Prop. 1983/84:127

om förbättrad studiehjälp och vissa sjukförsiäkringsfrågor

Prop. 1983/84: 127

Regeringens proposition 1983/84: 127

om förbättrad studiehjälp och vissa sjukförsäkringsfrågor;

beslutad den 23 februari 1984.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

LENA HJELM-WALLEN

1 Inledning

Studiehjälpen har alltsedan den infördes spelat en viktig roll för att motverka en socialt ojämn rekrytering till studier efter grundskolan. Stats- finanserna tillåter f.n. inte en kraftig generell förbättring av det stöd som kommer alla elever i gymnasieskolan m.m. till del — studiebidraget. I den situationen är det angeläget att förstärka stödet till studerande från hushåll med låga inkomster.

Redan i prop. 1983/84: 40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. (SfU 1983/84: 11. rskr 86) aviserade jag en förstärkning av det selektiva stödet i Studiehjälpen. Av den utgiftsminskning som åstadkommits genom förändrade regler för återbetalningspliktiga studiemedel till elever i gymna- sieskolan bör 50 milj. kr. användas för en sådan förstärkning.

Under flera decenniers reformarbete har vi i Sverige byggt upp ett omfattande socialförsäkringssystem med syfte att garantera medborgarnas sociala trygghet. De flesta socialförsäkringar är konstruerade med tanke på de förvärvsarbetande och skyddet innebär att den försäkrade får ersättning för ett inkomstbortfall. Detta gäller t.ex. sjukpenningförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen. Studiestöden räknas inte som inkomst i dessa sammanhang. För de studerande har man därför behövt skapa särbestäm- melser inom antingen studiestödens eller socialförsäkringens ramar. Men det finns fortfarande brister i de studerandes försäkringsskydd, något som bl.a. har uppmärksammats i en rad motioner till riksdagen.

• Sida 14
•  Original

Prop. 1983/84: 127 14

Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade dåvarande chefen för utbildningsdepartementet den 25 september 1975 en kommitté (U 1975: 16) med tio ledamöter för att utreda det studiesociala stödet. Kommittén antog namnet studiestödsutredningen. Ytterligare två ledamöter tillkallades den 27 november 1975. Den 15 december 1980 förordnades två sakkunniga i utredningen. Vidare har ett antal experter för längre eller kortare tid varit knutna till utredningen.

Den 31 augusti 1978 fick utredningen genom tilläggsdirektiv (Dir. 1978: 82) i uppdrag att också se över de studerandes förSäkringsskydd samt att undersöka hur handikappade studerande hittills hade finansierat sina studier och utifrån en sådan översyn föreslå eventuella förbättringar. I senare tilläggsdirektiv (Dir. 1981 : 44) uppdrog regeringen åt utredningen att redovisa sina förslag avseende de studerandes försäkringsskydd och de handikappade elevernas studiesociala situation samt därmed avsluta sitt arbete.

Utredningen avlämnade den 28 september 1981 betänkandet (Ds U 1981: 11) Studiestöd. — Handikappade studerande, försäkringsskydd, stu- diesociala undersökningar. Betänkandet har remissbehandlats.

[ det följande behandlar jag försäkringsfrågorna. Till de handikappfrågor som också tagits upp av utredningen avser jag att återkomma i annat sammanhang. I försäkringsfrågorna har jag samrått med chefen för social- departementet.

Till protokollet i detta ärende bör fogas en sammanfattning av betänkan- det som bilaga 1. en sammanställning av utredningens författningsförslag som bilaga 2 samt en förteckning över remissinstanserna och en samman- ställning av remissyttrandena som bilaga 3.

2 Föredragandens överväganden

3 Upprättade lagförslag

I det föregående avsnittet har jag lagt fram förslag om att ersätta det behovsprövade tillägget med det nya extra tillägget. Detta kräver ändring- ar i 1 kap. 25 och 3 kap. 3 och 11 55 studiestödslagen (1973: 349). Jag har också föreslagit en höjning av inackorderingstillägget, som kräver en änd- ring i 3 kap. 75 samma lag.

