RÅ 1994:25

En skolpliktig placerades av socialnämnden i viss kommun i familjehem i en annan kommun där han blivit folkbokförd och gick i skola. Eftersom ansvaret för att hans behov av speciallärare tillgodoses vilar på folkbokföringskommunen, har socialnämnden inte ansetts kunna åläggas att utge bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen för att tillgodose behovet.

A.K. ansökte hos Socialnämnden i Österåkers kommun om

bistånd i form av speciallärarresurs för J.P. född

1978, för vilken hon var vårdnadshavare. Socialnämnden

avslog genom beslut den 16 juni 1992 ansökningen med

motiveringen att behovet kunde tillgodoses på annat sätt

och inte omfattades av bistånd enligt socialtjänstlagen

utan reglerades i skollagen.

Länsrätten i Stockholms län

A.K. överklagade beslutet och yrkade att J.P.

skulle beviljas det sökta biståndet. Hon anförde bl.a.

följande. Socialnämnden hade den 29 juni 1989 beslutat att

placera J.P. i ett familjehem hos familjen A. i

Härnösand. Under J.P:s två första skolår i

familjehemmet hade hans behov blivit tillgodosedda genom

att Socialnämnden ersatte Härnösands kommun för

lärarresurser. Under det tredje skolåret hade J.P.

särskilda resurser i form av elevassistent 6 timmar per dag

och speciallärare 15 timmar per vecka. Hans behov kvarstod

och Härnösands kommun hade angett att den inte skulle

ersätta behovet under följande läsår.

Domskäl

Länsrätten i Stockholms län (1992-11-12, ordförande Sturk) yttrade: Det är i målet ostridigt att J.P. har behov

av det sökta biståndet och att den huvudman som enligt

socialnämndens mening skall ansvara för tillgodoseende av

behovet inte ämnar göra så för innevarande skolår. Av 3 §

socialtjänstlagen (1980:620) framgår att kommunen har det

yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det

stöd och den hjälp som de behöver. I rättspraxis (RÅ 84

2:63) har fastslagits att stadgandet innebär att oklarhet

angående vem som är ansvarig huvudman inte får leda till

att den behövande går miste om erforderligt stöd. En

kommuns sociala myndighet är vid sådana förhållanden

tvungen att ge den biståndssökande de begärda biståndet.

Anser myndigheten att annan huvudman bör ta över ansvaret,

har nämnden möjlighet att ta upp frågan med företrädare för

sådan huvudman. - Såvitt framgår av handlingarna i målet

var J:s behov av extra stöd i skolan kända redan innan

placeringen hos familjen A. J. får därför anses ha

vistats i Österåker kommun då behovet av bistånd uppkom och

det är därför socialtjänsten i Österåker kommun som, i

enlighet med vad som ovan sagts, får anses ha det yttersta

ansvaret för att J:s behov tillgodoses. - Då såväl

J:P:s behov av bistånd som omfattningen av det

behövliga biståndet i sig är ostridigt i målet, skall

socialnämnden förpliktigas att till J.P. utge bistånd

i enlighet med A.K:s yrkande. - Länsrätten

förpliktigar Socialnämnden i Österåkers kommun att till

J.P. utge bistånd i form av speciallärartjänst under

15 timmar per vecka läsåret 1992/93.

I överklagande till kammarrätten yrkade Socialnämnden i

Österåkers kommun att nämndens beslut att avslå A.K:s

framställning om 15 veckotimmar speciallärarresurs för

J.P. i Härnösands kommun skulle fastställas. Till stöd

för sin talan åberopade nämnden att 3 § socialtjänstlagen

ej var tillämplig då J.P. vistades och var folkbokförd

i Härnösands kommun, varför skolan i Härnösands kommun

enligt skollagen skulle vara ansvarig huvudman.

Kammarrätten i Stockholm (1992-12-15, Carl Herman Bergh, Grimby, Margareta Berg, referent) yttrade: Kammarrätten gör följande bedömning. J.P:s behov av bistånd uppkom då

han vistades i Österåkers kommun. Enligt handlingarna i

målet kvarstår samma behov fortfarande, som således förelåg

redan då han placerades i familjehemmet i Härnösands

kommun. Österåkers kommun har därför kvar sitt yttersta

ansvar så länge samma hjälpbehov kvarstår (jfr RÅ 1989

ref.50 och RÅ 1991 ref. 89). Med hänsyn härtill och till

vad länsrätten i övrigt anfört kan kommunens överklagande

inte bifallas. - Kammarrätten avslår överklagandet.

Hos Regeringsrätten fullföljde socialnämnden sin talan.

Prövningstillstånd meddelades.

Statens skolverk och Socialstyrelsen avgav yttranden.

Regeringsrätten (1994-04-12, Wahlgren, Voss, Wadell, B. Sjöberg, Ragnemalm) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 6 § socialtjänstlagen har den enskilde rätt till bistånd av kommunen för sin försörjning och sin

livsföring i övrigt, om hans behov inte kan tillgodoses på

annat sätt. Det yttersta ansvaret för att den enskilde får

det stöd och den hjälp som han behöver ligger enligt 3 §

samma lag på den kommun där han vistas när behovet

inträder. Detta ansvar innebär emellertid ingen

inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän.

Enligt 4 kap. 5 § skollagen (1985:1100) skall, för var och

en som har rätt att gå i grundskola, hemkommunen sörja för

att sådan utbildning kommer till stånd. Enligt 1 kap. 15 §

samma lag avses med hemkommun, utom i visst undantagsfall

som inte är aktuellt i detta mål, den kommun i vilken

eleven är folkbokförd.

Av handlingarna i målet framgår att J.P. är

folkbokförd i Härnösands kommun. Av ovan redovisade

bestämmelser i skollagen följer därmed att Härnösands

kommun skall sörja för att J.P. får den utbildning som

han behöver. Det är ostridigt att J.P. för sin

utbildning behöver en speciallärare. Härnösands kommuns

ansvar för att det behovet tillgodoses föreligger oavsett

att behovet var känt när J.P. av Socialnämnden i

Österåkers kommun placerades i familjehemmet i Härnösand

(jfr RÅ 1991 ref. 65).

Eftersom J.P:s behov av speciallärare enligt det

anförda skall tillgodoses av skolmyndigheterna i Härnösands

kommun, kan Socialnämnden i Österåkers kommun inte åläggas

att utge bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen för att

tillgodose detta behov.

Domslut

Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver underrätternas domar och fastställer socialnämndens beslut

i vad det överklagats.

Föredraget 1994-03-08, föredragande Hoffstedt, målnummer

130-1993.