RÅ 1994 not 96
Not 96. Besvär i särskild ordning av Daniel E. ang.
inkomsttaxering 1989. - Taxeringsnämnden taxerade Daniel E.
år 1989 i Luleå kommun till statlig och kommunal inkomstskatt för 259 200 kr, taxerade inkomster, med beskattningsbara inkomster av 249 200 kr. Taxeringsnämnden frångick därvid hans självdeklaration genom att vägra honom avdrag för rättegångskostnader i samband med arbetstvist med 151 705 kr och i stället medge schablonavdrag med 3 000 kr. Hos Länsrätten i Norrbottens län vidhöll Daniel E. yrkandet om avdrag för rättegångskostnader. Länsrätten biföll genom dom den 12 oktober 1990 hans talan och bestämde hans till statlig och kommunal inkomstskatt taxerade inkomster till 110 500 kr, med beskattningsbara inkomster av 100 500 kr. Efter överklagande av skattemyndigheten fastställde Kammarrätten i Sundsvall genom dom den 4 februari 1991 taxeringsnämndens
beskattningsåtgärder. Regeringsrätten biföll genom dom den
17 mars 1993 delvis överklagande av Daniel E. och medgav
avdrag för rättegångskostnader med 30 000 kr. (Anm.: se RÅ 1993 ref. 34) - I besvär i särskild ordning, som kom in till Regeringsrätten den 27 april 1993, yrkade Daniel E.
att ytterligare avdrag för rättegångskostnader skulle
medges honom med 27 909 kr. I andra hand yrkade han att
Regeringsrätten skulle bevilja resning och nedsätta
taxeringarna med samma belopp. Till stöd för yrkandena
anförde han i huvudsak följande. Regeringsrätten fann i sin
dom honom vara berättigad till avdrag för de rättegångskostnader som nedlagts under 1988 och som hänförde sig till tingsrättsprocessen. I brist på närmare utredning beräknades dessa kostnader till 30 000 kr. En utredning efter Regeringsrättens dom har gjorts om fördelningen av kostnaderna för hans arbetstvister. Därav framgår att 57 909 kr avseende kostnader vid tingsrättsförhandlingen betalats under 1988. Han borde därför erhålla avdrag med ytterligare 27 909 kr. - Riksskatteverket tillstyrkte att Daniel E:s besvär i särskild ordning bifölls och att taxeringarna sattes ned med yrkat belopp. - Regeringsrätten (1994-02-17, Björne, Tottie, Dahlman, Werner, Swartling): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 100 § första stycket 7) och andra stycket taxeringslagen (1956:623) kan den
skattskyldige anföra besvär i särskild ordning om han kan
åberopa omständighet eller bevis som bort föranleda
väsentligt lägre taxering eller väsentligt lägre skatt, om
kännedom saknats om den nya omständigheten eller det nya
beviset vid fastställandet av taxeringen och om det
framstår som ursäktligt att den skattskyldige inte åberopat
omständigheten eller beviset i annan ordning. - Efter
Regeringsrättens dom har framkommit att Daniel E:s
kostnader vid rättegången i tingsrätten varit 27 909 kr
högre än det av Regeringsrätten beräknade beloppet.
Förutsättningar föreligger för prövning av hans talan i
särskild ordning. Hans taxeringar år 1989 bör därför
nedsättas med yrkat belopp 27 909 kr. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten bifaller besvären och bestämmer Daniel E:s taxeringar år 1989 till följande belopp