RÅ 1996 not 245
Not 245. Överklagande av Stiftelsen X ekonomisk förening av förhandsbesked ang. inkomstskatt. I ansökan om förhandsbesked begärde Stiftelsen X besked om det förelåg sådana särskilda skäl mot uttagsbeskattning som anges i punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370), KL, när stiftelsen överlåter samtliga sina fastigheter till Z. Stiftelsen anförde bl.a. följande. Stiftelsen bildades av Y ekonomisk förening tillsammans med A kommun i början av 1930-talet. Den grundfond av kapital som skapades tillsköts av såväl kommunen som Y. Stiftelsen och Stiftelsen Bostadshus i B, vilken hade bildats av kommunen men förvaltades av Y, sammanslogs år 1985 genom permutationsbeslut av regeringen. I Stiftelsen Bostadshus i B har Y inte tillskjutit något kapital. I samband med permutationen tillsköt Y 96 000 kr till grundfonden så att Y:s andel av grundfondskapitalet uppgick till 40 procent härav. Av den nya stadgan som antogs vid permutationen framgår att om Stiftelsen skulle upplösas så skulle tillskjutet kapital återlämnas till den som inbetalat grundfondskapitalet. Y skulle utse två av fem styrelseledamöter. I stadgarna angavs att Y var stiftelsens verkställande organ. Fram till år 1992 var kommunen formellt huvudman för Stiftelsen, men förvaltningen sköttes av Y. Enligt ett avtal den 13 augusti 1992 och den 27 augusti 1992 mellan A kommun och Y övertog Y hela huvudmannaskapet för Stiftelsen. Genom avtalet övergick kommunens rättigheter och skyldigheter enligt stiftelsens stadgar på Y. Y erlade en köpeskilling om 5,5 mkr. Detsamma gällde övriga eventuella förpliktelser som A kommun iklätt sig i egenskap av huvudman för Stiftelsen. Avtalet godkändes av kommunfullmäktige i A kommun den 27 augusti 1992. Stiftelsens stadgar innehåller bl.a. följande: Stiftelsens verksamhet handhas av en styrelse som består av tre ledamöter och utses av Y. Y. är stiftelsens verkställande organ. För ändring av dessa stadgar krävs medgivande av Y. Skulle stiftelsen upplösas, skall dess behållna tillgångar tillfalla Y län. - I ansökningen anfördes vidare följande. År 1991 beslutade och genomförde Y en organisationsförändring som innebar att olika verksamhetsgrenar skulle separeras. Den administrativa förvaltningen finns kvar i Y. Från år 1991 bedrivs den tekniska förvaltningen i Y Service AB. Beslutet år 1991 innefattade också att egna hyresrättsfastigheter skulle ägas genom ett helägt aktiebolag Z AB. - Fastigheterna är idag anläggningstillgångar hos Stiftelsen. Detsamma kommer att vara fallet i Z AB. - Ägarsamband finns genom att Y genom sitt huvudmannaskap styr verksamheten i stiftelsen. Detta framgår klart av stadgarna. Stiftelsen får i realiteten ses som en "helägd stiftelse" till Y. -Skatterättsnämnden (1995-09-15, Sandström, Nordling, Johansson, Melz, Nord): Överlåtelsen föranleder uttagsbeskattning av stiftelsen enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370). - Motivering. Nämnden, som inte tar ställning till de stiftelserättsliga frågor som aktualiseras i ärendet, gör följande bedömning. Uttagsbeskattning med anledning av en överlåtelse till underpris kan normalt inte underlåtas om förfarandet innefattar en överföring av förmögenhet till någon med vilken överlåtaren inte är i ägargemenskap. Enligt vad som framgår har Y ett fullständigt inflytande i stiftelsen. De befogenheter som detta inflytande ger kan dock inte jämställas med ett indirekt ägande av stiftelsens förmögenhet. Förfarandet innefattar därför en förmögenhetsöverföring till Y. Skäl att i denna situation underlåta uttagsbeskattning av stiftelsen kan inte anses föreligga. - Ledamöterna Wingren, Colver och Virin var skiljaktiga och anförde: En omständighet som tillmäts betydelse vid bedömningen av om uttagsbeskattning kan underlåtas enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) är att ett starkt ägarsamband skall föreligga mellan överlåtaren av den i förvärvskällan uttagna tillgången och förvärvaren. Detta krav har uppställts för att förhindra benefika förfoganden över rörelsetillgångar utan uttagsbeskattning. Ett samgående i bolag har emellertid godtagits om det genomförts på affärsmässiga villkor och saknar benefika inslag (jfr RÅ 1990 ref. 70 och RÅ 1990 ref. 115). - Stiftelsen X, som bildades under 1930-talet av kommunen och Y-föreningen gemensamt för att tillgodose bostadsförsörjningen inom kommunen, har godkänts som ett allmännyttigt bostadsföretag enligt de regler som gällde före 1975. Grundkapitalet i stiftelsen är tillskjutet av kommunen och föreningen i förhållande till deras representation i stiftelsens styrelse. - De allmännyttiga bostadsföretagen har främst drivits i form av aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser. Att en sådan form har valts beror på att man därigenom har kunnat anordna förvaltningen i ändamålsenligare former än om motsvarande verksamhet bedrivits i kommunens direkta regi. Företagen har således närmast betraktats som en del av kommunens verkställande organisation. - I