RÅ 1994 not 697

Not 697. Överklagande av Riksskatteverket ang. eftertaxering för 1983 och skattetillägg avseende AB Cerbo. - Länsskattemyndigheten yrkade att AB Cerbo skulle eftertaxeras för 1983 för inkomst samt påföras skattetillägg. Enligt myndigheten borde AB Cerbo vägras avdrag för marknadsföringsbidrag som utgivits till ett norskt dotterbolag. -Länsrätten i Älvsborgs län (1988-12-06, ordf. Hulting): Av utredningen i målet framgår att AB Cerbo är moderbolag i en koncern där bl.a. Cerbo A/S Norge ingår. AB Cerbo tillverkar och säljer förpackningar av kartong och plast. Bolaget säljer sina produkter till det helägda, norska dotterbolaget vilket svarar för försäljningen på den norska marknaden. AB Cerbos resultat har för inkomståret 1982 belastats med ett marknadsföringsbidrag till dotterbolaget på 45 000 kr. - Av 20 och 29 §§kommunalskattelagen framgår att ett primärt grundkrav rörande avdrag för omkostnader eller driftskostnader är att de utgjort kostnader för intäkternas förvärvande eller bibehållande i förvärvskällan. AB Cerbo anför att man betraktar kostnaderna i Cerbo A/S som en kostnad för sin försäljning till Norge. I stället för marknadsföringsbidraget hade man kunnat ge Cerbo A/S provisioner. Detta skulle ha inneburit en högre kostnad för AB Cerbo. Vid den revision som länsskattemyndigheten företagit har emellertid kommit fram att försäljningen till det norska dotterbolaget skett till priser som motsvarar produktens självkostnadspris. Något utrymme för prisjusteringar har därmed inte funnits. Marknadsföringsbidraget till Cerbo A/S kan således enligt länsrättens mening inte anses utgöra någon drifts- eller omkostnad i AB Cerbos förvärvskälla utan har varit avsett att täcka kostnader som är att hänföra till dotterbolaget. - Enligt rättspraxis kan emellertid ett svenskt moderbolags bidrag till bestridande av ett utländskt dotterbolags kostnader vara en avdragsgill kostnad i moderbolagets rörelse. Förutsättningarna härför är att det finns en intressegemenskap mellan bolagen, att kostnaden har ett direkt samband med de affärstransaktioner som förekommer mellan bolagen och att denna kostnad, om den i stället uppkommit hos moderbolaget, skulle ha utgjort en kostnad för intäkternas förvärvande och bibehållande i denna förvärvskälla. Moderbolagets utlägg bör - för det fall avdrag skall medges - således kunna förutsättas komma tillbaka i moderbolagets rörelse. - Av handlingarna i målet framgår att bolagens verksamhet har ett sådant inre samband att hela verksamheten hade varit att anse som en enda förvärvskälla om verksamheten hade bedrivits av ett enda bolag. Det bidrag AB Cerbo har lämnat skulle i och för sig kunna utgöra en avdragsgill kostnad för AB Cerbo. Avdragsrätten förutsätter emellertid att kostnaderna har ett direkt samband med de affärstransaktioner som förekommer mellan bolagen. I förevarande fall har bidraget kostnadsförts i samband med AB Cerbos bokslut. Marknadsföringsbidraget har då debiterats kontot för "övriga försäljningskostnader" och krediterats "kundfordringars konto". Som underlag för dessa konteringar ligger av AB Cerbo utfärdade kreditnotor. Att bidraget kostnadsförts i samband med bokslutet och att det, som konstaterats vid revisionen, beloppsmässigt ungefär överensstämmer med det norska bolagets förluster under åren 1982-1987 är omständigheter som starkt talar för att bidraget utgör ett förlusttäckningsbidrag. Vid sådant förhållande måste relativt höga beviskrav ställas på bolaget att visa att det är fråga om en avdragsgill kostnad i det svenska bolaget. Enligt vad AB Cerbo uppgett har verksamheten i Norge tagit sikte på att bygga upp en försäljningsorganisation för marknadsföring av i första hand sjukvårdsprodukter och i andra hand industriprodukter. Marknadsföringsbidraget har avsett att täcka kostnader i samband härmed. AB Cerbo har emellertid inte kunnat visa på några speciella marknadsföringsåtgärder som det norska dotterbolaget vidtagit med anledning av bidraget. Någon mer detaljerad beskrivning av vilka kostnader det varit fråga om eller något underlag härför i form av räkenskapsutdrag, verifikationer eller dylikt från dotterbolaget har inte företetts. Inte heller har omfattningen av de utökade försäljningsansträngningarna på den norska marknaden redovisats. - Utredningen visar således inte att bidraget varit avsett att täcka sådana kostnader som, om de i stället uppkommit i AB Cerbos verksamhet, skulle utgjort kostnader för intäkternas förvärvande och bibehållande. Med hänsyn till det anförda och med