RÅ 1995 not 271

Bygglov för upplag på fastighet utanför detaljplanelagt område (avslag)

Not 271. Ansökan av Gunnar G. om rättsprövning av beslut ang. bygglov. - Byggnadsnämnden i Gotlands kommun beviljade den 26 juni 1991 bygglov för upplag för byggnadsmaterial, matjord, grus och sand på fastigheten Gannarve 1:4 i Fröjels socken. - Gunnar G. överklagade beslutet. Som skäl för överklagandet anförde han att avsikten med upplagen torde vara att för framtida byggnation få en utskjutande platå i samma nivå som tomten runt hans egen villa. Han ansåg vidare att området var för värdefullt för att förfulas av upplag och att upplagen minskade värdet på hans fastighet Gannarve 1:6, som gränsade till Gannarve 1:4. - Länsstyrelsen i Gotlands län avslog den 25 mars 1992 överklagandet med följande motivering: Fastigheten Gannarve 1:4 i Fröjel ligger inom ett område där en kommunomfattande markdispositionsplan av den 11 oktober 1976 gäller. I denna har området redovisats som kulturhistoriskt värdefullt. - Fastigheten är vidare belägen inom ett område med naturvärden av riksintresse enligt beslut av Naturvårdsverket den 21 december 1987. - Avdelningsdirektören Per Hansson vid länsstyrelsens naturvårdsenhet och länsarkitekten Peter Ringborg har företagit syn på platsen. - Av utredningen i ärendet framgår att ett upplag är placerat på en övre nivå nära bebyggelse på fastigheten och att två upplag är placerade på en lägre nivå av fastigheten. Landskapet är helt öppet med smärre lövridåer på avstånd och vid utsikt över landskap och hav. - Länsstyrelsen finner dock inte att utsikten från Er fastighet är så påverkad att bygglovet för jordupplagen behöver upphävas. Det går att se hela horisonten och Karlsöarna, man skönjer något av det översta jordupplagets överkant som dock sammanfaller med skogen längre bort. De nedre upplagen syns knappast från Er fastighet. Byggnadsnämndens bygglovbeslut är därför riktigt. - Gunnar G. överklagade beslutet hos Kammarrätten i Stockholm som den 10 juni 1993 beslutade att med eget yttrande överlämna ärendet till regeringen för prövning. I yttrandet anfördes bl.a. följande. Upplagens placering utgjorde enligt kammarrättens mening ett visst störande inslag, såväl för landskapsbilden som för natur- och kulturvärdena på platsen. Emellertid fick den störningen med hänsyn till de intressen som var att beakta vid en prövning enligt 3 kap. plan- och bygglagen (1987:10) ej anses så betydande att den medförde hinder för bygglov. Inte heller kunde de olägenheter som upplagen och deras användning innebar för Gunnar G:s fastighet anses vara så betydande att hinder för bygglov förelåg. -Regeringen (Miljö- och naturresursdepartementet, 1994-03-17) fann med hänsyn till bl.a. vad kammarrätten anfört inte skäl att ändra länsstyrelsens beslut. - Gunnar G. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och anförde bl.a. följande. Enligt hans mening hade det inte gjorts någon miljökonsekvensbeskrivning vilket han fann anmärkningsvärt. Det kördes ofta med lastbilar, lastare och grävskopor ner till de nya upplagsplatserna. Det bullrade och vällde in dieselavgaser samt kalk- och jorddamm över hans tomt och villa. Vägen ner till upplagshögarna gick för nära gränsen till hans tomt. När bygglov gavs för upplagen nedanför sluttningen trodde han att den hög som låg närmast hans tomtgräns skulle tas bort. Det borde vara bättre jämvikt mellan riksintresset och boendemiljön å ena sidan och företagarens intresse å andra sidan. - Regeringsrätten (1995-08-25, Palm, Wadell, Berglöf, Werner, von Bahr): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall Regeringsrätten pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angivit eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövning innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågor om beslutet strider mot kravet på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och s. 234). - Regeringens beslut avser endast de åtgärder som omfattas av byggnadsnämndsbeslutet den 26 juni 1991, dvs. bygglov för anordnande av upplag för byggnadsmaterial, matjord, grus och sand nedanför sluttningen med villkoret att upplagshögarna inte får göras så höga att de når över sluttningskanten. Handlingarna i målet ger inte vid handen att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som bestämmelserna om bygglov ger eller att det vid handläggningen av ärendet har förekommit något fel. Regeringens beslut i ärendet strider därför inte på sätt som sökanden påstått mot någon rättsregel. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i ärendet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd III 1995-08-08, G. Mattsson)

*REGI

*INST