RÅ 1996 not 56

Besked från byggnadsnämnd ang. bygglovsplikt för konstverk ej överklagbart

Not 56. Överklagande av Ulf R. ang. bygglovsplikt. - Kommunstyrelsen i Höganäs kommun beslutade den 25 januari 1994 att låta uppföra konstverket "Mursten" som utsmyckning av Gruvtorget med färdigställning till juni 1994. - Ulf R. tillskrev byggnadsnämnden i kommunen med anledning av kommunstyrelsens beslut. Han önskade besked från nämnden om den "lämnat klartecken för Kommunstyrelsen/Kulturnämnden att utan bygglov uppföra Mursten på Gruvtorget". Om så ej var fallet önskade han skriftligt besked från nämnden om den var av den uppfattningen att konstverket kunde uppföras utan bygglov. Som svar på hans förfrågan beslutade byggnadsnämnden att översända ett av stadsbyggnadskontoret upprättat yttrande vari framfördes att kontoret inte såg någon grund "för att frågan om utsmyckningen med ett konstverk på Gruvtorget skulle kunna prövas av byggnadsnämnden". - Ulf R. överklagade nämndens beslut. Han yrkade i första hand att länsstyrelsen skulle undanröja byggnadsnämndens beslut att inte pröva frågan om bygglov för Mursten och i andra hand att länsstyrelsen skulle upphäva kommunstyrelsens beslut. I separat skrivelse ansökte han också om inhibition av påbörjandet av byggnationen av "Mursten". -Länsstyrelsen i Malmöhus län (1994-06-10): Länsstyrelsen är ej behörig att pröva kommunstyrelsens beslut. Överklaganden av kommunstyrelses beslut prövas av kammarrätt i den ordning som gäller för kommunalbesvär. - Länsstyrelsen kan endast fatta beslut om inhibition av byggnadsnämndsbeslut om bygglov. Eftersom något beslut om bygglov inte föreligger i ärendet saknar länsstyrelsen möjlighet att besluta om verkställighetsförbud. - Länsstyrelsen uppfattar byggnadsnämndens beslut på sätt att nämnden beslutat att konstverket "Mursten" ej kräver bygglov. - Regler om vad som är att hänföra till bygglovpliktiga åtgärder finns i 8 kap.1, 2 och 3 §§plan- och bygglagen, PBL. Enligt 8 kap. 1 § PBL krävs bygglov för att uppföra och/eller ändra byggnader samt för att göra VA-installationer. I 8 kap. 2 § PBL uppräknas div. anläggningar för vilka bygglov krävs. I 8 kap. 3 § PBL finns särskilda krav på bygglov inom detaljplanelagt område för byggnader, skyltar och jordbruksbyggnader. - Konstverket "Mursten" kommer, om det uppförs, att bestå av uppmurade valv av tegel. Den totala höjden kommer att uppgå till ca 3,5 m och utsträckningen från mittpunkten kommer att bli ca 7 m. Valven kommer inte att täckas på sidorna och inte heller på ovansidan utan konstruktionen blir öppen. - Konstverket "Mursten" kan ej hänföras till begreppet byggnad med den praxis som gäller. Konstverk är ej heller medtaget i den uppräkning av bygglovspliktiga åtgärder som återfinns i 8 kap. 2 och 3 §§ PBL. - Mot bakgrund av det ovan anförda är bestämmelserna i PBL ej tillämpliga på konstverket "Mursten". Byggnadsnämnden har därför haft fog för beslutet att ej göra bygglovsprövning. (Reglerna i 3 kap. 12 § PBL, som Ni anser är tillämpliga, rör endast åtgärder på befintliga byggnader, inte ändringar i byggnadernas omgivning. Reglerna i 3 kap. 12 § PBL kan därför ej tillämpas på konstverk.) - Länsstyrelsen lämnar det särskilda yrkandet om inhibition utan åtgärd. Länsstyrelsen avslår överklagandet över byggnadsnämndens beslut. Länsstyrelsen tar ej upp överklagandet av kommunstyrelsens beslut till prövning. - I överklagande yrkade Ulf R. att länsstyrelsens beslut att konstverket Mursten inte krävde bygglov skulle upphävas och byggandet av konstverket inhiberas. - Kammarrätten i Göteborg (1994-07-14, Kärrström, Ståhlgren, Hedström): Av handlingarna i målet framgår att Byggnadsnämnden i Höganäs kommun den 19 april 1994 har beslutat att, som svar på Ulf R:s förfrågan om nämnden har den uppfattningen att konstverket Mursten kan uppföras utan bygglov, översända ett yttrande från stadsbyggnadskontoret till Ulf R. I yttrandet sägs att stadsbyggnadskontoret inte anser att frågan om uppförande av konstverket skulle kunna prövas av byggnadsnämnden. - Kammarrätten finner att byggnadsnämndens beslut närmast är att se som ett informativt besked i anledning av en förfrågan och inte ett beslut om bygglov eller annat överklagbart beslut i PBL. Överklagandet kan därför inte prövas av kammarrätten. - Kammarrätten anmärker upplysningsvis att länsstyrelsen enligt 1 kap. 8 § PBL har tillsyn över plan- och byggnadsväsendet i länet och således en vidare möjlighet än kammarrätten att uttala sig över bl.a. frågan om en viss åtgärd kräver bygglov. En länsstyrelses uttalande som tillsynsmyndighet kan inte överklagas. - Kammarrätten avvisar Ulf R:s överklagande. - I Regeringsrätten yrkade Ulf R. att målet skulle återförvisas till byggnadsnämnden för prövning av frågan om bygglov för konstverket Mursten. Till stöd för överklagandet anförde han bl.a. att flera faktorer talade för att konstverket borde jämställas med en byggnad. - Regeringsrätten (1996-03-20, Brink, Tottie, Wadell, von Bahr, Baekkevold): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Vid den tidpunkt då byggnadsnämnden genom det överklagade beslutet besvarade Ulf R:s skrivelse angående konstverket Mursten hade, såvitt framgår av utredningen i målet, arbetet med att uppföra konstverket inte till någon del påbörjats. Vid sådant förhållande - och då någon ansökan om bygglov e.d. avseende konstverket inte ingetts - saknade byggnadsnämnden vid nämnda tidpunkt möjlighet att meddela något beslut rörande konstverket som var överklagbart enligt PBL. Som kammarrätten funnit är nämndens beslut närmast att se som ett informativt besked i anledning av en förfrågan. Skäl att bifalla Ulf R:s överklagande föreligger därför inte. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer kammarrättens avvisningsbeslut. (fd III 1996-02-21, Bergquist)

*REGI

*INST