oklart om förmånen är skattepliktig eller ej, kan ifrågasättas om inte en lagstiftning i motsvarande utsträckning skulle kunna uppfattas såsom en skärpning av beskattningen med retroak- tiv karaktär.

4 Övrigt

Några remissinstanser kommer in på frågor som inte närmare berörts i promemorian.

RS V:

Om ett förmånsvärde skall beskattas kan tveksamhet uppstå enligt vilka grunder detta värde skall beräknas om det inte finns ett marknadsvärde vid den aktuella tidpunkten. Hittills har värderingen skett med ledning av den kurs som noterats inom rimlig tid. Under I983 uppstod emellertid hausse i samband med nyintroduktioner vilket gjorde förhållandena i hög grad speciella och det var svårt att överblicka konsekvenserna av att acceptera ett erbjudande att köpa aktier i framförallt OTC-bolag. Det faktiska proble- met ligger i att värdera en aktie under de mycket speciella förhållanden som förelåg under denna tid. Förslaget innebär inte att man löser det problemet. vilket alltså återstår för alla de anställda som inte kommer i åtnjutande av skattefriheten. Såväl de anställda som beskattningsmyndig- heterna behöver en bevisvärderingsregel som tar bort effekten av ett tillfälligt intresse vid en börsintroduktion för en viss aktie. RSV anser att detta bäst åstadkommes genom en bestämmelse i författningsform som tar sikte på de situationer som uppstår i samband därmed.

Länsstyrelsen i Kalmar län:

Länsstyrelsen konstaterar slutligen. att i de fall reglerna ej blir tillämp- liga kommer nuvarande problem med fastställande av eventuella förmåns- värden att kvarstå. Länsstyrelsen utesluter inte möjligheten att de före- slagna reglerna kommer att få till effekt. att de anställdas möjligheter att förvärva aktier vid nyemissioner på grund av dessa regler i många fall kommer att begränsas till 20%. Det vore därför önskvärt om i stället enhetliga regler tillskapades som täckte samtliga fall av aktieöverlåtelser till anställda oberoende av i vilken omfattning försäljning samtidigt sker till utomstående. Det framstår som lämpligast. att denna fråga hänskjuts till förmånsbeskattningskommittén för vidare utredning.

En möjlighet som bör övervägas är. att i avvaktan på denna utredning göra reglerna tidsbegränsade.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län:

Den föreslagna skattefriheten avses omfatta de aktieförvärv som sker i samband med en utförsäljning i syfte att åstadkomma en marknadsintro- duktion av aktierna i bolaget. Länsstyrelsen delar uppfattningen att det i första hand är dessa fall som bör föranleda undantag från förmånsbeskatt- ningen. Länsstyrelsen vill dock erinra om att det även i andra fall uppkom- mit diskussion om värdet av förmån när förvärv av aktier till pris under marknadsvärdet erhållits i det egna bolaget. Förmånen har i dessa fall

• Sida 41
•  Original

Prop. 1984/85: 80 41

beräknats med utgångspunkt från medianvärdet av aktiernas marknads- värde vid den tidpunkt de blivit tillgängliga för lyftning. För att undvika att tillfälliga kursförändringar får slå igenom vid inkomstbeskattningen bör enligt länsstyrelsens mening i de nu angivna fallen i stället för förmånen bestämmas utifrån ett genomsnittligt värde på aktien under beskattnings- året i den mån detta värde ligger över introduktionskursen. Om man inför en sådan regel skulle man undvika eller i varje fall lindra förmånsbeskatt- ningen i det fall kursen först stiger över introduktionskursen och sedan faller under densamma. Det finns idag exempel på aktier som drabbats av betydande kursfall.

Svenska bankföreningen:

Även om frågan om värdering av de aktier som de anställda förvärvar — om förslaget genomförs - kommer att aktualiseras i mindre utsträckning än hittills. konstaterar bankföreningen med beklagande att förslaget inte ger någon vägledning för värderingen. Den oro och kritik som från de anställdas sida yppats i hithörande frågor grundar sig i många fall mera på osäkerhet i värderingsfrågan än på bristande information från företagens sida om beskattningen.

