RÅ 1995 not 334

Not 334. Ansökan av Christer M. om rättsprövning av beslut ang. strandskyddsdispens m.m. - Christer M. ansökte om strandskyddsdispens enligt bestämmelserna i naturvårdslagen (1964:822) för att anlägga väg, hamnplan och kajplats vid Edsviken på fastigheten Vindö 2:1 i Valdemarsviks kommun. Han uppgav bl.a. följande. Anläggningen skulle vara en utskeppningshamn för naturgrus till länder på andra sidan Östersjön. Den skulle förläggas på Saxstaduddens nordöstra del, mellan Skeppsgården och Kaggebo. Mellan 0,5 och 1 hektar berg måste därvid sprängas bort. Naturgruset och det krossade berget skulle fraktas på pråmar med ungefärlig storlek av 60 x 25 x 2,5 m och bogserbåt. Omkring 100 000 ton naturgrus skulle årligen komma att brytas i närbelägna täkter under en tioårsperiod. - Ansökan tillstyrktes av bl.a. Valdemarsviks kommun och Ostkustens marinkommando. Flera stug- och vägföreningar motsatte sig ansökan. - Genom beslut den 18 juni 1993 avslog Länsstyrelsen i Östergötlands län ansökningen. Länsstyrelsen, som ansåg att ansökningen även avsåg undantag från skyddet för landskapsbilden enligt 19 § naturvårdslagen i dess lydelse före år 1975, anförde i beslutet huvudsakligen följande. Kommunen har i sin planering medverkat till att ca 475 fritidsfastigheter avstyckats kring det föreslagna hamnområdet. Ett 20-tal av dessa har tidigare avstyckats från fastigheten Vindö 2:1. - Kommunen är i sin översiktsplan restriktiv till bl.a. ny fritidshusbebyggelse i området kring Kaggebo. Intentionerna följs upp i ett förslag till fördjupad översiktsplan för bl.a. Skeppsgården. Enligt denna är området mellan Skeppsgården och Kaggebo så kraftigt exploaterat med fritidshus att ytterligare bebyggelse inte bör tillkomma. - Länsstyrelsen delar den bedömning som görs i översiktsplanen. - Hamnplanen och kajplatsen kommer att medföra ingrepp i ett viktigt rekreationsområde för omgivande fritidshusbebyggelse. Lastning, eventuell lossning samt transporter på land och till sjöss kommer att bli störande för de omkringboende. Det oexploaterade området vid Edsviken mellan fritidshusområdena bör även framöver vara tillgängligt för rekreation och rörligt friluftsliv. - Enligt uppgifter per telefon är det två företag, belägna i Norrköping och Valdemarsvik, som skall bryta gruset, krossa berget och sedan frakta materialet till länder på andra sidan Östersjön. Kortsiktigt kommer projektet att skapa arbete för i första hand grusentreprenörens anställda och för de åkare som engageras i trafiken. På sikt kan hamnen bli intressant för handel med Baltikum. - Som framgår av kommunens förslag till fördjupad översiktsplan för området söder om Skeppsgården är förutsättningarna för anläggningar, som i och för sig ligger i linje med bestämmelserna i 3 kap. NRL, begränsade med hänsyn till att området är förhållandevis exploaterat och kan behövas som grönområde. - Med hänsyn till att området till stor del exploaterats för fritidshusändamål och att den föreslagna verksamheten inte tidigare har någon förankring till platsen anser länsstyrelsen att den föreslagna vägen, hamnplanen och kajplatsen inte bör få tillkomma. Förekommande rekreations- och friluftslivsvärden är så stora att de överväger de positiva effekter på näringslivet som den föreslagna verksamheten kan medföra. - För att få till stånd hamnanläggningen behöver omfattande sprängnings- och bergkrossarbeten utföras. Den föreslagna verksamheten med sprängning, krossning av berg, lastning och transporter av bergkross och naturgrus på land och till sjöss får anses påtagligt skada naturmiljön och förutsättningarna för rörligt friluftsliv i Edsviken och den utanför liggande Kaggebofjärden. Ingreppet är vidare omöjligt att reparera. - I stora delar av Sverige råder idag brist på naturgrus. En allmän uppfattning är att materialförsörjningen i högre grad än hittills måste baseras på krossat berg. Ur nationell synpunkt är det därför otillfredsställande att exploatera en bristvara och ändlig naturresurs som naturgrus och sälja den utomlands. - En bergtäktverksamhet, även om den blir tillfällig, måste anses vara olämplig på en plats som omges av ca 500 fritidshushåll. - Verksamhetens påverkan på vattenmiljön och sjösäkerheten i Edsviken och Kaggebofjärden är inte klargjord. - Kommunens uppfattning, att näringsutövning kan vara tillräckligt skäl för att lämna dispens från bestämmelserna om strandskydd, delas inte av länsstyrelsen. Detta har länsstyrelsen framfört i sitt samrådsyttrande över översiktsplanen. Strandskyddet är ett förbud som endast kan genombrytas om det finns särskilda skäl. - Platsen för hamnanläggningen och vägen är idag allemansrättsligt tillgänglig. Området utgör ett viktigt rekreationsområde för de omkringboende och anläggningen får anses påtagligt skada den riksintressanta naturmiljön och förutsättningarna för att uppleva skärgårdsmiljön. Anläggningen och verksamheten får även anses skada landskapsbilden. Länsstyrelsen avslår därför ansökan. - Christer M. överklagade länsstyrelsens beslut. Han vidhöll sin ansökan och anförde bl.a. att ett tyskt bolag hade visat intresse för att göra en satsning som under tio år skulle sysselsätta 10-15 personer i Sverige. - Valdemarsviks och Västerviks kommuner tillstyrkte ansökningen under hänvisning till anläggningens betydelse för näringslivet. -Regeringen (1994-08-25, Miljö- och naturresursdepartementet) gjorde ingen annan bedömning än den som länsstyrelsen hade gjort och avslog därför överklagandet. - Christer M. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut varvid han ifrågasatte regeringens handläggning och beredning av ärendet. - Regeringsrätten (1995-11-10, Tottie, Wadell, Sjöberg, Holstad): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angivit eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågor om beslutet strider mot kravet på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och s. 234). - Sökanden har inte anfört några omständigheter som innebär att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för den handlingsfrihet bestämmelserna medger eller att det vid handläggningen har förekommit något sådant fel som påverkat utgången i ärendet. Inte heller i övrigt framgår klart av omständigheterna i ärendet att regeringens beslut strider mot någon rättsregel. Beslutet skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd I 1995-10-18, Kovacs)

*REGI

*INST