RÅ 1996 not 151
Ansökan av AB Svensk Leca om rättsprövning
Not 151. Ansökan av AB Svensk Leca om rättsprövning. - AB Svensk Leca ansökte hos Länsstyrelsen i Östergötlands län om tillstånd för täkt av lera på stadsägorna 909, 928 och 2912 i Linköpings kommun. Området för den planerade täkten motsvarade områdena C och D på en i ärendet upprättad karta. Sedermera utvidgade bolaget sin ansökan till att omfatta ytterligare en etapp, motsvarande områdena A och B på samma karta. - Länsstyrelsen avslog den 8 januari 1993 med stöd av 18 § naturvårdslagen (1964:822) täktansökan i dess helhet. Därvid konstaterade länsstyrelsen att en detaljplan gällde för område A och att täktverksamhet inte var förenlig med planens syfte. Länsstyrelsen ansåg därför att ansökan skulle avslås i denna del enligt 3 § naturvårdslagen. Vidare ansåg länsstyrelsen att täkt inte skulle medges inom område B, eftersom området i kommunens översiktsplan hade reserverats för utbyggnad av arbetsområde, stormarknad eller kontor. Beträffande område C hade länsstyrelsen vid överprövning inte funnit skäl att upphäva kommunens beslut om antagande av områdesbestämmelser, vilka innebar att området skulle användas för stadsutbyggnad. Vad slutligen beträffade område D ansåg länsstyrelsen att ytterligare utredningar om lerornas kvalitet, omfattning och tillgänglighet behövde göras innan beslut fattades om den framtida markanvändningen inom området. - Bolaget överklagade länsstyrelsens beslut och anförde att lerorna inom det ansökta täktområdet genom beslut den 8 november 1991 av Sveriges geologiska undersökning hade förklarats vara riksintressanta att utvinna och att fyndigheterna därför i sin helhet skulle skyddas mot åtgärder som kunde försvåra utvinning av dem. Det förutsattes således enligt bolaget att lerfyndigheterna kunde utvinnas innan en bebyggelseexploatering aktualiserades. Bolaget anförde vidare att tillgängligheten av dessa lerfyndigheter var av avgörande betydelse för att lerklinkerproduktionen skulle kunna fortsätta inom landet. -Regeringen (Miljödepartementet, 1995-12-14): Vad avser område A, enligt ovannämnda karta, konstaterar regeringen i likhet med länsstyrelsen att ett täkttillstånd skulle stå i strid mot detaljplan. Gällande område C har regeringen idag avslagit överklagande avseende områdesbestämmelser (Anm.: se not. 152 nedan). Regeringen konstaterar att ett täkttillstånd skulle strida mot områdesbestämmelserna. Överklagandet avslås därför vad gäller områdena A och C. - Vad gäller områdena B och D har det inte framkommit något formellt hinder mot att bevilja täkttillstånd. Beträffande område B finner regeringen, utifrån vad länsstyrelsen anfört om kommunens intentioner om markanvändningen, dock inte skäl att upphäva länsstyrelsens beslut. - Vad gäller område D finner regeringen att frågan om den långsiktigt lämpligaste markanvändningen inte är tillfredsställande belyst i ärendet och att länsstyrelsen ytterligare bör pröva ansökan om täkttillstånd. Ärendet vad avser område D återförvisas till länsstyrelsen för förnyad behandling. - Bolaget ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och anförde bl. a. följande. Efter nära tre års prövotid avgjorde regeringen ärendet på grunder som saknade förankring i lagstiftningen. Det framstod för bolaget som synnerligen anmärkningsvärt att regeringen undvek att tillämpa naturresurslagen och därmed utelämnade vägningen av ett riksintresse mot lokala intressen för markanvändningen. Bolaget hade i sin överklagandeskrivelse till regeringen framhållit att lerfyndigheterna kunde utvinnas innan en bebyggelseexploatering aktualiserades. Detta synsätt låg väl i linje med innehållet i den promemoria (Ds Bo 1984:3) som låg till grund för naturresurslagen. - Regeringsrätten (1996-06-12, Wahlgren, Dahlman, Berglöf, Sjöberg, Nordborg): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt sökanden angivit eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågor om beslutet strider mot kravet på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten. Det är inte meningen att rättsprövning skall ske av politiska lämplighetsfrågor i egentlig mening (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och s. 234). - Enligt 18 § naturvårdslagen får täkt av sten, grus, sand, lera, jord, torv eller andra jordarter för annat ändamål än markinnehavarens husbehov ej ske utan länsstyrelsens tillstånd. Enligt 3 § samma lag skall vid prövning av frågor som rör naturvård tillbörlig hänsyn tas till övriga allmänna och enskilda intressen. Härvid skall lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. tillämpas. Beslut i frågor som avses i bl.a. 18 § första stycket naturvårdslagen får enligt 3 § lagen inte meddelas i strid mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. De bestämmelser i naturresurslagen som närmast är tillämpliga i förevarande mål är 2 kap. 1 § där det bl. a. stadgas att mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade samt 2 kap. 7 § där det talas om att mark- och vattenområden som innehåller värdefulla ämnen eller material skall så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra utvinningen av dessa. - Till en väsentlig del har regeringens prövning bestått i en avvägning av olika allmänna och enskilda intressen. För det såsom A betecknade området gäller detaljplan och en täktverksamhet har inte ansetts förenlig med planen. För området C har antagits områdesbestämmelser och området är avsett att användas för stadsutbyggnad. Det som B betecknade området slutligen har reserverats för utbyggnad av arbetsområde, stormarknad eller kontor och en lertäkt inom detta område skulle enligt uppgift helt spoliera dessa möjligheter. - Sökanden har inte visat att regeringen vid sitt beslutsfattande felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som de aktuella bestämmelserna ger. Regeringens beslut strider därför inte på det sätt sökanden påstått mot någon rättsregel. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i ärendet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd I 1996-04-29, Olsson)