RÅ 1995 not 121

Not 121. Ansökan av Per-Erik L., Max P. och Helena L.-P. om rättsprövning av beslut ang. förhandsbesked enligt plan- och bygglagen för uppförande av bostadshus. - Miljö- och byggnadsnämnden i Smedjebackens kommun beslutade

den 3 februari 1992 att med hänvisning till vad som anförts i beslutet och med stöd av 2 kap 1 och 3 §§ plan- och bygglagen, PBL, meddela Barbro P. positivt förhandsbesked för nybyggnad av enfamiljshus på fastigheten Nor 6:6. - Max P. och Helena L.-P. samt Per-Eric L. överklagade beslutet hos länsstyrelsen. -Länsstyrelsen i Kopparbergs län (1992-05-20): Fastigheten ligger utanför detaljplanelagt område men inom strandskyddsområde. En områdesplan för Söderbärke finns som antogs den 25 juni 1981. Marken är där utlagd som grönområde. En områdesplan är dock inte bindande. Marken har varit odlad av handelsträdgård och har därför inte varit allemansrättsligt tillgänglig. Dispens från strandskyddsbestämmelserna krävs för byggande inom strandskyddsområde. Som skäl för överklagandet har bl.a. anförts att sjöutsikten blir förstörd. Länsstyrelsen anser inte att byggnadens påverkan på utsikten från de klagandes fastigheter utgör en sådan betydande olägenhet att ett förhandsbesked om bygglov kan nekas på denna plats. Sökanden avser att uppföra ett enplanshus med suterrängvåning. Den närmare utformningen och planeringen av byggnaden prövas i samband med ansökan om bygglov. Inte heller vad som i övrigt anförs om tomtbredd, påverkan på värdet av intilliggande fastigheter m.m. anser länsstyrelsen vara skäl att ändra överklagade beslutet. Överklagandena skall därför avslås. - Länsstyrelsen avslår överklagandena. - Per-Eric L., Max P. och Helena L.-P. överklagade länsstyrelsens beslut hos Kammarrätten i Sundsvall, som genom beslut meddelat den 29 december 1992 överlämnade ärendet till regeringen för prövning. Som eget yttrande anförde kammarrätten att den dittillsvarande utredningen inte utvisade hinder mot att meddela förhandsbesked på sätt byggnadsnämnden gjort. - Regeringen (Miljö- och naturresursdepartementet, 1993-06-17) avslog överklagandena. - Sökandena begärde omprövning av regeringens beslut samt yrkade inhibition. Till stöd för sin talan anförde Per-Eric L. i huvudsak följande. Beslutet innebar stora och negativa ingrepp i hans personliga och ekonomiska förhållanden. När han köpte sin fastighet år 1980 fick han beskedet att den strandskyddade odlingsytan på Nor 6:6 inte skulle bebyggas och att den vackra sjöutsikten, som var en av anledningarna till att han köpte fastigheten, skulle förbli oförändrad. Vid 1990 års fastighetstaxering blev han upptaxerad med tre poängenheter på grund av denna sjöutsikt. En byggnation på Nor 6:6 skulle komma att innebära att hans fastighet minskade i värde med 120 000 kr - 150 000 kr. Detta var ett förödande ingrepp i hans personliga och ekonomiska förhållanden som skulle uppkomma utan egen förskyllan. - Max P. och Helena L.-P. anförde bl.a. att en betydande del av värdet på deras fastighet bestod av den vackra sjöutsikten som skulle gå förlorad om byggnationen tilläts, vilket i sin tur skulle medföra en kraftig värdeminskning som de inte kunde tolerera. - Regeringsrätten (1995-04-04, Wahlgren, Berglöf, Werner, Swartling, Lavin): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökandena angivit eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågor om beslutet strider mot kravet på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och s. 234). - Sökandena har inte anfört några omständigheter som innebär att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som myndigheterna har i planärenden eller att det vid handläggningen har förekommit något fel. Inte heller i övrigt framgår klart av omständigheterna i ärendet att regeringens beslut strider mot någon rättsregel. Beslutet skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd I 1995-03-07, Olsson)

*REGI

*INST