RÅ 1994 not 93

Not 93. Ansökan av Lennart E. om resning i ärende ang. tjänstetillsättning. - I en den 26 maj 1993 till Statens invandrarverk inkommen skriftlig anmälan anförde Lennart E. att Björn Hänel var jävig att handlägga

tjänstetillsättningsärenden i vilka Lennart E. var sökande.

Som skäl angavs att Lennart E. anmält Björn Hänel till JO

för försumlighet i samband med tidigare tjänstetillsättningsärende med Lennart E. som sökande.

Lennart E. gjorde gällande att Björn Hänel kommit att hysa

sådant agg eller motvilja mot Lennart E. att förtroendet

till hans opartiskhet i angivna tjänstetillsättningsärende

rubbats. - Statens invandrarverk förordnade den 11 juni

1993 Laila B. att fr.o.m. den 1 juni 1993 tills vidare,

dock längst t.o.m. den 30 september 1993, vara sektionschef

vid Statens invandrarverk med placering vid Asylbyrå Väst.

Beslutet fattades av avdelningschefen Björn O. Eriksson

efter föredragning av byråchefen Björn Hänel. Genom beslut

den 9 september 1993 förlängdes förordnandet för Laila B.

att gälla längst t.o.m. den 31 december 1993. - Statens

invandrarverk fann i beslut den 16 juni 1993 med

avdelningsdirektören Fredrik Björkman på juristenheten som

beslutande att jäv inte förelegat i tillsättningsärendet. - Lennart E. överklagade tillsättningsbeslutet och beslutet i

jävsfrågan. - Statens invandrarverk avgav med anledning av

Lennart E:s överklagande ett yttrande den 3 september 1993.

Yttrandet var beslutat av avdelningschefen Björn O.

Eriksson efter föredragning av avdelningsdirektören Jan

Gustavsson och i närvaro av byråchefen Björn Hänel. - Regeringen fann i beslut den 22 december 1993 att jäv inte

förelegat i ärendet samt avslog överklagandet. - Lennart E.

ansökte om resning och yrkade att Regeringsrätten skulle

upphäva regeringens beslut och visa ärendet åter till

förnyad handläggning. Till stöd för ansökningen anförde han

i huvudsak följande. Den 5 maj 1993 erhöll han av dåvarande

byråchefen Björn Hänel muntligt besked att han på, som han

uppfattat det, osakliga grunder inte skulle komma i fråga

för att erhålla den ifrågavarande tjänsten vid Asylbyrån

Väst. Han anförde därför i anmälan att Björn Hänel var

jävig. Han överklagade dels beslutet i tjänstetillsättningsärendet, dels beslutet i jävsfrågan. I

Statens invandrarverks yttrande den 3 september 1993 i

anledning av hans överklagande hade bland annat antecknats

att dåvarande byråchefen Hänel deltagit i handläggningen av

ett överklagande som avsåg jävsinvändning mot honom själv.

Hänel var jävig i överklagandeärendet i den del det avsåg

frågan om jävsinvändning eftersom saken angick honom. Han

hade således inte ägt delta i handläggningen av

överklagandeärendet. Hänel borde i stället självmant ha

gett jävsförhållandet till känna. Regeringen hade inte

beaktat det uppenbara jävsförhållande som förelåg i

ärendet. Regeringens rättstillämpning stred därför

uppenbart mot lag. Genom att regeringen felaktigt ansett

att jäv inte förelåg i ärendet kunde det antas att den

materiella bedömningen i övrigt påverkats, vilket kunde ha

lett fram till ett sakligt felaktigt beslut. - Regeringsrätten (1994-02-15, Tottie, Dahlman, Swartling): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten finner inte att de av Lennart E. anförda omständigheterna innebär att handläggningen av det ärende som slutligt avgjorts genom regeringens beslut den 22 december 1993 varit behäftad med felaktighet av beskaffenhet att utgöra grund för resning. - Lennart E. har inte heller i annat hänseende visat att skäl för resning föreligger. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår ansökningen. (fd III 1994-02-02, Liljeros)

*REGI

*INST