RÅ 1996 not 55

Not 55. Överklagande av Riksskatteverket ang. eftertaxering av Nils J. för 1987 för inkomst. - Skattemyndigheten yrkade att Nils J. skulle eftertaxeras med 18 000 kr i inkomstslaget tjänst. Till stöd för ansökningen åberopade skattemyndigheten i huvudsak följande. Nils J. var under 1986 anställd av Kalmar läns landsting. Hans son Ulf K. köpte den 30 oktober 1986 en bostadsrättslägenhet om 37 kvm av landstinget för 7 000 kr. Marknadsvärdet för en lägenhet av denna storlek och belägen i centrala Kalmar kunde beräknas inte understiga 25 000 kr. Eftersom Nils J. vid tidpunkten för köpet var anställd av landstinget och förvärvet gjorts av en nära anhörig till honom skulle skillnaden mellan marknadsvärdet och förvärvspriset beskattas som löneförmån för honom. - Nils J. bestred ansökningen och anförde som grund för bestridandet i huvudsak följande. Vid tidpunkten för köpet var hans son myndig. Han var inte inblandad i köpet utan sonen tog själv kontakt med företrädare för landstinget. Köpet skedde alltså utan någon som helst påverkan från hans sida. Vid köpet var lägenheten i dåligt skick. Den hade varit s.k. genomgångslägenhet. Den beräknade kostnaden för att göra i ordning lägenheten understeg inte 25 000 kr. Vid denna tidpunkt pågick det diskussioner om omfattande ombyggnader av fastigheten. Om dessa genomfördes kunde det medföra kraftiga avgiftsökningar och även att smålägenheterna byggdes bort. Vid sin prissättning av lägenheten tog landstinget hänsyn till lägenhetens dåliga skick samt till den osäkerhet som rådde angående ombyggnaden av fastigheten. En annan lägenhet i huset hade sålts för 15 000 kr. Skattemyndighetens värdering var missvisande -Länsrätten i Kalmar län (1993-10-29, ordf. Bjurgert): Av utredningen i målet framgår bl.a. följande. Kalmar läns landsting förvaltade tidigare ett stort antal bostadsrätter och hyreslägenheter. Lägenheterna nyttjades uteslutande av landstingsanställda personer. Under tidigare delen av 1980-talet beslutade landstinget att avveckla sitt innehav av bostadsrätts- och hyreslägenheter. Avvecklingen gick till på så sätt att de boende erbjöds att överta landstingets bostadsrätt eller överläts hyresrätten till dem. När en lägenhet blev tom i samband med avflyttning annonserades den ut på allmänna bostadsmarknaden. Samma priser och villkor gällde vid försäljningen oavsett om den som förvärvade en bostadsrätt var landstingsanställd eller inte. - Nils J. var under 1986 anställd av Kalmar läns landsting. I juni månad detta år hyrde han för sin son Ulf K:s räkning en bostadsrättslägenhet på Smålandsgatan 12 A i Kalmar. Lägenheten, som ingår i HSB:s bostadsrättsförening Domherren, ägdes av landstinget. Landstinget sålde den 30 oktober 1986 bostadsrätten till Ulf K. för 7 000 kr. Bostadsrättslägenheten låg på fjärde våningen. Den omfattade ett rum med kokvrå och badrum. Bostadsytan var 37 kvm. Avgiften till föreningen var vid tidpunkten för försäljningen 700 kr i månaden. - Länsrätten gör följande bedömning. - Enligt 32 § 1 mom. a) kommunalskattelagen skall till intäkt av tjänst hänföras - förutom avlöning, arvode, traktamente och sportler - annan förmån i pengar, bostad eller annat som utgått för tjänsten. Till sådan annan förmån har i praxis räknats bl.a. att en anställd av sin arbetsgivare får förvärva egendom till underpris. Av RÅ 1989 ref. 57 framgår att detta även gäller när det är den anställdes hustru som förvärvar egendomen. - I det ovannämnda rättsfallet från Regeringsrätten var det en anställds hustru som förvärvade egendom till underpris. Det var alltså fråga om en person som tillhörde den anställdes hushåll och med vilken han hade ekonomisk gemenskap. Nils J:s son var vid tidpunkten för köpet myndig. Sonen hade eget boende och egna inkomster. Det kan således inte anses finnas någon ekonomisk gemenskap mellan Nils J. och hans son. Med hänsyn härtill saknas det grund för att beskatta Nils J. även om bostadsrättens marknadsvärde skulle överstiga förvärvspriset. - Länsrätten lämnar ansökningen utan bifall. - I överklagande vidhöll skattemyndigheten yrkandet om eftertaxering. - Kammarrätten i Jönköping (1994-03-17, Hessmark, Ramberg, Eriksson) fastställde länsrättens dom. - Riksskatteverket fullföljde det allmännas talan om eftertaxering. - Regeringsrätten (1996-03-20, Wahlgren, Björne, Dahlman, Sjöberg, Nordborg): Skälen för Regeringsrättens avgörande. I målet är fråga om eftertaxering av Nils J. avseende en påstådd förmån av hans anställning hos Kalmar läns landsting. Förmånen anges av Riksskatteverket ha utgjorts av en bostadsrättsförsäljning till underpris som landstinget gjorde den 30 oktober 1986 till Nils J:s son Ulf K., född den 17 april 1962. - För eftertaxering gäller beträffande det taxeringsår varom är fråga i målet - 1987 - bestämmelserna i 114-116 §§ i den numera upphävda taxeringsagen (1956:623). En första förutsättning för eftertaxering är att den skattskyldige lämnat oriktigt meddelande. Det är det allmänna som i en taxeringsprocess har att visa att sådant oriktigt meddelande förekommit. - Av utredningen i förevarande mål framgår att Nils J. i sitt bestridande av ansökningen om eftertaxering hos länsrätten lämnat i allt väsentligt samma uppgifter om sin sons kontakter med företrädaren för Landstingsfastigheter, Håkan Karlbom, som har angetts i Regeringsrätten. I målet framgår vidare inte annat än att landstinget erbjudit de av landstinget innehavda bostadsrätterna till de personer som hyrde dem utan avseende till om de var landstingsanställda eller ej. Något stöd för att priset på den bostadsrätt som Ulf K. fått köpa bestämts med hänsyn till Nils J:s anställning i landstinget har inte framkommit. Riksskatteverket har i Regeringsrätten åberopat en rad omständigheter, såsom t.ex. en jämförelse mellan det pris som Ulf K. betalat och de priser som andra bostadsrättsköpare fått erlägga. Mot denna jämförelse har Nils J. anfört i och för sig godtagbara förklaringar, såsom att lägenheten var i dåligt skick och i behov av omfattande renoveringsarbeten, något som får stöd i det av Håkan Karlbom avgivna intyget. - Med hänsyn till vad sålunda och i övrigt förekommit kan inte anses styrkt att Nils J. lämnat oriktigt meddelande i sin till 1987 års taxering lämnade självdeklaration genom att inte nämna något om sonen Ulf K:s köp av den bostadsrätt varom i målet är fråga. Han skall redan på grund härav inte eftertaxeras för inkomst i det hänseende Riksskatteverket gör gällande i målet. Riksskatteverkets talan skall därför lämnas utan bifall. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer det slut kammarrättens dom innehåller. (fd I 1996-02-06, Sundin)

*REGI

*INST