De föreslagna reformerna då det gäller de studerandes försäkringsskydd kräver likaså ändringar i studiestödslagen och dessutom vissa ändringar i lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

Jag har föreslagit att elever som uppbär studiehjälp enligt 3 kap. studie- stödslagen skall få behålla hela den utgående studiehjälpen vid sjukdom under terminstid och inte som nu endast de återbetalningspliktiga studie- medlen. Detta medför att dispositionen av 3 kap. bör ändras. Bestämmel- serna om återbetalningspliktiga studiemedel i 12 och 2055 bör finnas kvar under rubriken "Äterbetalningspliktiga studiemedel”. Bestämmelsen i 21 5 om resekostnadsersättning bör följa närmast efter detta avsnitt. 13— 1955, som nu reglerar rätten till återbetalningspliktiga studiemedel under sjukdom, bör återfinnas under en därpå följande ny rubrik, "Studiehjälp under sjukdom". Nuvarande 3 kap. 155 bör med anledning av de förslag jag har lagt fram upphöra att gälla. Nuvarande 3 kap. 13. 14 och 1655 bör med anledning av den föreslagna dispositionsändringen betecknas 3 kap. 15, 16 och 16a55 samt nuvarande 3 kap. 20 och 21 55 betecknas 3 kap. 13 och 14 55. I sak innebär förslagen slutligen ändringar av 3 kap. 5, 17. 19. 22 och 23 55 samt av de nya 3 kap. 15,16 och 16 a55.

Förslagen till förbättrat försäkringsskydd för studerande som uppbär studiemedel kräver upphävande av 4 kap. 305 och ändring av 4 kap, 295 studiestödslagen .

De framlagda förslagen medför vidare konsekvensändringar i 7 kap. 17 5, 8 kap. 77—79 55 samt 9 kap. 25 studiestödslagen samt vissa ändringar i 3 kap. 55 lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

• Sida 32
•  Original

Prop. 1983/84:127 32

Vad jag har föreslagit om tillfällig vård av barn kräver ändringar i 4 kap. 65 och 9 kap. 25 studiestödslagen . .

Slutligen kräver det förslag jag lagt fram. att den sjukpenninggrundande inkomsten för studerande som uppbär särskilt vuxenstudiestöd för arbets- lösa inte skall sänkas under studietiden, ytterligare ändring i 3 kap. 5 5 lagen om allmän försäkring. Denna bestämmelse bör träda i kraft den ljuli 1984 men gälla med verkan fr.o.m. den ljanuari 1984. Bestämmelserna i studiestödslagen om extra tillägg och inackorderingstillägg bör träda i kraft den 1 juli 1984. Övriga förslag bör träda i kraft den 1 januari 1985. Av tekniska skäl bör ändringarna i 3 kap. 5 5 lagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring tas i två lagförslag.

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom utbildningsdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

2. lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

3. lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring. De under 2 och 3 angivna förslagen har upprättats i samråd med social- departementet.

SAMMANFATTNING AV STUDIESTÖDSUTRED- NINGENS FORSLAG I BETANKANDET (Ds U 1981: 11) STUDIESTOD. Handikappade studerande, för- säkringsskydd, studiesociala undersökningar.

Handikappade studerande

Vi har konstaterat att det ekonomiska stödet till handikappade studeran- de är uppdelat på många stöd — och bidragsformer — med olika huvud- män. Kunskapen om antalet handikappade studerande är bristfällig. Där- igenom blir också kunskaperna begränsade om hur handikappade stude- randes ekonomiska situation gestaltar sig i många fall och i olika avseen- den.

Till grund för våra överväganden och förslag har vi uppställt följande utgångspunkter: O handikappade studerande bör så långt möjligt omfattas av de reguljära studiesociala systemen. studiehjälp och studiemedel, O handikappade studerande bör få alla merkostnader. som föranletts av handikappet, täckta. I övrigt bör strävan vara att i görligaste mån jäm- ställa handikappade studerandes ekonomiska situation med övriga stu- derandes, C handikappade bör medges ett så fritt utbildningsval som möjligt. Utifrån dessa utgångspunkter har vi ifrågasatt förtidspensionering av ungdomar i gymnasieåldern samt utbildningsbidraget till handikappade elever som går i den reguljära gymnasieskolan. Vi föreslår inga direkta förändringar i dessa avseenden men anser att ett genomförande av våra förslag öppnar möjligheter till förändringar framför allt i fråga om utbild— . ningsbidraget. Sammanfattningsvis föreslår vi att alla handikappade 16-19-åringar i gymnasial utbildning skall kunna få rese- och inackorderingstillägg med högre belopp än vad som normalt kan utgå. om detta krävs för att täcka merkostnader för resor och inackordering.

