RÅ 1995 not 49

Ansökan av Georg L. m.fl. om rättsprövning av beslut om ändring av detaljplan. -Regeringen (Miljö- och Naturresursdepartementet, 1994-05-26) beslutade avslå överklagande i fråga om ändring av detaljplan för Ekbacken-Ekhagen m.m. i Västerås kommun

Not 49. Ansökan av Georg L. m.fl. om rättsprövning av beslut om ändring av detaljplan. -Regeringen (Miljö- och Naturresursdepartementet, 1994-05-26) beslutade avslå överklagande i fråga om ändring av detaljplan för Ekbacken-Ekhagen m.m. i Västerås kommun. - Georg L. m.fl. ansökte om rättsprövning och yrkade att detaljplanebeslutet skulle upphävas och att en arbetsgrupp bildas för att ta fram ett nytt förslag. De anförde bl.a. följande. Kommunstyrelsen i Västerås kommun beslutade den 1 november 1990 "att för närvarande inte medverka till en utökad byggrätt i Ekbacken-Enhagen, men att vara beredd att åter pröva frågan sedan en majoritet av fastighetsägare gjort en framställan härom". Stadsbyggnadskontoret och byggnadsnämnden hade fattat likalydande beslut den 21 augusti 1989 respektive den 16 oktober 1990. Genom besluten hade dessa myndigheter avsagt sig rätten att efter eget gottfinnande ta fram en ny detaljplan för området. - Regeringsrätten (1995-02-17, Brink, Dahlman, Wadell, von Bahr, Baekkevold): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall Regeringsrätten, på talan av en enskild part i ett förvaltningsärende som omfattas av lagen, pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angivit eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna. Om Regeringsrätten därvid finner att så är fallet och det inte är uppenbart att felet saknat betydelse för avgörandet, skall Regeringsrätten enligt 5 § samma lag upphäva beslutet. I annat fall skall det stå fast. - Eva L. har inte överklagat länsstyrelsens beslut till regeringen och har således inte varit part i ärendet där. Hennes begäran om rättsprövning kan därför inte tas upp till prövning. - Enligt 1 kap. 2 § plan- och bygglagen (1987:10, PBL) är det en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. En kommun har således stor frihet när det gäller frågan om en detaljplan skall antas eller inte. Det finns i PBL inte någon bestämmelse som hindrar en kommun att anta en detaljplan trots att kommunen tidigare beslutat att inte föra fram planen till antagande (jfr Regeringsrättens dom den 25 november 1994 i mål nr 3402-1994). Den nu antagna planen innebär att den för området gällande detaljplanen, som fastställts 1977, ändras. I 5 kap. 11 § PBL finns bestämmelser som inskränker möjligheten att ändra detaljplaner före genomförandetidens utgång. För ifrågavarande plan gick emellertid genomförandetiden ut i och med att PBL trädde i kraft den 1 juli 1987, se 17 kap. 4 § PBL. Mot bakgrund av det anförda kan sökandena inte anses ha visat att det vid handläggningen av ärendet förekommit något fel som kan ha påverkat utgången i detta eller att avgörandet i ärendet på annat sätt strider mot någon rättsregel. - Vad som i övrigt förekommit i målet kan inte heller anses utvisa att regeringens beslut strider mot någon rättsregel. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avvisar Eva L:s ansökan. - Regeringsrätten förklarar i anledning av övriga sökandes ansökningar att regeringens beslut skall stå fast. (fd III 1995-01-24, G. Mattsson)

*REGI

*INST