• Sida 42
•  Original

Prop. 1984/85: 80 42

Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928z370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (l928: 370) dels att 325 3 mom. skall ha nedan angivna lydelse, dels att i anvisningarna till 32.5 skall införas en ny punkt. 3 a. av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

325

3 mom.' Såsom intäkt upptages icke vad som av staten anvisats till bestridande av särskilda. med vissa tjänster eller uppdrag förenade kostna- der, såsom:

utlandstillägg och därmed likställda förmåner för utom riket stationerad personal vid utrikesförvaltningen eller i svensk biståndsverksamhet;

förvaltningskostnadsbidrag och anslag till andra expenser; å stat uppförd häst- och båtlega; till beställningshavare vid armén utgående hästgottgörelse för egna tjän- stehästar;

resekostnads- och traktamentsersättning; kostnadsersättning för vård av person i enskilt familjehem; ägande i följd härav skattskyldig icke göra avdrag för underskott, som kan uppkomma därigenom. att sålunda anvisat anslag icke förslår till täckande av därmed avsedda utgifter.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas även på motsvarande kost- nadsersättning som anvisats av kommun eller som bekostas av Nordiska ministerrådet i samband med arbete inom ramen för det nordiska tjänste- mannautbytet. Bestämmelserna tillämpas vidare — i den omfattning som anges i punkt 7 fjärde stycket av anvisningarna — på kostnadsersättningar som anvisats av styrelsen för Stockholms internationella fredsforsknings- institut (SIPRI) till sådan på bestämd tid kontraktsanställd forskare vid SIPRI som är utländsk medborgare och som vid tidpunkten för anställning- en hos SIPRI inte är bosatt i Sverige. Riksskatteverket får också. när skäl föreligger, förklara att reglerna i första stycket skall tillämpas på motsva- rande ersättning, som anvisats av annan offentlig institution. Sådant beslut får, när omständigheterna föranleder det, återkallas av riksskatteverket. Mot beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke. får talan inte föras.

Förmånen av fri sjukvård eller fri tandvård, så ock av fri grupplivförsäk- ring upptages icke såsom intäkt, oavsett om förmånen åtnjutits på grund av statlig eller på grund av kommunal eller enskild tjänst. Har sådan förmån åtnjutits på grund av enskild tjänst och utgått efter väsentligt förmånligare grunder än som gälla för befattningshavare i statens tjänst. skall dock

' Senaste lydelse 1983: 446.

• Sida 43
•  Original

Prop. 1984/85: 80 43 Nuvarande lydelse _ Föreslagen lydelse

förmånen upptagas såsom intäkt till den del den utgått efter förmånligare grunder än de för nämnda befattningshavare gällande. Förmån av fri gruppsjukförsäkring enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer upptages ej såsom intäkt.

Såsom intäkt upptages ej heller förmån av mindre värde. som utgått i annat än penningar. därest förmånen kan antagas icke vara avsedd att utgöra direkt vederlag för utfört arbete.

I fråga omjörmän som utgått till en anställd i ett aktiebolag i sattt- hand med vissa aktieförvärv finns särskilda bestämmelser i pmtkt 3 a av anvimingarna.

Anvisningar

till 32.5

3 a. Har en anställd i ett aktiebo- Iag_/i'irvärvat aktier i bolaget. elleri ett bolag som ingår i samma kon- eern som bolaget. till ett pris som understiger marknadsvärdet. skall skillnadsbeloppet inte tas upp som intäkt om

!. aktier samtidigt ltarji'n'värvats av andra än bolagets anställda. dess aktieägare samt aktieägare oelt anställda i annat bolag som in- går i samma koneern som bolaget. på samma villkor som gällt för de anställda.