att resetillägg skall kunna utgå till handikappad elev även om avståndet mellan hemmet och skolan understiger sex kilometer, att inackorderade elever skall kunna uppbära rese- och inackorderings- tillägg samtidigt om handikappet så kräver, att avskrivning skall ske av uppburna återbetalningspliktiga studiemedel som kan hänföras till merskuldsättning på grund av handikappet samt att avskrivningen sker innan ordinarie återbetalning påbörjas, arr handikappad studerande skall har rätt att uppbära studiemedel sålänge

det finns anledning att tro att studierna kommer att fullföljas, 3 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 127

• Sida 34
•  Original

Prop. 1983/84: 127 34

att reglerna för rätt till studiemedel ändras så att handikappade studerande kan erhålla studiemedel för återhämtningsstudier och förberedelsestu- dier under sommarferierna.

att handikappersättning inte betraktas som inkomst vid beviljning av stu- diernedel.

att informationen till handikappade elever och/eller deras föräldrar om olika stöd och bidragsmöjligheter samordnas samt att detta informationsansvar preciseras närmare genom särskilda före- skrifter samt

att detta samordningsansvar skall åvila varje skola med handikappade elever, att frågan om nuvarande regler för förtidspension till ungdomar i gymna- sieåldern utreds, att studiestödsbestämmelserna ändras så att utbildningsbidrag i form av särskilt bidrag för merkostnader till handikappade studerande kan utgå vid sidan av studiehjälp och studiemedel, att särskilt bidrag för merkostnader till handikappade studerande inte skall betraktas som inkomst och därmed inte heller reducera studiehjälp eller studiemedel, att de medel som AMS hittills disponerat för särskilt bidrag för merkost- nader för läromedel åt handikappade i högskoleutbildning den 1 juli 1982 överförs från AMS till UHÄ.

2 Försäkringsskydd

2.1 Sjukförsäkring

Den sjukförsäkringsmodell som vi anser vara den smidigaste för stude- randegruppen är en försäkring som inordnas i resp. studiestöd. Vi har haft inkomstbortfallsprincipen som utgångspunkt när vi valt vilken nivå stödet vid sjukdom bör ligga på. ”Inkomst" får i detta fall beteckna det ekono- miska utrymme den studerande skulle ha haft till sitt förfogande om sjuk- domen inte hade inträffat. Principen bygger på att det ekonomiska behovet i stort sett är lika under studier och sjukdom. Den dagpenning som kan utgå under ferietid och tiden närmast efter utbildningens slut är dock ett avsteg från inkomstbortfallsprincipen, eftersom den studerande ur studie- stödssynpunkt då inte har något "inkomstbortfall". Stödet vid sjukdom under ferier och efter utbildningens slut har därför karaktären av en garan- terad miniminivå.

Studerande med studiehjälp. För elever med studiehjälp föreslår vi en försäkring som omfattar terminstid. Den består i att den studerande har rätt att behålla sitt studiestöd även under sjukdom. Detta förslag innebär en viktig förändringjämfört med gällande regler som inte medger att elever med studiehjälp får behålla den vid sjukdom.

• Sida 35
•  Original

Prop. 1983/84:127 35

Myndiga elever som har brutit sambandet med föräldraekonomin och som har återbetalningspliktiga studiemedel jämställs med studiemedelsta- garna genom att de även är försäkrade under ferietid och tiden närmast efter utbildningens slut. När sådan dagpenning skall utgå beskrivs i det följande. Detta förslag är en förbättring av gällande bestämmelser, efter- som skydd under ferier och efterskyddstid inte funnits tidigare.

Studerande med studiemedel får rätt att behålla sitt studiestöd under sjukdom som inträffar under studietiden. Sjukdomen kan pågå hela den studietid för vilken studiestödet är beviljat. För de dagar i sjukperioden som överstiger sju reduceras studieskulden med ett belopp som svarar mot studiestödet per dag. Om en studerande blir sjuk under ferierna och tiden närmast efter utbildningens slut. utgår en dagpenning till dem som är sjuka mer än sju dagar. I det senare fallet krävs att den studerande insjuknar under studietiden. Dagpenningen är per dag lika med det studiestödsbe- lopp som den studerande var beviljad den närmast föregående utbetal- ningsperioden.