den före 1975 gällande lagstiftningen kunde godkännande som allmännyttigt bostadsföretag komma ifråga även för icke helkommunala företag om mer än halva antalet styrelseledamöter utsågs av kommunen och övriga styrelseledamöter utsågs av personer eller företag som var fristående i förhållande till egentliga byggnadsföretagarintressen. I de flesta av de icke helkommunala bostadsföretagen var det Y och - före den 1 juli 1970 - C eller föreningar anslutna till dessa som utsåg styrelseminoriteten. De nämnda kooperativa företagen var liksom de kommunägda företagen självkostnadsbestämda. - En stiftelse anses sakna ägare och sägs vara självägd. I detta hänseende skiljer sig således en stiftelse i ett väsentligt hänseende från ett aktiebolag och en ekonomisk förening. Emellertid torde de allmännyttiga bostadsföretag som bedrivits i stiftelseform i samverkan mellan kommun och kooperativ förening icke av stiftarna ha uppfattats som stiftelser i denna bemärkelse. Dessa stiftelser har uppfyllt sitt ändamål genom att bedriva näringsverksamhet (i senare lagstiftningssammanhang benämnda verksamhetsstiftelser) som bostadsbyggare och bostadsförvaltare och har saknat förmånstagar- eller destinatärskrets. - Eftersom de allmännyttiga bostadsföretagen har varit självkostnadsbestämda, dvs. drivits utan enskilt vinstsyfte, får det antas att organisationsformen - aktiebolag, ekonomisk förening eller stiftelse - har varit av underordnad betydelse. Oavsett organisationsformen har också samma regler gällt för de allmännyttiga bostadsföretagens fastigheter i beskattningshänseende. - Den i ärendet aktuella stiftelsen har som framgår inledningsvis varit ett icke helkommunalt allmännyttigt bostadsföretag. Genom avtal under 1992 överflyttades huvudmannaskapet för stiftelsen helt på Y-föreningen. I samband därmed ändrades stiftelsens stadgar vilket innebar bl.a. att föreningen ensam skulle utse styrelseledamöter, att stiftelsens stadgar inte fick ändras utan medgivande av föreningen och att vid stiftelsens upplösning dess behållna tillgångar skulle tillfalla föreningen. Vid övertagandet av huvudmannaskapet utgav föreningen en ersättning till kommunen om 5,5 milj. kr. - Kommunen och föreningen får med hänsyn till stadgeändringen och den utgivna ersättningen anses tidigare ha uppfattat sig som delägare i stiftelseförmögenheten och de har också handlat som om så varit fallet. Ersättningen får - med hänsyn bl.a. till att den utgått mellan två från varandra fristående rättssubjekt - antas bestämd helt efter ekonomiska och affärsmässiga grunder. - Mot bakgrund av det ovan anförda finner vi att stiftelsens överlåtelse till underpris av sina fastigheter till aktiebolaget - lika litet som om fråga varit om en överlåtelse mellan två av föreningen ägda aktiebolag - kan anses innehålla sådana benefika inslag som enligt det inledningsvis anförda utgör hinder mot att underlåta uttagsbeskattning. Med hänsyn härtill och till vad stiftelsen anfört i ansökningen finner vi att särskilda skäl att underlåta uttagsbeskattning föreligger. - Vi anser att förhandsbesked hade bort lämnas i enlighet med det anförda. - Hos Regeringsrätten yrkade Stiftelsen X att förhandsbeskedet skulle ändras så att särskilda skäl ansågs föreligga att underlåta uttagsbeskattning. Stiftelsen anförde bl.a. följande. En stiftelse saknar ägare. Därmed kan med en strikt tolkning hävdas att Stiftelsen X aldrig kan vara närstående till Y. I sådant fall skulle det vara fråga om avtal mellan två oberoende parter utan några benefika inslag. Någon uttagsbeskattning skall av det skälet ej bli aktuell. Ett annat synsätt är att se till de verkliga förhållandena. Y styr hela verksamheten i stiftelsen både genom styrelsen och genom den verkställande ledningen. Detta accentueras av rätten för Y att, på samma sätt som exempelvis en aktieägare, erhålla stiftelsens tillgångar vid en framtida upplösning. Med hänsyn härtill ansåg stiftelsen att det finns ett sådant samband mellan stiftelsen och Y som motsvarar kravet på ägarsamband. - Riksskatteverket tillstyrkte bifall till överklagandet. Verket anförde i huvudsak följande. I föreliggande fall överförs tillgångarna till Y som är en obegränsat skattskyldig ekonomisk förening. Överföringarna medför därför inte att någon otillbörlig skatteförmån uppkommer. Med hänsyn härtill och till att överföringen enligt verkets bedömning saknar benefika inslag samt att omständigheterna i övrigt är sådana att överföringen framstår som betingad av organisatoriska skäl tillstyrker Riksskatteverket att uttagsbeskattning underlåts. - Regeringsrätten (1996-11-04, Tottie, Werner, Swartling, Holstad): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten gör samma bedömning som Skatterättsnämnden. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked. - Regeringsrätten förordnar att sekretess enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) skall bestå utom i fråga om det som står under rubriken Regeringsrättens avgörande. (fd II 1996-10-15, H. Lundgren)