2. under I nämnda anställdas oelt ägares sammanlagda aktieför- värv inte llltt' överstigit tjugo pro- eent av det totala anmlet utbjudna aktier.

3. den anställde inte ltar förvär- vat aktier i bolaget för ett belopp som överstiger 30000 kronor.

Vid beräkning enligt första stycket 2 medräkttas även aktier be- träffande vilka en aktieägare avyt- trat sin _fi'n'etrt'idesrätt att förvärva aktier till andra än de anställda oelt aktieägarna.

Bestämmelserna i denna anvis- ningspunkt gäller inte om aktierna vid tiden för de anställdas förvärv är inregistrerade vid Stockholms fondbörs eller är föremål för handel enligt ett avtal som bolaget har trä/jar med en svensk fondkommis-

• Sida 44
•  Original

Prop. 1984/85: 80 44

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sionär med skyldighet för denne att på begäran av envar ange kurser på aktierna och till dessa kurser köpa och sälja sådana aktier.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången vid 1984 års taxering.

• Sida 45
•  Original

Prop. 1984/85: 80 45

Utdrag

LAGRÅDET PROTOKOLL vid sammanträde l984-l 1-01

Närvarande: f.d. justitierådet Petrén, regeringsrådet Mueller, justitierådet Jermsten. -

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 23 oktober 1984 har regeringen på hemställan av statsrådet Kjell-Olof Feldt beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen ( 1928: 370).

Förslaget har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Per Anders Lindgren.

Förslaget föranleder följande yttrande av lagrådet:

325

Av motiveringen i remissprotokollet framgår att syftet bakom nu fram- lagda förslag är att ge ”en ram för anställdas aktieförvärv inom vilken förmånsbeskattning är utesluten". Det understryks vidare att av de nya bestämmelserna således inte får dras den slutsatsen att förmånsbeskatt- ning alltid skall inträda vid förvärv som inte omfattas av dessa bestämmel- ser. Hur sådana förvärv skall behandlas skattemässigt avses liksom hittills få bli en fråga för praxis.

Enligt lagrådets mening kan vad sålunda anförts om det begränsade syftet med reformen knappast utläsas av den föreslagna lagtexten. Inten- tionerna bakom förslaget skulle däremot komma till tydligare uttryck om det nya femte stycket i 325 3 mom. kommunalskattelagen förslagsvis ges följande lydelse: "För vissa av de fall då en anställd i ett aktiebolag förvärvat aktier i bolaget eller i ett bolag. som ingår i samma koncern som bolaget, finns särskilda bestämmelser i punkt 3 a av anvisningarna".

Punkt 3 a av anvisningarna till 32 å.

Enligt vad som uttalas av departementschefen bör ledamöter i bolagets styrelse hänföras till kategorin anställda. Det framstår emellertid som tveksamt huruvida sådant uppdrag som styrelseledamotskap innefattar kan inbegripas under begreppet anställning. För att vad som åsyftas med säkerhet skall uppnås förordar lagrådet att en särskild bestämmelse med- delas. Regeln som lämpligen bör omfatta även styrelsesuppleanter kan upptagas som ett nytt fjärde stycke och ges följande lydelse: "Vid tillämp- ning av denna anvisningspunkt jämställs styrelseledamot och styrelsesupp- leant med anställd".

• Sida 46
•  Original

Prop. 1984/85: 80 46

Ikraftträdandebestämmelsen

De nya bestämmelserna föreslås komma att få en viss retroaktiv verkan. De avses nämligen bli tillämpliga vid 1984 års taxering.

