RÅ 1996 not 90

Not 90. Ansökan av Elly L. och Carl-Gustaf L. samt Yvonne F. och Leon F. om rättsprövning av ett beslut ang. detaljplan. -Länsstyrelsen i Stockholms län (1994-08-11) avslog sökandenas överklagande av ett av Bygg- och rättsnämnden i Sigtuna kommun fattat beslut avseende detaljplan för gruppboende omfattande fastigheten Ekilla 4:19. - Sökandena överklagade länsstyrelsens beslut. De framhöll främst att detaljplanen medgav en förtätning av bebyggelsen som inte var acceptabel för ett villaområde, att skälig hänsyn inte tagits till redan befintlig bebyggelse samt att en placering av uthus och uteplatser intill deras tomtgränser medförde olägenheter för dem. De framförde också att byggnadernas placering i detta fall var en direkt konsekvens av den föreslagna detaljplanen varför länsstyrelsen borde ha behandlat denna fråga vid sin prövning av deras överklagande. - Regeringen (Miljö- och naturresursdepartementet, 1994-10-13): Regeringen konstaterar att detaljplanen innebär en ökat exploateringsgrad jämfört med gällande plan och att planen inte reglerar på vilket minsta avstånd från tomtgräns som en byggnad får placeras. Detaljplanen utgör därför inte hinder mot att uthus eller byggnadsdel placeras intill klagandenas fastighetsgränser. Exakt placering och utformning prövas i samband med bygglovsprövningen. - Regeringen finner vid en avvägning mellan olika berörda intressen i ärendet att varken exploateringsgraden eller möjligheten att placera en byggnad intill fastighetsgräns kan anses medföra sådana olägenheter för de klagande att detaljplanen inte kan godtas. Vad de klagande framfört utgör inte heller i övrigt skäl att ändra länsstyrelsens beslut. - Sökandena ansökte om rättsprövning av regeringens beslut. - Elly och Carl-Gustaf L. anförde bl.a. följande. Den 28 september 1994 hade AB Sigtunahem skrivit till departementet för att påskynda ärendet. Elly och Carl-Gustaf L. hade sänt skrivelser genom telefax till departementet den 9 oktober och den 12 oktober 1994. Regeringen hade fattat beslut redan den 13 oktober 1994. Eftersom det enligt uppgift i regel tog ett dygn från det att en skrivelse kom in till departementet innan den kom behörig tjänsteman tillhanda var det högst troligt att deras senaste skrivelse inte hade lästs innan beslutet fattades. De ansåg sig inte heller ha fått tillräckligt med tid för att bemöta AB Sigtunahems påståenden. Vidare ifrågasatte de om det var förenligt med plan- och bygglagens (1987:10) intentioner att frångå övergångsbestämmelserna i lagen genom att anta en ny detaljplan och om det var vettigt att ändra detaljplan för en enda fastighet i ett område med gammal villabebyggelse utan att ändra detaljplan för området i övrigt. De anförde även att regeringens beslut var alldeles för knapphändigt motiverat. - Även Yvonne och Leon F. ansåg att de inte fått skälig tid för att bemöta AB Sigtunahems påståenden. De anförde även bl.a. följande. Motiveringen av regeringsbeslutet gav ingen garanti för att regeringen verkligen hade gjort en fullständig och ingående prövning av detaljplaneärendet. Inte heller länsstyrelsen hade gjort en fullständig prövning av detaljplaneärendet. Regeringen hade inte gjort någon prövning enligt 3 kap.1 och 2 §§plan- och bygglagen. Tidigare avgöranden av Regeringsrätten (RÅ 1991 ref. 46 och 1993 ref. 59) talade för att frågan om betydande olägenhet p.g.a. en byggnads placering måste prövas redan i samband med detaljplaneärendet. - Regeringsrätten (1996-05-07, Palm, Werner, Swartling, Holstad): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angivit eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövning innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågor om beslutet strider mot kravet på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och s. 234). - I målet har inte framkommit att regeringen i något av de hänseenden som sökandens talan riktar in sig på har felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som myndigheterna har i planärenden. Vad sökandena anfört och handlingarna innehåller ger inte vid handen att det har förekommit något fel i förfarandet som kan ha påverkat avgörandet i planärendet. Inte heller i övrigt framgår klart av omständigheterna i ärendet att regeringens beslut strider mot någon rättsregel. Beslutet skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 1996-03-21, Gylling Lindkvist)

*REGI

*INST