RÅ 1995 not 115

Not 115. Överklagande av I AB av förhandsbesked ang. inkomstskatt. - I-bolaget ägde aktier i ASEA AB till en antal som motsvarade en andel av kapitalet i ASEA AB om 25 procent. Antalet röster motsvarar 32,9 procent av samtliga röster i ASEA AB. - ASEA AB ägde 50 procent i ABB Asea Brown Boveri Ltd ("ABB"). ASEA AB:s enda uppgift var att inneha aktierna i ABB. ABB var inte ett dotterbolag till ASEA AB enligt 1 kap. 2 § aktiebolagslagen. - Något integrationssamband i organisatoriskt hänseende förelåg inte mellan bolagen i I-koncernen och ABB-koncernen. Ej heller förelåg någon organisatorisk gemenskap med ASEA AB. Däremot förekom det affärer - köp och försäljningar av varor och tjänster - mellan bolagen i koncernerna. Dessa baserades dock inte på aktieinnehavet utan varje enskild affär gjordes upp på armlängds avstånd i konkurrens med andra företag på de aktuella marknaderna. Bolagen i de bägge koncernerna agerade således oberoende av I-bolagets aktieinnehav i ASEA AB. - I-bolagets innehav av aktierna i ASEA AB betingades således inte av det skälet att man velat åstadkomma samverkan mellan de verksamheter som bedrevs av bolagen inom resp. koncern. -Skatterättsnämnden (1994-12-19, Sandström, Nordling, Wingren, Armholt): Vid tillämpning av 2 § 4 mom. tionde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, skall aktierna i ASEA AB (ASEA) anses innehavda som ett led i I-koncernens verksamhet. - Motivering. I. äger aktier med 25 procent av kapitalet och 32,9 procent av röstetalet i ASEA. ASEA:s enda uppgift är att inneha 50 procent av aktierna i ABB Asea Brown Boveri Ltd (ABB; ABB är inte ett dotterföretag till ASEA). Avsikten är att I. skall överlåta sina aktier i ASEA till ett av I:s dotterföretag. I. frågar om ASEA-aktierna vid tillämpning av uppskovsregeln i 2 § 4 mom. tionde stycket SIL skall anses innehavda "som ett led i koncernens verksamhet". Enligt vad som uppgetts i ärendet föreligger inte något integrationssamband i organisatoriskt hänseende mellan företagen i I-koncernen och ABB-koncernen och inte heller någon organisatorisk gemenskap med ASEA. - Rättsfallet RÅ 1986 ref. 43 avsåg tillämpningen av motsvarande bestämmelse i en tidigare lydelse. Regeringsrätten fastställde där Riksskatteverkets förhandsbesked. I Riksskatteverkets motivering framhölls bl.a. att kravet att aktierna skulle innehas som ett led i koncernens "rörelse" borde ges en innebörd som överensstämde med eller i vart fall stod närmare det som krävdes för att ett aktieinnehav skulle anses "betingat" av en rörelse - jfr bestämmelserna om frikallelse från skattskyldighet för utdelning i 7 § 8 mom. sjätte stycket SIL i lydelsen enligt SFS 1984:1061. Vid 1992-1994 års taxeringar användes i utdelningsskattereglerna begreppet "näringsbetingade" för att täcka in fall där ett "vanligt" företag ägde aktier med ett röstetal om minst 25 procent liksom aktier som ansågs betingade av en verksamhet (jfr beträffande utdelning på andelar i utländsk juridisk person vid 1995 års taxering SFS 1994:778; jfr också förslaget i prop. 1994/95:25 och 1994/95:SkU10 om återinförande av tidigare regler). - Nämnden gör följande bedömning. Den ifrågavarande formuleringen ger utrymme för olika tolkningar. Det finns emellertid anledning att här liksom i RÅ 1986 ref. 43 knyta an till utdelningsskattereglerna. De tillämpningsskäl som låg bakom införandet av 25-procentregeln gör sig gällande också vid en prövning mot uppskovsregeln. Med hänsyn till detta och till att aktier med ett röstetal om minst 25 procent schablonmässigt betecknats som "näringsbetingade" bör ASEA-aktierna anses innehavda som ett led i koncernens verksamhet. Frågan skall därför besvaras jakande. - Beskedet avser taxeringsåret 1995. - Ledamoten Melz var skiljaktig såvitt avsåg motiveringen och anförde följande. För att en aktieöverlåtelse skall omfattas av uppskovsregeln i 2 § 4 mom. tionde