De nya bestämmelserna, som avser endast vissa typer av aktieförvärv och som inte påverkar den skatte-rättsliga bedömningen av andra typer av aktieförvärv. blir till förmån för de skattskyldiga som berörs. Det i 2 kap. tog regeringsformen stadgade förbudet mot retroaktiv skattelagstiftning utgör alltså inte något hinder mot att förslaget genomförs. Fråga uppkom- mer emellertid Om det behövs regler om förlängd besvärstid för de skatt- skyldiga vilka vid 1984 års taxering påförts taxering för sådan förmån som enligt lagförslaget inte skall utgöra skattepliktig intäkt vid l984 års taxe- ring. Sådana regler har tidigare införts när man retroaktivt antagit före- skrifter som inneburit skattelättnader. Se exempelvis sista stycket i över- gångsbestämmelserna till lagen (l978: 739) om ändring i kommunalskatte- lagen (19281370) och prop. 1977/7'8: l88.

Om regler angående förlängd besvärstid inte förs in kommer tiden för den skattskyldiges besvär enligt 765 första stycket taxeringslagen att utgå den 28 februari 1985. Emellertid skall den skattskyldiges besvär enligt fjärde stycket i samma paragraf prövas om de inkommer senare men före utgången av juni 1985 under förutsättning dock att taxeringsintendenten biträder besvären i sak. Det torde vara självklart att taxeringsintendenten kommer att biträda besvär som anförs med stöd av den nu föreslagna lagstiftningen. Den skattskyldige kommer alltså att i praktiken kunna anfö- ra besvär inom sex månader från ikraftträdandet. Denna tid måste anses vara tillräcklig. Några särskilda regler om extraordinär besvärsrätt torde alltså inte behövas.

• Sida 47
•  Original

Prop. 1984/85: 80 47

Utdrag FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde

l984- 1 1-08

Närvarande: statsministern Palme, Ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Bodström. Göransson, Gradin, R. Carlsson, Hellström, Wickbom

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om beskattningen vid anställdas förvärv av aktier i vissa fall, m.m.

1 Anmälan av lagrådsyttrande

Föredraganden anmäler lagrådets yttrandel över förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370). Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför. Jag delar uppfattningen att avsikten med förslaget kommer till tydligare uttryck genom den av lagrådet föreslagna lydelsen av det nya femte stycket i 32 5 3 mom. KL och förordar därför en sådan ändring jämfört med förslaget i remissen.

Jag tillstyrker lagrådets förslag till komplettering av den nya punkten 3 a av anvisningarna till 325 [(L.

Vad lagrådet anfört beträffande ikraftträdandebestämmelsen föranleder inga kommentarer från min sida.

Utöver de justeringar av lagtexten som föranleds av de av mig godtagna förslagen från lagrådet har vissa ytterligare redaktionella jämkningar gjorts i det remitterade förslaget.

2 Kontrolluppgiftskyldighet för vissa bostadsföretag

Jag vill i detta sammanhang också ta upp en fråga om vissa bostadsföre- tags skyldighet att lämna kontrolluppgifter.

Genom lagstiftning förra året (prop. l983/84: 67. SkU l3. SFS 1983: l045) gäller fr.o.m. den I januari 1984 nya regler om kontrollupp- giftsskyldighet för sådana bostadsrättsföreningar, bostadsföreningar och

' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 23 oktober l984.

• Sida 48
•  Original

Prop. 1984/85: 80 48

bostadsaktiebolag som avses i punkt 3 av anvisningarna till 24 5 kommu- nalskattelagen (s.k. äkta bostadsföretag). Reglerna skall tillämpas första gången vid 1985 års taxering.

Ett äkta bostadsföretag skall numera varje år lämna uppgifter om de överlåtelser av andelar eller aktier i företaget under det föregående kalen- deråret som har anmälts till företaget (425 3 mom. taxeringslagen (l956: 623), TL). I likhet med vad som gällt tidigare skall bostadsföretagen också lämna uppgifter för det fall lägenheten varit uthyrd samt uppgift om andelsvärde (425 1 mom. TL).

