RÅ 1996 not 54

Not 54. Överklagande av Riksskatteverket ang. eftertaxering av Håkan G. för 1988 för inkomst. - Skattemyndigheten yrkade att Håkan G. skulle eftertaxeras med 20 000 kr i inkomstslaget tjänst. Till stöd för ansökningen åberopade myndigheten i huvudsak följande. Håkan G. var under 1987 anställd av Kalmar läns landsting. Hans son Magnus G. köpte den 30 oktober 1987 en bostadsrättslägenhet om 30 kvm av landstinget för 5 000 kr. Marknadsvärdet för en lägenhet av denna storlek och belägen i centrala Kalmar kunde beräknas inte understiga 25 000 kr. Eftersom Håkan G. vid tidpunkten för köpet var anställd av landstinget och förvärvet gjordes av en nära anhörig till honom skulle skillnaden mellan marknadsvärdet och förvärvspriset beskattas som löneförmån för honom. - Håkan G. bestred ansökningen och anförde som grund för bestridandet i huvudsak följande. Vid tidpunkten för köpet var hans son myndig. Sonen hade kontrakt på lägenheten och hade bott i den sedan augusti 1984. Håkan G. var inte inblandad i köpet. Sonen fick erbjudande av landstinget att köpa bostadsrätten till ett fastställt pris. Det förekom ingen förhandling om priset. Erbjudandet att köpa landstingets bostadsrätter gick till hyresgästerna oavsett om de var landstingsanställda eller inte. Lägenheten var vid köpet i dåligt skick. Vid denna tidpunkt pågick det diskussioner om omfattande ombyggnader av huset. Om dessa genomfördes kunde det medföra kraftiga avgiftsökningar och även att smålägenheterna byggdes bort. Vid sin prissättning av lägenheten tog landstinget hänsyn till lägenhetens dåliga skick samt till den osäkerhet som rådde angående ombyggnaden av fastigheten. En annan lägenhet i huset hade vid ungefär denna tidpunkt sålts för 15 000 kr. Skattemyndighetens värdering var missvisande. -Länsrätten i Kalmar län (1993-10-29, ordf. Bjurgert): Av utredningen i målet framgår bl.a. följande. Kalmar läns landsting förvaltade tidigare ett stort antal bostadsrätter och hyreslägenheter. Lägenheterna nyttjades uteslutande av landstingsanställda personer. Under tidigare delen av 1980-talet beslutade landstinget att avveckla sitt innehav av bostadsrätts- och hyreslägenheter. Avvecklingen gick till på så sätt att de boende erbjöds att överta landstingets bostadsrätt eller överläts hyresrätten till dem. När en lägenhet blev tom i samband med avflyttning annonserades den ut på allmänna bostadsmarknaden. Samma priser och villkor gällde vid försäljningen oavsett om den som förvärvade en bostadsrätt var landstingsanställd eller inte. - Håkan G. erhöll under 1987 lön från Kalmar läns landsting. Våren 1984 hyrde han en bostadsrättslägenhet på Smålandsgatan 12 C i Kalmar. Lägenheten, som ingår i HSB:s bostadsrättsförening Domherren, ägdes av landstinget. Landstinget sålde den 30 oktober 1987 bostadsrätten till Håkan G:s son Magnus G. för 5 000 kr. Bostadsrättslägenheten ligger på fjärde våningen. Den omfattar ett rum med kokvrå och badrum. Bostadsytan är 30 kvm. Avgiften till föreningen var vid tidpunkten för försäljningen 633 kr i månaden. - Länsrätten gör följande bedömning. - Enligt 32 § 1 mom. a) kommunalskattelagen skall till intäkt av tjänst hänföras - förutom avlöning, arvode, traktamente och sportler - annan förmån i pengar, bostad eller annat som utgått för tjänsten. Till sådan annan förmån har i praxis räknats bl.a. att en anställd av sin arbetsgivare får förvärva egendom till underpris. Av RÅ 1989 ref. 57 framgår att detta även gäller när det är den anställdes hustru som förvärvar egendomen. - I det ovannämnda rättsfallet från Regeringsrätten var det en anställds hustru som förvärvade egendom till underpris. Det var alltså fråga om en person som tillhörde den anställdes hushåll och med vilken han hade ekonomisk gemenskap. Håkan G:s son var vid tidpunkten för köpet myndig. Sonen hade eget boende och egna inkomster. Det kan således inte anses finnas någon ekonomisk gemenskap mellan Håkan G. och hans son. Med hänsyn härtill saknas det grund för att beskatta Håkan G. även om bostadsrättens marknadsvärde skulle överstiga förvärvspriset. - Länsrätten lämnar ansökningen utan bifall. - I överklagande vidhöll skattemyndigheten yrkandet om eftertaxering. - Kammarrätten i Jönköping (1994-03-17, Hessmark, Ramberg, Eriksson) fastställde länsrättens dom. - Riksskatteverket fullföljde det allmännas talan om eftertaxering. - Regeringsrätten (1996-03-20, Wahlgren, Björne, Dahlman, Sjöberg, Nordborg): Skälen för Regeringsrättens avgörande. I målet är fråga om eftertaxering av Håkan G. avseende en påstådd förmån av hans anställning hos Kalmar läns landsting. Förmånen anges av Riksskatteverket ha utgjorts av en bostadsrättsförsäljning till underpris som landstinget gjorde den 30 oktober 1987 till Håkan G:s son Magnus G., vilken vid försäljningstillfället innehade ett hyreskontrakt avseende den lägenhet bostadsrätten innefattade. - För eftertaxering gäller beträffande det taxeringsår varom är fråga i målet - 1988 - bestämmelserna i 114-116 §§ i den numera upphävda taxeringslagen (1956:623). En första förutsättning för eftertaxering är att den skattskyldige lämnat oriktigt meddelande. Det är det allmänna som i en taxeringsprocess har att visa att sådant oriktigt meddelande förekommit. - I förevarande mål har framkommit att den skattskyldiges son Magnus G., som är född den 24 juni 1968, övertagit hyreskontraktet till Håkan G:s lägenhet redan i juni 1986. Vidare har Håkan G. utan att det motbevisats uppgivit att landstinget utbjudit de av landstinget innehavda bostadsrätterna till de personer som hyrde dem utan avseende till om de var anställda i landstinget eller ej. Någon direkt bevisning för att priset på den bostadsrätt som Magnus G. fått köpa bestämts med hänsyn till Håkan G:s anställning i landstinget har det allmänna inte förebringat. Riksskatteverket stöder sin talan i Regeringsrätten helt på antagna omständigheter, såsom t. ex. en jämförelse mellan det pris som Magnus G. betalat och de priser som andra bostadsrättsköpare fått erlägga. Mot denna jämförelse har Håkan G. anfört i och för sig godtagbara förklaringar såsom att lägenheten var i dåligt skick och i behov av omfattande renoveringsarbeten. - Med hänsyn till vad sålunda och i övrigt förekommit kan inte anses styrkt att Håkan G. lämnat oriktigt meddelande i sin till 1988 års taxering lämnade självdeklaration genom att inte nämna något om sonen Magnus G:s köp av den bostadsrätt varom i målet är fråga. Han skall redan på grund härav inte eftertaxeras för inkomst i det hänseende Riksskatteverket gör gällande i målet. Riksskatteverkets talan skall därför lämnas utan bifall. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer det slut kammarrättens dom innehåller. (fd I 1996-02-06, Sundin)

*REGI

*INST