RÅ 1996 not 277

Not 277. Ansökan av Erik A. om rättsprövning av ett beslut om antagande av detaljplan. - Erik A. överklagade ett av Tekniska nämnden i Älmhults kommun meddelat beslut om ändrad detaljplan för fastigheten Blåsippan 4 i Älmhults kommun. -Länsstyrelsen i Kronobergs län (1996-01-25): En grundläggande princip i plan- och byggnadslagstiftningen är att kommunen själv inom vida ramar avgör hur marken skall användas och hur miljön skall utformas i den egna kommunen. Länsstyrelsen skall som överklagningsmyndighet endast ingripa i sådana bedömningar då kommunen gjort en felaktig avvägning mellan motstående enskilda - och/eller allmänna intressen eller då det först i samband med planens överklagande uppmärksammas att den har sådana brister. - Frågan i överklagandet gäller främst om den ökade byggnadshöjden i planen för fastigheten Blåsippan 4 till 11 meter kan påverka insynen för Er som boende på villafastigheten Vitsippan l på ett icke acceptabelt sätt. Vid denna bedömning ger bestämmelserna i 3 kap. 2 § plan- och bygglagen (PBL) viss vägledning. Där föreskrivs att byggnader skall placeras och utformas bl.a. så att de eller deras avsedda användning inte medför betydande olägenheter för omgivningen. - Det aktuella kontorshuset i kvarteret Blåsippan ligger inom en del av Älmhults samhälle där det redan finns inslag av storskalig bebyggelse. Med hänsyn härtill och till att avståndet mellan Er villa och kontorshuset är så stort att den visuella kontakten mellan husen är begränsad bedömer länsstyrelsen att påbyggnaden endast marginellt kommer att påverka insynen från Er fastighet. Olägenheterna kan därför inte vara allvarligare för Er än att de får godtas. Länsstyrelsen finner inte heller i övrigt att vad Ni anfört utgör skäl för att upphäva planen. - Erik A. fullföljde sin talan. - Regeringen (Miljödepartementet, 1996-03-28) avslog överklagandet med följande motivering: Regeringen finner att detaljplanen inte kan anses innebära sådana olägenheter för Erik A. att planen inte kan godtas. Vad han anfört utgör inte heller i övrigt skäl att upphäva beslutet att anta planen. Överklagandet bör därför avslås. - I ansökningen åberopade Erik A. artikel 8 i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt artikel 1 i det första tilläggsprotokollet till konventionen och anförde bl.a. följande. Detaljplanen stred vad gällde byggnadens placering och utformning mot kraven i plan- och bygglagen (1987:10), PBL. Hans utsikt kom att försämras väsentligt. Höjdberäkningarna hade varit svårbegripliga och i viss mån vilseledande. Byggnaden skulle bryta av mot bebyggelsen i övrigt. Trafikproblemen skulle öka. Värdet på den egna fastigheten skulle minska avsevärt. - Regeringsrätten höll muntlig förhandling. - Regeringsrätten (1996-12-05, Tottie, Swartling, Holstad, Nordborg, Sandström): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall Regeringsrätten pröva om regeringens avgörande i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angivit eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövning innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågor om beslutet strider mot kravet på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och s. 234). - Erik A. har inte visat att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som myndigheterna har i planärenden eller att det vid handläggningen av ärendet har förekommit något fel. Av vad Erik A. anfört följer således inte att regeringens beslut i ärendet strider mot någon rättsregel. Det framgår heller inte klart av omständigheterna i ärendet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd I 1996-11-13, G. Mattsson)

*REGI

*INST