RÅ 1996 not 176

Not 176. Ansökan av Göran S. om rättsprövning av ett beslut ang. detaljplan. -Kommunfullmäktige i Stockholms kommun (1995-04-25) antog en detaljplan för Snabbspårvägen mellan Gullmarsplan och Årsta inom stadsdelarna Johanneshov, Enskede Gård, Enskedefältet och Årsta i Stockholms kommun. - Sedan beslutet överklagats av bl.a. Göran S. avslog Länsstyrelsen i Stockholms län (1995-06-13) överklagandena. - Göran S. m.fl. fullföljde sin talan. - Göran S. anförde bl.a. att det i planärendet inte företagits någon avvägning mellan allmänna och enskilda intressen. Han ansåg vidare att ur miljösynpunkt överlägsna alternativa förslag till bansträckning avfärdats med alltför svaga motiveringar. - Regeringen (Miljödepartementet, 1996-03-14) avslog överklagandena och anförde bl.a.: Regeringen finner att den utredning som föreligger i ärendet får anses utgöra tillräckligt underlag för den prövning som skall ske. - Regeringen finner inte att beslutet att anta detaljplanen kan anses innebära en oriktig avvägning mellan allmänna och enskilda intressen eller att detaljplanen medför sådana olägenheter för Åke H., Libor K., Dag L. samt Göran S. att planen inte kan godtas. - Vad de klagande framfört utgör inte heller i övrigt skäl för regeringen att ändra länsstyrelsens beslut eller att vidta någon ytterligare åtgärd med anledning av överklagandena. Överklagandena bör därför avslås. - De närmare villkoren för anläggningsarbetenas utförande m.m. för att bl.a. undvika skador på miljön och olägenheter för de boende får prövas i samband med detaljplanens genomförande. - Göran S. ansökte om rättsprövning och yrkade att regeringens beslut skulle upphävas. Han yrkade även inhibition. Till stöd för sin talan anförde han i huvudsak följande. Lagen om byggande av järnväg (1995:1649) hade trätt i kraft den 1 februari 1996 och gällde direkt på byggandet av snabbspårvägen. Nämnda lag ställde krav på att järnvägsplan skulle framläggas av den som avsåg att bygga en järnväg. Så hade inte skett när regeringen prövade nu aktuell detaljplan. Sagda järnvägsplan skulle fastställas av Banverket vilket inte hade skett. Den svenska lagstiftningen grundades på EG-direktivet 85/337/EEG, som var direkt tillämpbart i Sverige i vart fall senast i och med Sveriges inträde i EU. Dvs. krav på utförlig redovisning av hela snabbspårvägen skulle finnas när detaljplanen prövades. Sådan redovisning saknades och det förelåg därför en allvarlig brist i underlaget för nu antagen detaljplan så att dess antagande stred mot svensk lag. En järnvägsplan var nödvändig för att överhuvudtaget kunna bedöma miljökonsekvenserna för detaljplanen. Regeringens beslut stred därför mot plan- och bygglagen. - Regeringsrätten (1996-06-24, Björne, Wadell, Werner, Holstad): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten skall pröva om regeringens avgörande i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angivit eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågor om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten. Det är däremot inte avsett att rättsprövning skall avse politiska lämplighetsfrågor i egentlig mening (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och s. 234). - Föreskrifterna om järnvägsplan i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg är inte tillämpliga i detaljplaneärenden. Att någon sådan plan inte varit tillgänglig i förevarande detaljplaneärende innebär alltså inte att någon rättsregel åsidosatts. Göran S. har i övrigt inte anfört någon omständighet som innebär att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som myndigheterna har i detaljplaneärenden eller att det vid handläggningen förekommit något fel som kan ha påverkat utgången i ärendet. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i ärendet att regeringens beslut på annat sätt strider mot någon rättsregel. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 1996-05-30, Grip)

*REGI

*INST