RÅ 1995 not 215
Ansökan av Harry P. om resning i ärenden ang. inkomsttaxering. - I avsaknad av självdeklarationer åsatte taxeringsnämnden Harry P. vid 1987 och 1988 års taxeringar en skönsmässigt bestämd taxerad inkomst om 212 700 resp. 178 100 kr. I underlaget beräknades ingå inkomst av jordbruksfastighet med 180 000 resp. 105 000 kr. Lokala skattemyndigheten påförde honom dels skattetillägg med 40 procent av statlig och kommunal inkomstskatt enligt åsatta taxeringar, dels förseningsavgifter
Not 215. Ansökan av Harry P. om resning i ärenden ang. inkomsttaxering. - I avsaknad av självdeklarationer åsatte taxeringsnämnden Harry P. vid 1987 och 1988 års taxeringar en skönsmässigt bestämd taxerad inkomst om 212 700 resp. 178 100 kr. I underlaget beräknades ingå inkomst av jordbruksfastighet med 180 000 resp. 105 000 kr. Lokala skattemyndigheten påförde honom dels skattetillägg med 40 procent av statlig och kommunal inkomstskatt enligt åsatta taxeringar, dels förseningsavgifter. - Harry P. överklagade båda taxeringarna i skrivelser, som inkom till Länsrätten i Västernorrlands län den 2 juli 1990. Han yrkade att bli taxerad i enlighet med självdeklarationer, som han sedermera gav in den 28 februari resp. den 7 juni 1991. I dessa redovisade Harry P. taxerade inkomster om 108 100 resp. 149 700 kr, vari ingick inkomst av jordbruksfastighet med 88 713 resp. 78 916 kr. Han anförde till stöd för sin talan att han var okunnig om ekonomisk redovisning och deklaration. - Länsrätten, som prövade överklagandena såsom besvär i särskild ordning enligt 100 § 6) taxeringslagen (1956:623), fann att vad Harry P. anfört inte utgjorde någon sådan omständighet som medförde att det kunde anses ursäktligt att han inte överklagat taxeringsnämndens beslut i ordinär ordning och avvisade därför hans besvär i två särskilda beslut den 21 september 1992. Sedan Harry P. fullföljt sin talan till Kammarrätten i Sundsvall lämnade kammarrätten i beslut den 26 maj 1993 Harry P:s talan om prövning av besvären i sak utan bifall men undanröjde skattemyndighetens beslut om skattetilllägg. - I ansökningen anhöll Harry P. om resning i båda taxeringsärendena. Utöver en vidlyftig argumentering kring storleken av honom påförda skatter anförde Harry P. till stöd för ansökningen i huvudsak blott att han saknat erforderlig administrativ kompetens att upprätta självdeklarationer. - Riksskatteverket ansåg att det inte fanns förutsättningar för resning. Att skönstaxeringarna blivit högre än vad som redovisats i deklarationerna berodde enligt verket på att man vid taxeringarna av förklarliga skäl inte beaktat alla de kostnader Harry P. kunde ha haft medan däremot intäkterna i stort överensstämde med de redovisade. -Regeringsrätten (1995-06-13, Tottie, Werner, Rundqvist): Av handlingarna framgår att Harry P. avlämnade självdeklarationer vid såväl 1985 som 1986 års inkomsttaxeringar och att han därvid redovisade inkomster även från den aktuella jordbruksfastigheten. Med hänsyn härtill innefattar det som Harry P. anfört i Regeringsrätten inte tillräckliga skäl för resning. Ej heller i övrigt har sådana skäl visats föreligga. - Regeringsrätten avslår ansökningarna om resning. (fd II 1995-05-10, Karlsson)