Förslaget innebär följande förbättringar i förhållande till nuvarande sjuk- försäkring för studerande med studiemedel:

— försäkringen gäller hela den studietid för vilken studiestödet är beviljat. Nu är den övre gränsen sex månader sammanlagt under två på varandra följande terminer. Förslaget innebär en förbättring för de långtidssjuka, — karenstiden för skuldreduceringen minskas från 14 till 7 dagar. Detta förslag betyder att den studerande i mindre utsträckning än nu behöver använda lånade medel för sitt uppehälle under sjukdom, — dagpenningen under ferietid och s. k. efterskyddstid. dvs. tiden närmast efter det att utbildningen avslutats, har inte funnits tidigare. Den innebär ett förbättrat skydd för dem som blir sjuka längre än en vecka och som på grund av exempelvis för låg sjukpenning från den allmänna försäk- ringen inte kan försörja sig. Den modell för sjukförsäkring som vi föreslår för studerande med studie- medel kan, enligt vår mening. anpassas till studiestödsformerna särskilt vuxenstudiestöd, utbildningsbidrag för arbetsmarknadsutbildning och ut- bildningsbidrag för doktorander.

Ett viktigt komplement till den föreslagna sjukförsäkringen inom stu- diestödets ramar är våra förslag till förändringar av den allmänna försäk- ringen. Vi föreslår för det första en annan sjukpenningberäkning än den nuvarande. l förslaget till ny beräkning divideras den sjukpenninggrun- dande inkomsten med det faktiska antalet arbetsdagar i stället för med, som i dag, 365 dagar. Med en sådan beräkning kan sjukpenningen under t.ex. ferietid bli så stor att den studerande klarar sin försörjning även under sjukdom. För det andra föreslår vi dels andra regler för en tidigare SGI. dels en studietids-SGI. Studerande som före studiernas början har en SGI fastställd, får ha denna SGl vilande under hela studietiden. Så fort utbildningen är avslutad träder denna vilande 801 i kraft igen. Om den

• Sida 36
•  Original

Prop. 1983/84: 127 36

studerande under utbildningstiden arbetar under ferierna och kanske även parallellt med studierna, fastställs en studietids-SGI. Denna utgör grunden för den sjukpenning som upp till 7,5 basbelopp kan utgå parallellt med studiestödet.

Förbättringarna för de studerande kan beskrivas på följande sätt:

— den ändrade sjukpenningberäkningen täcker bättre det verkliga in- komstbortfallet,

— en vilande sjukpenning innebär att ingen blir "nedklassad" på grund av studier och att den som t. ex. avbryter studierna för att föda barn får sin tidigare sjukpenning och därmed en högre föräldrapenning, — att sjukpenning från AFL kan utgå parallellt med studiestödet stämmer med inkomstbortfallsprincipen. Den som tänkt arbeta för att få ett tillskott till sin ekonomi, skall också bli kompenserad om tillskottet på grund av sjukdom uteblir. Förändringar av sjukpenningberäkningen och SGI:n bör, enligt vår me- ning, gälla alla studerandekategorier oavsett studiestöd. Om inte en sådan förändring kan göras, anser vi att studerande med särskilt vuxenstudie- stöd, utbildningsbidrag för AMU och för doktorander bör få bibehålla nuvarande regler om att få stå kvar i sin tidigare SGI under hela utbild- ningstiden. Vilande SGI och studietids-SGI böri så fall endast gälla stude- rande med studiehjälp och studiemedel.

2.2 Arbetsskadeförsäkring

Förslagen som gäller olycksfall och andra fall av personskador omfattar en vidare målgrupp än sjukförsäkringen. Arbetsskadeförsäkringen bör en- ligt vår mening omfatta elever i grundskolans högstadium samt i särskolans yrkesskola, studerande i utbildningar som berättigar till studiestöd enligt studiestödslagen(1973: 349). arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368), för- ordningen (1976: 536) om utbildningsbidrag för doktorander samt förord- ningen (1976: 327) om timersättning vid grundutbildning för vuxna.

Vi föreslår att de studerande ges ett personskadeskydd genom en utvidg- ning av lagen om arbetsskadeförsäkring ( 1976: 380).

Syftet med en utvidgning av LAF är att ge de studerande samma skydd som förvärvsarbetande har vid arbetsskada. Det skulle innebära att de studerande är försäkrade för arbetsskada genom olycksfall eller annan skadlig inverkan samt genom smitta som inträffat i samband med utbild- ningen. Resor till och från undervisningsstället omfattas också av försäk- ringen. Vid sjukdom under samordningstiden, dvs. de första 90 dagarna, utgår ersättning i första hand från studiestödets sjukförsäkring. Om den studerande inte har studiestöd. utgår sjukpenning från LAF med ett belopp som motsvarar studiestödet. Livränta vid bestående men beräknas på samma sätt som i gällande regler för studerande.

