RÅ 1996:12
Extra tillägg till studiebidrag, utbetalat till en studerande som sammanbott med en annan studerande, har inte räknats som inkomst vid bedömning av behov av bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen
Socialnämnden i Älmhults kommun beslöt den 10 juni 1994 att bevilja J.C. och hans sammanboende kompletterande ekonomiskt bistånd för juni månad 1994 med totalt 4 159 kr.
Länsrätten i Kronobergs län
J.C. överklagade och yrkade att bistånd skulle beviljas med ytterligare 4 950 kr. Han anförde därvid att socialnämnden under perioden januari till juni 1994 vid den ekonomiska beräkningen såsom inkomst hade upptagit extra tillägg till studiemedel uppgående till 825 kr per månad. Detta tillägg skulle inte räknas som inkomst varför han hade rätt att erhålla 825 kr för varje månad såsom ytterligare bistånd.
Domskäl
Länsrätten i Kronobergs län (1994-08-18, ordförande Ritseson) yttrade: Enligt 6 § socialtjänstlagen har en person rätt till bistånd för sin försörjning och livsföring i övrigt, om hans behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Genom biståndet skall den enskilde tillförsäkras en skälig levnadsnivå. - Av handlingarna i målet framgår i huvudsak följande. J.C. är sedan augusti månad 1993 sammanboende med C.E.. Fram till och med den 10 juni 1994 studerade de båda vid gymnasieskolan i Älmhult. Sedan januari månad 1994 uppbär de kompletterande ekonomiskt bistånd till uppehälle. - Regeringsrätten har uttalat att vid bedömningen av om biståndsbehov föreligger enligt en kommuns socialbidragsnorm bör extra tillägg till studiebidrag inte räknas som inkomst för en familj (RÅ 1990 ref. 7). Skäl till annan bedömning i förevarande fall har inte framkommit. Att J.C. inte bor i sitt föräldrahem medför inte någon annan länsrättens bedömning. Han har därför rätt till ytterligare bistånd till hyra och uppehälle för juni månad 1994 med 825 kr.
Det överklagade beslutet omfattar endast juni månad 1994. Länsrätten kan därför inte pröva överklagandet i den del detta avser månaderna januari till och med maj 1994.
Länsrätten bifaller överklagandet i den del detta avser juni månad 1994 och förordnar att J.C. skall erhålla ytterligare 825 kr såsom bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen till hyra och uppehälle.
Länsrätten tar inte upp överklagandet i övrigt till prövning.
Kammarrätten i Jönköping
Socialnämnden överklagade och yrkade att länsrättens dom skulle upphävas och anförde bl.a. att J.C:s samtliga inkomster skulle inräknas i den ekonomiska beräkningen varje månad.
Kammarrätten i Jönköping (1994-11-16, Wahlqvist, Hellström, referent, Ekman) fastställde länsrättens dom.
Socialnämnden fullföljde sin talan och yrkade att kammarrättens dom skulle upphävas och nämndens beslut fastställas. Nämnden anförde bl.a. att det - vid bedömningen om det extra studiebidraget skulle räknas som inkomst - var en väsentlig skillnad mellan en person i eget hushåll och en familj i vilken en studerande ungdom ingick som medlem.
Regeringsrätten meddelade prövningstillstånd och förordnade att Socialstyrelsen skulle yttra sig i målet.
I yttrande tillstyrkte Socialstyrelsen bifall till överklagandet och anförde följande.
Extra studiebidraget räknas inte som inkomst när den studerande bor i föräldrahemmet eftersom det är avsett som ett stöd till de inkomstsvagaste hushållen (RÅ 1990 ref. 7). Situationen är dock annorlunda när den studerande bor utanför föräldrahemmet, ensam eller som i detta fall sammanboende med en annan studerande. Då är endast den egna ekonomin av intresse. Jämförelsen bör i sådana fall, enligt Socialstyrelsens mening, göras med andra ungdomar i eget boende både studerande och t.ex. arbetslösa. Räknas inte det extra studiebidraget som inkomst så får en person med sådant bidrag 825 kr per månad att disponera utöver norm.
Däremot anser styrelsen att i den mån som studierna medför extra kostnader så skall dessa accepteras vid normberäkningen för alla ungdomar i eget boende.
Socialstyrelsen gör således den bedömningen att Socialnämndens i Älmhults kommun överklagande bör bifallas i enlighet med vad som framkommit ovan.
J.C. motsatte sig ändring av kammarrättens dom och anförde bl.a. följande. Han och hans fästmö hade gemensam ekonomi och utgjorde en familj. Grund saknades för att vid hänsynstagandet till det extra studiebidraget behandla hans familj annorlunda än andra familjer.
Regeringsrätten (1996-03-18, Palm, Wadell, Berglöf, Werner, von Bahr) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten delar underinstansernas bedömning.
Domslut
Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer kammarrättens dom.