stycket SIL uppställs bl.a. det kravet att den överlåtna aktien "innehas som ett led i koncernens verksamhet". Av rättspraxis, RÅ 1986 ref. 43, framgår att ett samband skall föreligga mellan den verksamhet som bedrivs i det överlåtande företaget och de överlåtna aktierna. Något påtagligt integrationssamband synes inte ha krävts (se Electrolux-innehavet i nämnda mål). Det finns därför inte i rättspraxis några reella kriterier som kan användas vid bedömningen av bestämmelsens tillämplighet. - Mot denna bakgrund anser jag det möjligt att relativt fritt bedöma vad som är lämpliga bedömningskriterier. Det är rimligt att anse att bestämmelsen tar sikte på aktieinnehav där avsikten kan antas vara att innehavet mer långsiktigt skall kvarbli i koncernens ägo. Det är nämligen motiverat att sådana innehav utan beskattning skall kunna omplaceras i en koncern, medan detta inte är lika motiverat vad gäller aktieinnehav som kan antas relativt snart bli direkt eller indirekt externt försålda. - Praktiskt sett kan dock en sådan bedömning vara svår och det är därför motiverat att, såsom majoriteten gjort, anknyta bedömningen till rekvisitet näringsbetingat innehav i meningen att det skall föreligga antingen verksamhetssamband eller ett betydande ägande på nivån 25 procent av röstetalet. Jag anser dock inte att ett uppfyllt 25 procent-rekvisit orubbligen skall innebära att kravet i 2 § 4 mom. tionde stycket SIL är uppfyllt. - Med hänsyn till omfattningen av I:s innehav i ASEA samt omständigheterna kring innehavet delar jag majoritetens bedömning att ASEA-aktierna skall anses innehavda som ett led i koncernens verksamhet. - Ledamöterna Colver, Johansson och Nord var skiljaktiga och anförde följande. För att en aktieöverlåtelse skall omfattas av uppskovsregeln i 2 § 4 mom. tionde stycket SIL uppställs bl.a. det kravet att den överlåtna aktien "innehas som ett led i koncernens verksamhet". Även om kravet inte bör ställas så högt att den överlåtna aktien kan rubriceras som "organisationsaktie", se RÅ 1986 ref. 43, bör det enligt vår mening tolkas så att det skall föreligga någon form av integrationssamband mellan den verksamhet som bedrivs i överlåtande företag/koncern och den verksamhet som bedrivs i det företag i vilket aktie överlåts. Det är alltså inte tillräckligt att överlåtande företag/koncern innehar aktier med minst 25 procent av röstetalet i det företag i vilket aktie överlåts. Enligt förutsättningarna i ärendet föreligger inte något sådant verksamhetssamband som krävs för att uppskovsregeln skall bli tillämplig på nu ifrågavarande aktieöverlåtelse. Förhandsbeskedet hade bort utformas i enlighet härmed. - Hos Regeringsrätten yrkade I-bolaget att Regeringsrätten med ändring av förhandsbeskedet skulle förklara att aktierna i ASEA AB inte skulle anses innehavda som ett led i I-koncernens verksamhet vid tillämpning av 2 § 4 mom. tionde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och att giltigheten för förhandsbeskedet inte endast skulle avse taxeringsåret 1995 utan också taxeringsåren 1996 och 1997. - Riksskatteverket tillstyrkte bifall till besvären. - Regeringsrätten (1995-03-27, Brink, Dahlman, Wadell, von Bahr, Rundqvist): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten gör samma bedömning som Skatterättsnämnden. - Regeringsrätten finner med hänsyn till sin bedömning i huvudfrågan inte skäl att som första instans besluta om förhandsbesked såvitt avser taxeringsåren 1996 och 1997. Yrkandet härom tas därför inte upp till prövning. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked och prövar inte yrkandet om utvidgning av beslutets giltighet till att avse även taxeringsåren 1996 och 1997. - Regeringsrätten förordnar att sekretessen enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen skall bestå utom i fråga om vad som står under rubriken Regeringsrättens avgörande. (fd III 1995-03-07, Hoffstedt)

*REGI

*INST