De viktigaste förändringarna är följande:

• Sida 37
•  Original

Prop. 1983/84: 127 37

— försäkringen gäller färd till och från undervisningsstället för samtliga studerande och även under teoretiska moment i utbildningen, — ersättning utgår även under samordningstiden, dvs. de första 90 dagar- na.

2.3 Tillfällig vård av barn

Vi föreslår att studerande med återbetalningspliktiga studiemedel ges rätt att 60 dagar per barn och år behålla sitt studiestöd för tillfällig vård av barn. Föräldrar med studiemedel skulle därmed omfattas av samma regler som föräldrar med särskilt vuxenstudiestöd och utbildningsbidrag för ar- betsmarknadsutbildning. Den studerande riskerar då inte återkrav på grund av barnets sjukdom.

Vid studiemedelsnämndernas meritprövning för fortsatta studiemedel har det inträffat att nämnden bedömt barnets sjukdom vara ett sådant "förhållande av personlig natur” som innebär att avsteg kan göras från poängnormen. Vi menar att denna praxis bör komma till uttryck i CSN:s anvisningar.

2.4 Kostnader

Större delen av våra förslag bygger på befintliga försäkringsformer. Förslagen medför vissa merkostnader i förhållande till nuläget.

För sjukförsäkringens del skulle minskad karenstid från 14 till 7 dagar, något ökad administration samt dagpenning under ferietid och efterskydds- tid innebära en merkostnad om ca 3,2 milj. kr. med en förändring av nuvarande sjukpenningberäkning och 3,6 milj. kr. med oförändrad sjuk- penningberäkning.

En merkostnad för personskadesskyddet är mycket vansklig att beräk- na, eftersom den statistik som finns att tillgå antigen bygger på den gamla yrkesskadeförsäkringen eller endast ett års erfarenhet av LAF. Vi upp- skattar merkostnaden till 0,8 milj. kr. för studiestödets sjukförsäkring och 0,3 milj. kr. för arbetsskadeförsäkringen.

Totalt kommer merkostnaderna för sjukförsäkring och arbetsskadeför- säkringen med nuvarande sjukpenningberäkning att uppgå till ca 5 milj. kr.

När det gäller våra förslag om förbättrade förmåner vid tillfällig vård av barn gör vi den bedömningen. att utflödet av studiemedel inte kommer att öka i nämnvärd grad. Någon anslagsökning torde inte erfordras.

Utdrag ur betänkandets inledande sjukförsäkringsavsnitt

I socialförsäkringsutskottets betänkande 1974: 19 behandlas ett motions- yrkande om en övergripande utredning beträffande sjukförsäkringens ut- formning. Motionen syftar till en sjukförsäkring för alla studerande vid

• Sida 38
•  Original

Prop. 1983/84: 127 38

läroanstalter som omfattas av studiefinansieringssystemet. Utskottet gav regeringen tillkänna vad utskottet anfört om bl. a. en sådan övergripande utredning.

I socialförsäkringsutskottets betänkande 1975/76: 11 bedömer utskottet att socialpolitiska samordningsutredningen och studiestödsutredningen har anledning att också komma in på följande frågor, vilka behandlats i två motioner. Motionärerna krävde en utbyggnad av srudiestödssystemet för att garantera alla studerande trygghet vid sjukdom samt hävdade att skyd- det vid olycksfall och dödsfall är alltför begränsat för såväl den som skadas som hans efterlevande.

Med anledning av ett motionsyrkande om att studiestödsutredningen bör ges i uppdrag att förutsättningslöst utreda frågan om sjukförsäkring för studerande hänvisas i socialförsäkringsutskottets betänkande 1975/76: 18 till ovan nämnda utskottsutlåtande (1975/76: 11). Vidare sägs: ”Utskottet har således redan gett uttryck för sin uppfattning att även sjukförsäkrings- frågorna ryms inom utredningsarbetet.”

