RÅ 1996 not 28

Not 28. Överklagande av Eva H. ang. arbetsskadeförsäkring. -Stockholms läns allmänna försäkringskassa (1991-01-03) fann att Eva H. inte hade rätt till livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. - Eva H. överklagade. - Kammarrätten i Stockholm (1993-04-05, Trygve, Willen, Gustafsson samt nämndemännen Bonde och Karlsson) delade försäkringskassans bedömning och ändrade inte det överklagade beslutet. - Eva H. fullföljde sin talan. - Riksförsäkringsverket bestred bifall till Eva H:s talan. - Regeringsrätten (1996-02-12, Wahlgren, Tottie, Wadell, Sjöberg, Holstad): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 4 kap. 1 § första stycket lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring har en försäkrad som till följd av arbetsskada fått sin förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete nedsatt med minst en femtondel, sedan den sjukdom som förorsakats av skadan upphört, rätt till ersättning i form av livränta för den inkomstförlust som uppkommer. Livränta utgår dock inte, om förlusten för år räknat understiger en fjärdedel av det basbelopp som gällde vid början av det år då livräntan skulle börja utgå. Den försäkrades förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete skall enligt 4 kap. 3 § bedömas med beaktande av vad som rimligen kan begäras av honom med hänsyn till arbetsskadan, hans utbildning och tidigare verksamhet samt ålder, bosättningsförhållanden och andra sådana omständigheter. I fråga om äldre försäkrad skall hänsyn främst tas till hans förmåga och möjlighet att skaffa sig fortsatt inkomst genom sådant arbete som han utfört tidigare eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för honom. - Av handlingarna i målet framgår bl.a. följande. Eva H. har sedan mitten av 1970talet arbetat för restauranger i olika delar av landet bl.a. som servitris, hovmästare och restaurangchef. Hon synes enligt läkarintyg redan under 1983 ha haft vissa besvär med vänster axel. Under tiden den 1 januari 1985 den 15 augusti 1986 arbetade hon som restaurangchef på Restaurang Najaden i Haninge. Under 1985 var restaurangen i en ekonomisk kris vilket medförde att flera anställda sades upp. Eva H. fick därför rycka in och servera mycket, något som gjorde att hon fick ökade besvär från vänster axel. Hon var sjukskriven för dessa besvär (artrosis deformans acromico clavicularis sinister) under tiden den 12 juni 1986 den 15 maj 1987. Under tiden den 20 augusti 1986 den 15 maj 1987 genomgick hon en arbetsmarknadsutbildning i hotell och restaurangadministration vid en restaurangskola i Örebro. Den 20 maj 1987 fick hon ett kontorsarbete hos Vaxholms Hotell. Under tiden augusti 1987 januari 1988 hade hon en anställning som restaurangchef i Eskilstuna men det arbetet upphörde på grund av att arbetsgivaren gick i konkurs. Under tiden den 1217 februari 1988 var hon sjukskriven för värk i vänster axel och arm. Den 15 juli 1988 började hon åter att arbeta på Vaxholms Hotell, nu som receptionist. Den 22 december 1992 slutade hon sin anställning där på grund av att det företaget gick i konkurs. Enligt beslut av försäkringskassan den 5 juli 1990 godkändes Eva H:s skada i vänster axel som arbetsskada enligt lagen om arbetsskadeförsäkring. - Eva H. har anfört bl.a. Hennes skada medförde att hon 1988 tvingades att ge upp arbetet som restaurangchef eftersom hon inte klarade de lyft som är förenade med sådant arbete. Hennes sjukpenninggrundande inkomst var för 1988 uppgiven till 133 900 kr per år. Sedan hon inte längre kunde arbeta som restaurangchef tog hon tjänst som receptionist och sjukpenningplacerades därefter för 109 400 kr per år. Hennes förmåga att skaffa nytt arbete som restaurangchef är obefintlig eftersom normala och regelbundna sysslor för en sådan tjänst inbegriper tunga lyft och andra bärmoment. Bl.a. är det vedertaget hos i princip samtliga restauranger att en restaurangchef vid behov skall kunna hjälpa till med servering, lyft av tunga dryckesbackar, flyttning av bord m.m. - För att styrka sina uppgifter angående en restaurangchefs arbetsuppgifter har Eva H. åberopat ett flertal intyg från restaurangägare och andra. - Regeringsrätten gör följande bedömning. - Utredningen får anses visa att anledningen till att Eva H. slutade sin anställning som restaurangchef i Haninge och senare tog arbete som receptionist var de besvär från vänster axel som sedermera godkänts av försäkringskassan som arbetsskada. Vidare får antas att dessa besvär utgjort hinder för henne att i fortsättningen sköta ett arbete som restaurangchef. Med hänsyn härtill och på grund av vad som framkommit angående hennes inkomstförhållande före och efter arbetsbytet får antas att hon till följd av arbetsskadan fått sin förmåga att skaffa sig inkomst genom eget arbete nedsatt med minst en femtondel. Inkomstförlusten understiger inte en fjärdedel av det vid ingången av år 1988 gällande basbeloppet. - Mot den nu angivna bakgrunden är Eva H. berättigad till livränta enligt lagen om arbetsskadeförsäkring. Det ankommer på försäkringskassan att närmare bestämma storleken på livräntan och från vilken tidpunkt livräntan skall utgå. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten ändrar underinstansernas avgöranden och förklarar Eva H. berättigad till livränta. Målet visas åter till Stockholms läns allmänna försäkringskassa för bestämmande av livräntans storlek och den tidpunkt från vilken livräntan skall utgå. (fd I 1996-01-09, Åberg)

*REGI

*INST