De nu nämnda uppgifterna skall vara lämnade till den lokala skattemyn- dighet inom vars verksamhetsområde företagets fastighet är belägen senast den [5 februari året efter överlåtelsen. Uppgifterna skall lämnas på av riksskatteverket (RSV) fastställd blankett eller på sätt skattechefen be- stämmer. Överlåtaren skall underrättas om innehållet i kontrolluppgiften senast den 8 februari samma år (4125 4 mom. TL).

Under lagstiftningsarbetet förra året diskuterades inte de närmare for- merna för uppgiftslämnandet. RSV har därefter haft kontakt med organisa- tioner som företräder huvuddelen av de berörda bostadsföretagen. I sam- band därmed har organisationema framfört önskemål om att få lämna kontrolluppgiftema på magnetband eller annat maskinläsbart medium.

Med anledning av dessa önskemål från berörda uppgiftslämnare har från RSV:s sida föreslagits att TL ändras så att uppgifterna kan lämnas på det nyss angivna sättet. Enligt RSV skulle en sådan ordning också vara till fördel för skatteförvaltningen. RSV föreslår att 425 4 mom. TL förses med ett nytt andra stycke i vilket det öppnas en möjlighet för verket att på ansökan medge undantag från huvudregeln för uppgiftslämnandet.

För att det tilltänkta uppgiftslämnandet på magnetband e. d. skall funge- ra i det praktiska taxeringsarbetet fordras att uppgifterna kan tas in i det centrala skatteregistret. Detta kräver att bestämmelsen i 75 12 skatteregis- terlagen (1980: 343) utvidgas till att omfatta även kontrolluppgifter enligt 425 i och 3 mom. TL. Datainspektionen har i yttrande förklarat sig inte ha några invändningar mot en sådan ändring i skatteregisterlagen.

Det är även min uppfattning att den föreslagna ordningen för uppgifts- lämnadet bör vara till fördel för såväl berörda bostadsföretag som för skatteadministrationen. Jag föreslår därför att de erforderliga ändringarna i TL och skatteregisterlagen genomförs.

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i taxeringslagen (l956: 623) och lag om ändring i skatteregisterlagen (1980: 343).

Den föreslagna ändringen i TL är av så enkel beskaffenhet att lagrådets hörande enligt min mening inte är påkallat. Ändringen i skatteregisterlagen omfattas inte av regeringsformens bestämmelser om lagrådsgranskning.

• Sida 49
•  Original

Prop. l984/85 : 80 49

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta

dels det av lagrådet granskade lagförslaget med vidtagna ändringar, dels förslagen till

2. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623),

3. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980: 343).

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan- den lagt fram.

• Sida 50
•  Original

Prop. 1984/85: 80 50

Innehåll Propositionen ................................................ 1 Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 1 Lagförslag ................................................... 2 [. Lag om ändring i kommunalskattelageln (1928: 370) ............ 2 2. Lag om ändring i taxeringslagezn (1956: 623) ................... 5 3. Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980: 343) ............... 6 Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 23 oktober 1984 8 1 Inledning .................................................. 8 2 Föredragandens överväganden ............................... 9 2.1 Inledande synpunkter ..................................... 9 2.2 Förslagets närmare utformning ............................. IO 2.2.1 Undantagsbestämmelsens tillämpningsområde .............. 10 2.2.2 Begreppet anställd m.m. ................................. 11 2.2.3 20%-regeln ............................................ 12 2.2.4 30000 kr-begränsningen .................................. 13 2.2.5 Övriga synpunkter på författningsförslaget ................. 13 2.2.6 Ikraftträdandet ......................................... 13 2.3 Övriga frågor ............................................ 14 3 Upprättat lagförslag ........................................ 14 4 Hemställan ................................................ 14 5 Beslut .................................................... 14 Bilaga 1 Promemorian (Ds Fi 1984: 21) Beskattningen vid anställdas förvärv av aktier i det egna företaget ................... 15 Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden över promemorian . . 32 Bilaga 3 Det remitterade förslaget ............................. 42 Utdrag av lagrådets protokoll den 1 november 1984 ............... 45 Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 8 november 1984 47

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1984