Samma år behandlade socialförsäkringsutskottet en motion om karensti- den för de studerande (SfU 1975/76: 23). Motionsyrkandet gäller en be- gränsning av karenstiden till insjuknandedagen så att karenstiden enligt lagen om allmän försäkring skall gälla även för studerande. Utskottet menar bl. a. att sjukförsäkringen för studerande funnits alltför kort tid för att utgöra underlag för bedömning om någon förändring är aktuell. Vidare anför utskottet ”Dessutom är frågan föremål för översyn inom studie- stödsutredningen..”.

Med anledning av en motion om förslag till regler som löser frågan om sjukpenning för doktorander med utbildningsbidrag påpekas i socialför- säkringsutskottets betänkande 1978/79: 21 att sjukpenningkommitténs översyn har samband med frågan om sjukförsäkringsskyddet efter studieti- dens slut. Vidare hänvisas till studiestödsutredningen som enligt sina di- rektiv skall "belysa frågan om de studerandes försäkringsskydd under och i anslutning till studietiden”. Med hänsyn till att bestämmelserna om studiemedel vid sjukdom i huvudsak överensstämmer med vad som gäller vid sjukdom för doktorander med utbildningsbidrag kan studiestödsutred- ningens förslag, enligt utskottet. antas få betydelse även för doktorander- na.

I regeringens proposition 1978/79: 162 om sjukförsäkringsförmåner vid arbetsmarknadsutbildning och vissa vuxenstudier m.m. anför föredragan- den följande med anledning av den avgränsning som görs:

Frågan om de studerandes sjukförsäkring efter studietidens slut anser jag bör lösas i ett större sammanhang. Den hör, enligt min mening, sam- man med problem som är gemensamma för flera grupper som inte har en sjukpenninggrundande förvärvsinkomst. Hithörande frågor behandlas av .sjukpenningkommitte'n (S 1978: 04) — — —. Jag är emellertid medveten om att sjukförsäkringsfrågan kan innebära problem även för den stora gruppen

• Sida 39
•  Original

Prop. 1983/84: 127 39

studerande med studiemedel. Regeringen har därför i tilläggsdirektiv (Dir. 1978z82) till studiestödsutredningen (U 1975: 16) gett utredningen i upp- drag att belysa frågan om de studerandes försäkringsskydd under och i anslutning till studietiden.

SfU 1979/80: 8 behandlar motioner om arbetsskadeskydd för deltagare i arbetsmarknadsutbildning. I en av motionerna krävs att riksförsäkrings- verkets uppdrag angående ett utvidgat elevskydd skall utvidgas till att omfatta samtliga studerande. Utskottet menar att den frågan "bör bedö- mas mot bakgrund av samhällets stöd i övrigt till studerande". Utskottet erinrar om studiestödsutredningens uppdrag och säger vidare: "Enligt vad utskottet erfarit har frågan om de studerandes ställning inom arbetsskade- försäkringen aktualiserats inom utredningen, som avser att göra en kart- läggning av vilket behov som kan finnas av ett sådant försäkringsskydd".

Nämnas bör även att socialministern i april 1980 besvarade en interpella- tion (1979/80: 167) om sjukpenningplacering vid vidareutbildning. Frågan gällde bl. a. vilka riktlinjer som ligger till grund för bedömningen av vad som skall anses vara vidareutbildning inom eget yrkesområde. I svaret hänvisar socialministern till studiestödsutredningen och säger:

F.ö. vill vi genom studiestödsutredningens arbete fåjust den här frågan om de studerandes försäkringsskydd belyst i alla avseenden. Jag förutsät- ter att man i detta utredningsarbete också tar in sådana saker som frågor om vilken typ av utbildning som skall räknas med när det gäller berättigan- de till studiestöd för de kategorier som vi nu talar om.

Vid bedömningen av hur utredningsuppdraget skall avgränsas bör även beaktas den utredningsrapport från riksförsäkringsverket. vilken regering- en enligt beslut 1980-04-24 överlämnat till studiestödsutredningen "för övervägande i anslutning till dess utredningsuppdrag". I rapporten redo- visas den utredning som RFV gjort om arbetsskadeförsäkringens omfatt- ning för vissa elevgrupper. RFV fick år 1978 i uppdrag att undersöka i vad mån det finns möjligheter att inom arbetsskadeförsäkringens ram utvidga elevskyddet till att omfatta såväl undervisningstid som resor mellan bostad och undervisningsställe. De elevkategorier som avsågs var främst elever inom sådan arbetsmarknadsutbildning och vuxenutbildning som skedde under former som nära överensstämde med förväerarbete. RFV föreslår i sin utredningsrapport två vägar för att lösa detta problem:

1. elevskyddet för dessa grupper bryts ut ur lagen om arbetsskadeskydd och anknyts i stället till lagen om statligt personskadeskydd, 2. en generell omprövning av elevskyddets omfattning och utformning.