beaktande av att bidraget nästan exakt motsvarat det belopp som krävts för att Cerbo A/S skulle visa upp ett 0-resultat måste bidraget närmast vara att betrakta som en vinstdisposition i form av kapitaltillskott. Avdrag för sådana tillskott är inte medgivna. - Förutsättning för eftertaxering och skattetillägg föreligger enligt 114 och 116 a § taxeringslagen om skattskyldig till ledning vid sin taxering lämnat oriktig uppgift och detta lett till att han påförts skatt med för lågt belopp, som inte är ringa. Något krav på att den oriktiga uppgiften lämnats uppsåtligen eller av vårdslöshet finns inte. Det krävs endast att uppgiften objektivt sett är oriktigt. - Genom att AB Cerbo endast i sin bokföring på kontona för övriga försäljningskostnader och kundfordringar redovisat överföringen utan att i sin deklaration ange att fråga varit om sådant bidrag till dotterbolag som ovan nämnts eller eljest lämnat erforderliga upplysningar till ledning för åsättandet av en riktig taxering har AB Cerbo lämnat sådan oriktig uppgift att grund för eftertaxering och påförande av skattetillägg föreligger. - Med bifall till ansökan eftertaxerar länsrätten vid 1983 års taxering AB Cerbo (inkomst av rörelse) till statlig inkomstskatt med 41 120 kr taxerad och beskattningsbar inkomst. - Länsrätten beslutar att AB Cerbo skall påföras skattetillägg med 40 procent av den inkomstskatt som belöper på det eftertaxerade beloppet. - Bolaget yrkade att eftertaxeringen och skattetillägget skulle undanröjas och anförde följande. Cerbo A/S var ett helägt dotterbolag till bolaget. Dotterbolaget var ett rent försäljningsbolag och hade ingen annan verksamhet än att sälja moderbolagets produkter. Sedan bildandet hade det haft 1-3 anställda. Länsrätten hade ansett att bolaget inte förmått visa att bidraget varit avsett att täcka sådana kostnader som, om de i stället uppkommit i bolagets verksamhet, skulle ha utgjort kostnader för intäkternas förvärvande och bibehållande. Bolaget hade i ett yttrande över revisionspromemoria redogjort för vilka kostnader som var bokförda hos dotterbolaget. Det var provisioner, kontorshyra, lagerhyra, resor, representation, arvoden, kontorsmaterial, löner, arbetsgivaravgifter, m.m. Samtliga kostnader skulle ha varit driftskostnader hos bolaget, om försäljningen hade bedrivits från Sverige. Skattemyndigheten hade inte heller gjort gällande att något annat skulle vara fallet. - Kammarrätten i Göteborg (1991-03-08, Nordbeck, Kihlgren, Dahlin): Bolaget har under räkenskapsåren 1982-1987 lämnat ett årligt marknadsföringsbidrag till sitt norska dotterbolag Cerbo A/S. Avdragsrätt för dessa bidrag föreligger om de kan anses utgöra omkostnader i bolagets rörelse. Som förutsättningar härför gäller att det finns en intressegemenskap mellan bolagen, att bidragen är avsedda att täcka kostnader som har ett direkt samband med de affärstransaktioner som förekommer mellan bolagen och att dessa kostnader, om de i stället uppkommit hos bolaget, skulle ha utgjort kostnader för intäkternas förvärvande och bibehållande i bolagets rörelse. Kostnaderna skall med andra ord avse åtgärder av vilka bolaget har ett direkt intresse för sin egen verksamhet. - I det här fallet rör det sig om bidrag betecknade såsom marknadsföringsbidrag till ett helägt norskt dotterbolag, som har till enda uppgift att sälja moderbolagets produkter på den norska marknaden. Det måste antas att utgivandet av bidragen betingats av moderbolagets önskan att på sikt få till stånd en för bolaget vinstgivande försäljning av sina produkter på den norska marknaden. Oavsett att bidragen i stort sett motsvarat förlusterna i dotterbolaget och det som i övrigt kommit fram om dem saknas det mot den här bakgrunden skäl att vägra bolaget avdrag för dessa. Den i målet beslutade eftertaxeringen och skattetillägget skall därför undanröjas. - Kammarrätten undanröjer eftertaxeringen och skattetillägget. - Riksskatteverket överklagade och yrkade att AB Cerbo skulle eftertaxeras för belopp motsvarande utgivna s.k. marknadsföringsbidrag till sitt norska dotterbolag samt påföras skattetillägg med 40 procent av den inkomstskatt som belöpte på det eftertaxerade beloppet. - Regeringsrätten (1994-12-20, Björne, Dahlman, Berglöf, Lindstam, Lavin) gjorde samma bedömning som kammarrätten och fastställde det domslut som kammarrättens dom innehöll. (fd II 1994-11-15, Håkansson). (Anm. Samtidigt och med samma utgång avgjordes mål ang. eftertaxering m.m. av AB Cerbo för 1985-1987 samt bolagets inkomsttaxering 1988 m.m.)

*REGI

*INST