RÅ 1994:53
Dödsbo har inte ansetts berättigat till bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen till begravningskostnader när den avlidna förhållandevis kort tid före dödsfallet tecknat en kapitalförsäkring med dödsbodelägaren som försäkrad och dessutom gett bort betydande belopp till denne och dennes hustru och barn.
L.B. som var ensamstående, avled den 27 maj 1992. Hennes son B.B. som var ensam dödsbodelägare, ansökte den 26 augusti 1992 hos Sociala distriktsnämnden i Tumba, Botkyrka kommun, för dödsboets räkning om ekonomiskt bistånd till begravningskostnader. Han uppgav därvid att dödsboets tillgångar uppgick till 2 430 kr och att kostnaderna för begravningen uppgick till 8 852 kr varför dödsboet önskade bistånd till mellanskillnaden eller med 6 422 kr. Sociala distriktsnämnden avslog den 31 augusti 1992 ansökningen med motiveringen att den avlidna före dödsfallet givit bort tillgångar till dödsbodelägare.
Länsrätten i Stockholms län
Dödsboet överklagade beslutet och anförde bl.a. att tillgångarna i boet vid dödsfallet som mest uppgått till 2 400 kr samt att den kapitallivränta som tecknats hade flera olika förmånstagare. Dödsboet redogjorde vidare för de gåvor som lämnats före dödsfallet.
Domskäl
Länsrätten i Stockholms län (1993-02-12, ordförande Sundin) yttrade: Enligt 6 § socialtjänstlagen (1980:620) har den enskilde rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och sin livsföring i övrigt, om hans behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Begravningskostnader kan jämställas med kostnader för vård av den avlidne. - Av praxis framgår att dödsbo har att slutligt svara för begravningskostnader samt att dödsbo som saknar tillgångar till betalning av begravningskostnader är berättigat till bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen om medel till betalningen inte kunnat erhållas på annat sätt. - Av Socialstyrelsens allmänna råd 1992:4 framgår att då den avlidne strax före sin bortgång lämnat gåvor till dödsbodelägare bör bistånd till begravningskostnader avslås. Gåvorna måste då ha varit av sådan omfattning att boets ekonomiska ställning väsentligen förändrats. Kapitallivränta som utfaller i samband med dödsfallet skall inte inberäknas i boets tillgångar. Av handlingar i målet framgår att dödsboets tillgångar uppgått till 2 400 kr. Vidare framgår att L.B. inom loppet av ett halvår före sin bortgång, lämnat gåvor till dödsbodelägaren eller denne närstående omfattande mer än 60 000 kr. - Länsrätten finner, med hänsyn till den omfattning på de gåvor som lämnats till dödsbodelägaren B.B. och honom närstående och att gåvorna lämnats inom loppet av ett halvår före dödsfallet, att överklagandet skall lämnas utan bifall. - Länsrätten lämnar överklagandet utan bifall.
Kammarrätten i Stockholm
Dödsboet överklagade länsrättens dom och anförde bl.a. följande. Det är inte dödsbodelägaren som fått gåvor till ett värde av 60 000 kr utan närstående till honom som fått medel, vilka han inte kunde disponera. Det var den avlidnas önskan att barnbarnen i första hand skulle få del av hennes eventuella tillgångar.
Domskäl
Kammarrätten i Stockholm (1993-03-29, Sundelin, Belfrage, referent, Olsson) yttrade: Av praxis framgår att dödsbo som saknar tillgångar till betalning av begravningskostnader är berättigat till bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen om medel till betalningen inte kunnat erhållas på annat sätt. Det framgår också att det i princip är dödsboets ekonomiska situation som skall ligga till grund för bedömningen. Avsteg härifrån kan emellertid göras. Socialstyrelsen anser t.ex. (Allmänna råd 1992:4 s. 76) att när den avlidne givit bort tillgångar till dödsbodelägare strax före dödsfallet kan det tänkas att en ansökan om bistånd till begravningskostnaderna från dödsboet skall avslås. - Av handlingarna i målet framgår att den avlidna kort tid före sin död bortgivit gåvor till inte obetydliga belopp till i vart fall närstående till dödsbodelägaren. Med hänsyn härtill finner kammarrätten, oaktat dödsboet saknar egna medel därtill, att kostnaderna för begravningen inte i första hand skall bestridas med socialbidrag. - Kammarrätten bifaller inte överklagandet.
Hos Regeringen fullföljde dödsboet sin talan.
Prövningstillstånd meddelades.
Regeringsrätten (1994-06-22, Björne, B. Sjöberg, Lindstam, Ragnemalm) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Beträffande L.B:s ekonomiska förhållanden har B.B. upplyst bl.a. följande. L.B. flyttade i maj 1991 från sin bostadsrättslägenhet till ett servicehus. I december 1991 försåldes lägenheten och köpeskillingen uppgick till 280 000 kr. Hon tecknade en kapitalförsäkring med sonen som försäkrad och ett av barnbarnen som medförsäkrad och erlade en engångspremie på 180 000 kr. Av resterande del av medlen från lägenhetsförsäljningen erhöll han själv i gåva 10 000 kr i december 1991 och 7 500 kr i januari/februari 1992. Vidare erhöll barnbarnen i gåvor sammanlagt 35 000 kr i december 1991 och februari 1992 samt hans hustru 10 000 kr i december 1991. I april 1992 erlades 25 000 kr i realisationsvinstskatt och för perioden den 21 maj - den 30 november 1991 uppgick L.B:s kostnader för dubbelt boende till 12 200 kr. Härefter återstod 300 kr av vad lägenhetsförsäljningen inbringat.
Enligt 6 § socialtjänstlagen har den enskilde rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och livsföring i övrigt, om hans behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Av praxis framgår att dödsbo har att slutligt svara för begravningskostnader (se NJA 1966 I s. 609 och RÅ 1973 ref. 11) samt att dödsbo som saknar tillgångar till betalning av begravningskostnaderna kan vara berättigat till bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen (se RÅ 1985 Ab 165 och RÅ 1988 ref. 67).
Det är ostridigt i målet att dödsboets tillgångar uppgått till 2 430 kr, vilket belopp inte täckt begravningskostnaderna. L.B. har dock förhållandevis kort tid före sin bortgång disponerat över vad som influtit vid försäljningen av hennes bostadsrättslägenhet genom att teckna en kapitalförsäkring med sonen som försäkrad och ett barnbarn som medförsäkrad och genom att ge sonen, dennes hustru och deras barn gåvor till betydande belopp. Med hänsyn härtill finner Regeringsrätten att dödsboet inte är berättigat till bistånd till begravningskostnaderna.
Domslut
Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer det slut som kammarrättens dom innehåller.