RÅ 1996 not 105

Olycksfall i arbetet (ridinstruktör skadad under ridning utanför ridskolas område)

Not 105. Överklagande av Annelie S. i mål om arbetsskadeförsäkring. Enligt arbetsskadeanmälan gjorde Annelie S. den 11 oktober 1988 en uteritt på egen häst. Därvid föll hon av hästen och ådrog sig en lättare hjärnskakning och ryggbesvär. Uteritten var ej beordrad eller tillåten av arbetsgivaren. -Västernorrlands läns allmänna försäkringskassa fann enligt beslut den 2 april 1990 att Annelie S. vid olyckstillfället inte utförde sitt egentliga arbete utan hade avvikit från sitt ordinarie arbetsschema. Olycksfallet ansågs därför inte ha sådant samband med arbetet att det kunde betraktas som olycksfall i arbetet. - Annelie S. yrkade att försäkringskassan skulle ompröva sitt beslut och bevilja henne ersättning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring. - Socialförsäkringsnämnden (1990-11-01): Annelie S:s sysselsättning vid skadetillfället kan inte anses ha ingått i hennes ordinarie arbetsuppgifter enligt schemat den aktuella dagen. Hon har därigenom försatt sig utom arbetet och därmed förlorat det skydd lagen om arbetsskadeförsäkring omfattar. - Socialförsäkringsnämnden fann därför ej skäl till ändring. - Annelie S. yrkade hos kammarrätten att bli tillerkänd ersättning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring på grund av den inträffade ridolyckan. - Kammarrätten i Sundsvall (1993-03-31, Ekman, Wennerström, Lundgren): Utredningen i målet kan inte anses ge vid handen att olycksfallet haft sådant samband med Annelie S:s arbete som ridinstruktör att hon till följd av olyckan skulle vara berättigad till ersättning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring. Överklagandet skall därför ogillas. - Hos Regeringsrätten yrkade Annelie S. ersättning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring på grund av det inträffade olycksfallet. - Riksförsäkringsverket medgav bifall till Annelie S:s talan. Verket anförde bl.a. att olycksfallet den 11 oktober 1988 fick anses ha inträffat under sådana omständigheter och i sådan anslutning till Annelie S:s arbete att arbetsskada skulle anses föreligga enligt lagen om arbetsskadeförsäkring. - Målet hade enligt lagen (1993:574) om upphävande av lagen (1978:28) om Försäkringsöverdomstolen överlämnats till Regeringsrätten den 1 juli 1995 för prövning. - Regeringsrätten (1996-05-23, Dahlman, Berglöf, Sjöberg, Rundqvist): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Annelie S. anställdes den 1 september 1988 som ridinstruktör hos Sollefteå Ryttarsällskap. Anställningen var tillfällig och varade t.o.m. den 31 oktober 1988. I anställningsavtalet uppgavs hennes arbetsplats vara Sollefteå ridskola. Enligt ett veckoschema den 30 augusti 1988 för Annelie S. började hon måndag-onsdag arbeta kl. 12.00. - Den 11 oktober 1988, som var en tisdag, råkade Annelie S. ut för ett olycksfall under en ridning utanför ridskolans område. Hon föll av sin häst och fick en lättare hjärnskakning och lättare ryggbesvär, för vilka sjukdomsbesvär hon var sjukanmäld den 12 oktober 1988 och den 4 juli 1989. I en arbetsskadeanmälan den 29 augusti 1989 uppgav en representant för arbetsgivaren bl.a. att ridningen utanför skolans område den aktuella dagen inte var tillåten eller beordrad av arbetsgivaren, att Annelie S. hade avvikit från det för henne gällande veckoschemat samt att hon hade ridit en egen häst vid olyckstillfället. Arbetsgivaren uppgav vidare bl.a. följande. Det ingick inte i Annelie S:s arbetsuppgifter som ridinstruktör att söka nya ridvägar. Om det skulle ha varit aktuellt att söka nya vägar vid tidpunkten för skadans inträffande, var Annelie S. inte den person som skulle ha gjort detta. Det var styrelsen för Ryttarsällskapet som tillsammans med företrädare för markägaren (I 21) och efter genomgång av kartmaterial skulle ta ställning till vilka ridvägar som skulle användas. Det var inte fråga om att kontrollera om man kunde rida en viss väg utan om man fick rida där. Annelie S. hade inte tillåtelse att rekognosera nya ridvägar och skulle inte heller ha fått det om hon hade tagit upp denna fråga med någon styrelseledamot. Inte heller hade hon fått tillåtelse att rida sin egen häst på arbetstid, eftersom