RÅ 1995 not 412

Not 412. Överklagande av Frank J. ang. livränta enligt lagen om arbetsskadeförsäkring. - Frank J. råkade den 6 juli 1979 i sitt arbete som chaufför ut för ett olycksfall, varvid han ådrog sig en hjärnskada och en vänstersidig axelskada. Han var fr.o.m. den 12 augusti 1988 fortlöpande sjukskriven under diagnos Periarthritis humeroscap. sin. Skaraborgs läns allmänna försäkringskassa godkände i beslut den 25 maj 1989 axelbesvären som arbetsskada och utgav efter samordningstidens utgång sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, LAF, för tid fr.o.m. den 12 augusti 1988. Frank J. beviljades helt sjukbidrag för tiden april 1991 - mars 1993, varvid försäkringskassan i beslut den 19 mars 1991 beviljade livränta enligt LAF för ifrågavarande period. Hans sjukpenninggrundande inkomst hade fr.o.m. den 28 februari 1991 fastställts till 162 100 kr men hans arbetsgivare, John Olssons Åkeri AB, hade i februari 1991 till försäkringskassan uppgivit att årsinkomsten kunde beräknas till 150 700 kr. Försäkringskassan fastställde livränteunderlaget till sistnämnda belopp fr.o.m. april 1991. - I överklagande yrkade Frank J. att livränteunderlaget skulle baseras på en årslön om 168 218 kr. Han grundade sin beräkning på ett löneavtal för Svenska Transportarbetareförbundet. -Kammarrätten i Jönköping (1993-05-17, Alkman, Gårdmark och Berg samt nämndemännen Hultberg och Svensson): Försäkringskassan har fastställt Frank J:s livränteunderlag på grundval av en uppgift från John Olssons Åkeri AB att Frank J. skulle ha haft en inkomst för år 1991 om ca 150 700 kr om han fortsatt att arbeta i företaget som chaufför. Med hänsyn härtill finner kammarrätten inte skäl att beräkna livränteunderlaget till högre belopp än kassan gjort. - Kammarrätten avslår Frank J:s överklagande. - Frank J. yrkade att livränteunderlaget skulle fastställas till 169 500 kr för perioden april 1991 - mars 1993 och anförde följande. Yrkandet om livränteunderlag grundade sig på löneavtalet för Svenska Transportarbetareförbundet, vilket tidigare redovisats av Frank J:s fackliga företrädare. Arbetsgivaren hade uppenbarligen lämnat felaktig inkomstuppgift till försäkringskasssan. Livränteunderlaget borde utgöras av det belopp som framgick av den uträkning som fanns i överklagandet av försäkringskassans beslut. Riktigheten av denna uträkning styrktes av att arbetsgivaren inför nästa beslut angående livränta fr.o.m. april 1993, efter diskussioner med fackliga företrädare och kassans handläggare, ändrat sin uppgift till 169 500 kr. Mot bakgrund av den utveckling som skett på lönebildningsområdet på arbetsmarknaden under 90-talet framstod det som uppenbart att skillnaden i årslön mellan år 1991 och 1993 inte kunde utgöras av närmare 20 000 kr. Beloppet 169 500 kr stämde väl överens med lönesituationen i branschen och framstod, med hänsyn till hur ärendet hade utvecklats, nu som det mest sannolika beloppet. - Riksförsäkringsverket bestred bifall till yrkandet och anförde: Livränteunderlaget utgjordes - som framgick av 4 kap. 5 § LAF - av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) vid den tidpunkt från vilken livräntan skulle utgå eller den inkomst som då skulle ha utgjort sjukpenninggrundande inkomst om försäkringskassan känt till samtliga förhållanden. I förarbetena till denna lagstiftning angavs att eftersom livräntan grundas på ett livsvarigt underlag borde avsteg kunna göras från en felaktig sjukpenninggrundande inkomst. Rättelse skulle kunna ske i såväl höjande som sänkande riktning och det borde åligga försäkringskassan att självmant aktualisera denna fråga. Vid en omprövning av en tidsbegränsad livränta utgjordes enligt praxis livränteunderlaget av de faktiska inkomstförhållandena vid tidpunkten för omprövningen. Verket ansåg att livränteunderlaget även vid den första prövningen av livräntan skulle utgöras av de faktiska inkomstförhållandena vid den tidpunkten. Den föreskrift i RFFS 1981:5 som reglerade rätten att vid sjukdom behålla fastställd SGI trots en sänkning av den faktiskt förväntade inkomsten vid en återgång i arbete borde enligt verkets mening inte utgöra hinder mot att fastställa ett livränteunderlag som understeg tidigare fastställd i SGI. Mot bakgrund av det anförda ansåg verket att livränteunderlaget skulle fastställas efter de faktiska inkomstförhållanden som rådde vid den tidpunkt livräntan skulle börja utgå. Skäl att i detta fall fastställa livränteunderlaget till ett högre belopp än det arbetsgivaren har uppgivit förelåg inte. - Regeringsrätten (1995-12-22, Brink, Palm, Berglöf, Swartling, Baekkevold): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 4 kap. 5 § LAF framgår att livränteunderlaget för den som är sjukpenningförsäkrad enligt 3 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring utgörs av hans sjukpenninggrundande inkomst enligt 3 kap. 2 § nämnda lag vid den tidpunkt från vilken livräntan skall utges eller den inkomst som då skulle ha utgjort hans sjukpenninggrundande inkomst, om försäkringskassan hade känt till samtliga förhållanden. - De inkomstuppgifter som försäkringskassan lade till grund för fastställande av livränteunderlag för tiden april 1991 - mars 1993 hade erhållits från Frank J:s arbetsgivare och innebar att inkomsten var betydligt lägre än den för honom fastställda sjukpenninggrundande inkomsten. Det har numera framkommit att de inkomstuppgifter som arbetsgivaren lämnade till kassan var otillförlitliga. Om kassan känt till detta hade kassan - eftersom annan tillförlitlig utredning saknades - bort bestämma livränteunderlaget på basis av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten. Den utredning Frank J. numera förebringat angående sina inkomstförhållanden vid den aktuella tidpunkten ger inte stöd för att bestämma livränteunderlaget på annat sätt. Regeringsrätten finner därför att livränteunderlaget för tiden april 1991 - mars 1993 skall fastställas till Frank J:s sjukpenninggrundande inkomst eller alltså till 162 100 kr. Hans överklagande skall därför delvis bifallas. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver kammarrättens dom och förklarar med ändring av försäkringskassans beslut att livränteunderlaget för tiden april 1991 - mars 1993 för Frank J. skall fastställas till 162 100 kr. Regeringsrätten överlämnar målet till kassan för erforderlig handläggning. (fd III 1995-11-29, Nielsen)

*REGI

*INST