RÅ 1995 not 230

Not 230. Överklagande av Bengt P. m.fl. ang. laglighetsprövning enligt kommunallagen. -Kronobergs läns landsting (1992-04-06, Sjukvårdsdirektören Ove L.) beslutade att basenhetscheferna - båda psykologer - vid klinikerna 5 och 6 på S:t Sigfrids sjukhus i Växjö skulle ha det administrativa ledningsansvaret på resp. klinik. - Mats R. överklagade och yrkade att beslutet skulle upphävas, eftersom det stred mot 14 § hälso- och sjukvårdslagen (HSL). I andra hand gjorde han gällande att sjukhusdirektören hade överskridit sin befogenhet. - Sjukhusdirektören anförde i yttrande att fråga var om ett rent verkställighetsbeslut på tjänstemannanivå och att det därför inte förelåg något protokoll. - Kammarrätten i Jönköping (1992-12-08, Sönnerhed, Hellström, Svensson samt särskilda ledamöterna Ericsson och Karlsson): 14 § HSL har sedan den 1 juli 1991 följande lydelse. Vid en enhet för diagnostik eller vård och behandling skall det, om det behövs med hänsyn till patientsäkerheten, finnas en särskild läkare med specialistkompetens som svarar för den samlade ledningen av verksamheten. En sådan läkare benämns chefsöverläkare. Vid ledningens utövande skall denne, i frågor som avser annat än diagnostik eller vård och behandling av enskilda patienter eller utseende av patientansvariga läkare, följa de föreskrifter som landstingskommunen kan meddela. - Chefsöverläkaren får uppdra åt sådan befattningshavare vid enheten, som har tillräcklig kompetens och erfarenhet, att fullgöra enskilda ledningsuppgifter. - Socialstyrelsen har utfärdat allmänna råd för tillämpning av bestämmelsen (SOSFS 1990:28). Styrelsen anger därvid bl.a. (s. 5) att en chef med samlat ledningsansvar skall ha i sin hand såväl personaladministrativa och ekonomiska frågor som de rena sakfrågorna i sjukvården och att detta samlade ledningsansvar inte får delegeras. - Det finns chefsöverläkare vid de nu aktuella klinikerna. Av det ovan redovisade framgår att dessa inte kan fråntas det samlade ledningsansvaret för resp. klinik. Det överklagade beslutet strider därför mot 14 § HSL. - Kammarrätten har i beslut den 27 mars 1992 inte prövat ett tidigare överklagande av Mats R. i samma fråga med hänvisning till att sjukhusdirektören i det målet upplyst att det måste föreligga ett formellt beslut i ärendet och att något sådant inte fattats. Det nu överklagade beslutet den 6 april 1992 måste mot den bakgrunden och med hänsyn till sin utformning anses överklagbart. Det har uppenbarligen varit avsett att ändra gällande ordning och något annat beslut som skulle ligga till grund för sjukhusdirektörens "verkställighetsbeslut" har inte redovisats. Avgörande är beslutets verkliga innebörd, inte hur det betecknats. - Kammarrätten finner sammanfattningsvis att beslutet enligt 10 kap. 8 § första stycket 4. kommunallagen (1991:900) skall upphävas, eftersom det strider mot lag. - Kammarrätten upphäver sjukhusdirektörens beslut. - I överklagande yrkade Bengt P. m.fl. att Regeringsrätten skulle upphäva kammarrättens dom och fastställa sjukhusdirektörens beslut den 6 april 1992. - Mats R. bestred ändringsyrkandet. - Kronobergs läns landsting biträdde klagandenas yrkanden. - Regeringsrätten (1995-06-15, Dahlman, Wadell, Sjöberg, Swartling): Av handlingarna framgår att kammarrätten företagit målet till avgörande utan att Mats R:s besvärsskrivelse kommunicerats med landstinget i den ordning som föreskrivs i 10 § första stycket förvaltningsprocesslagen. När kammarrätten avser att upphäva ett kommunalt beslut bör kommunikation regelmässigt ske med kommunen. Omständigheterna kan inte anses vara sådana att kommunikation kan undvaras med stöd av 10 § andra stycket förvaltningsprocesslagen. På grund härav bör kammarrättens dom undanröjas och målet visas åter till kammarrätten för ny behandling. - Regeringsrätten undanröjer kammarrättens dom och visar målet åter till kammarrätten för ny behandling. (fd I 1995-05-17, Sundin)

*REGI

*INST