det fanns andra hästar som behövde ridas av vana ryttare. Den dag då olycksfallet hade inträffat skulle Annelie S. ha börjat arbeta kl. 13.00. Hon hade inte påbörjat sitt arbete när olycksfallet inträffade. - Annelie S. uppgav bl.a. följande. Veckan före olycksfallsdagen hade hon fått besök av en representant för regementet - en löjtnant Thor - som meddelat att ridklubben inte fick använda de hittills brukade ridstigarna eftersom dessa skulle användas till annan verksamhet av markägaren. Eftersom hon den aktuella dagen hade fått tid över beslöt hon att rida ut och söka nya ridvägar. Sådana arbetsuppgifter hade hon utfört vid sina tidigare anställningar. På grund av att skolans hästar var hårt ansträngda, då många hästar var sjuka och inte fick användas till ridning, hade Annelie S. använt sin egen häst som var inhyrd hos skolan. - Sedan Försäkringsöverdomstolen berett Annelie S. tillfälle att inkomma med ytterligare utredning rörande omständigheterna kring ridolyckan har Annelie S. den 12 juni 1995 till Försäkringsöverdomstolen ingett ett samma dag utfärdat intyg av Anders Thor. I handlingen anför denne följande. Han var tidigare chef för utbildningsanordningar "utanför staketet" på I 21. Han intygar att Sollefteå Ridklubb inte fick använda terräng- och skidspår för sin verksamhet och att han tog kontakt med ridklubben och Annelie S. hösten 1988. Han besökte även ridklubben och satte i stallet upp en karta med förbudsområden. - Av en av Annelie S. åberopad arbetsbeskrivning för ridinstruktörer vid ridskolor framgår att en instruktör lyder direkt under chefen för ridskolan, att instruktören är ställföreträdande chef för ridskolan samt att han har ansvaret för att ålagda uppgifter genomförs på ett godtagbart sätt. Vidare anges i beskrivningen att arbetsuppgifterna för instruktören bl.a. innebär att planlägga och leda ridundervisning av tilldelade grupper, att medverka vid skötseln av skolans ridbanor, att upprätthålla och vidareutveckla god personlig färdighet samt att i övrigt ta del i arbetet i anläggningen enligt anvisning av ridskolechefen. - Fråga i målet är om olycksfallet den 11 oktober 1988 haft sådant samband med Annelie S:s arbete som ridinstruktör att det kan godtagas som ett olycksfall i arbetet enligt 2 kap. 1 § lagen om arbetskadeförsäkring. I nämnda lagrum stadgas att med arbetsskada förstås bl.a. skada till följd av olycksfall i arbetet. - Utredningen i målet visar att Annelie S. enligt det för henne upprättade veckoschemat skulle börja arbeta kl. 12.00 den 11 oktober 1988. Olycksfallet hade hänt kl. 12.45 nämnda dag och hade således inträffat under arbetstid för Annelie S. Den ridning vid vilken olyckan inträffade ingick inte i Annelie S:s schemalagda arbetsuppgifter. Ridningen företogs också utanför ridskolans område och utan anmaning från arbetsgivaren eller överenskommelse med denne. Som arbetsgivaren uppgett hade det ankommit på en representant för denne att tillsammans med en företrädare för markägaren, I 21, slutligt ta ställning till frågan om vilka ridvägar som ridskolan skulle använda i stället för dem som nyttjats tidigare. Utredningen ger emellertid inte anledning att ifrågasätta Annelie S:s uppgift att hon företagit den ifrågavarande ridningen för att på platsen rekognosera nya möjliga ridvägar med ridskolans elever. En ridning med detta syfte får - även med beaktande av de tidigare anförda omständigheterna - anses ha företagits i arbetsgivarens intresse. Med hänsyn härtill får enligt Regeringsrättens mening olycksfallet den 11 oktober 1988 anses ha inträffat under sådana förhållanden att det haft samband med den verksamhet i vilken Annelie S. varit anställd av Ryttarsällskapet. På grund härav är olycksfallet att bedöma som ett olycksfall i Annelie S:s arbete i den mening som avses i 2 kap. 1 § lagen om arbetsskadeförsäkring. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver kammarrättens dom och försäkringskassans beslut och förklarar att olycksfallet den 11 oktober 1988 varit ett olycksfall i arbetet i den mening som avses i 2 kap. 1 § lagen om arbetsskadeförsäkring. - Regeringsrätten visar målet åter till Västernorrlands läns allmänna försäkringskassa för fortsatt handläggning. (fd I 1996-04-17, Åberg)

*REGI

*INST