• Sida 40
•  Original

Prop. 1983/84: 127 40

STUDIESTÖDSUTREDNINGENS FÖRFATTNINGS- FÖRSLAG I BETÄNKANDET (Ds U 1981:11) STUDIE-

STÖD. Handikappade studerande, försäkringsskydd, studiesociala undersökningar.

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

1 Förslag till Lag om ändring i studiestödslagen(1973: 349)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen(1973: 349)' dels att 8 kap. 795 skall upphöra att gälla, dels att 1 kap. 1 och Gåå. 3 kap. 5 och 13—23 55. 4 kap. 10, 21. 28—30. 32—3555, 7 kap. 175, 8 kap. 77, 78, 80 och 8865 samt 9 kap. 25 skall ha nedan angivna lydelse,

dels att rubrikerna närmast före 3 kap. 21, 22 och 23 55 skall sättas närmast före 3 kap. 14, 15 resp. 2455.

dels att i lagen skall införas fyra nya bestämmelser, 3 kap. 9aå, 4 kap. 35aå, 7 kap. 17bå och 8 kap. 60aå och en ny rubrik av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

] kap. 1 5 andra stycket

Vid sjukdom under ferier och i anslutning till att studierna upphör kan dagpenning utgå.

Gå tredje stycket

Allmän försäkringskassa skall beräkna storleken av timstudie- stöd, dagstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd samt betala ut så- dana stöd.

Allmän försäkringskassa skall beräkna storleken av timstudie- stöd, dagstudiestöd, särskilt vuxen- studietstöd och dagpenning samt betala ut sådana stöd.

3 kap. 55 andra stycket

Studiehjälp i form av återbetal- ningspliktiga studiemedel utgår även för tid under vilken den stude- rande är sjuk enligt vad som anges i 13—1995, om ej annat följer av be- stämmelser som regeringen medde- lar.

' Lagen omtryckt 1981: 579

Studiehjälp i form av studiebi- drag med tillägg, återbetalnings- pliktiga studiemedel och resekost- nadsersättning utgår även för tid under vilken den studerande är sjuk enligt vad som anges i 16—2255, om ej annat följer av bestämmelser som regeringen meddelar.

• Sida 41
•  Original

Prop. 1983/84: 127

Nuvarande lydelse

41

Föreslagen lydelse

13å

I 14—199'9' ges bestämmelser om återbetalningspliktiga studiemedel för tid under vilken studerande som avses i 125 på grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina stu- dier.

I nämnda paragraferförstås med sjukperiod: tid under vilken den studerande på grund av sjukdom oavbrutet varit oförmögen att be- driva sina studier,

studietid: den del av ett kalender- halvår under vilken den studerande bedriver studier och den del av ka- lenderhalvåret under vilken han skulle ha bedrivit studier om han ej blivit sjuk.

Äterbetalningspliktiga studieme- del utgår för sjukperiod som infal- ler under den del av ett kalender- halvår som utgör den studerandes studietid, förutsatt att

1. sjukperioden ej omfattar hela den studerandes studietid under ka- lenderhalvåret.

2. den studerande under någon del av kalenderhalvåret bedriver sina studier.

För sjukperiod som infaller efter studietidens början utgår återbetal- ningspliktiga studiemedel dock en- dast om den studerande ingett an- sökan om sådana medel dessförin- nan. Om synnerliga skäl föreligger. kan studerande beviljas återbetal- ningspliktiga studiemedel även för sådan sjukperiod.

För det första kalenderhalvåret under vilket en studerande bedriver studier som berättigar till återbe- talningspliktiga studiemedel enligt detta kapitel utgår studiemedel en- dast för sjukperiod som infaller ef- ter det den studerande har påbörjat studierna.

För återbetalningspliktiga stu- diemedel gäller i övrigt de bestäm- melser som meddelas av regering- en eller, efter regeringens bemyndi- gande, av centrala studiestöds- nämnden.

l4å

Till studerande vid sko/enhet med statlig vuxenutbildning utgår resekostnadsersättning för resa till och från studieorten efter grunder som fastställs av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande. av centrala studiestödsnämnden.

• Sida 42
•  Original

Prop. 1983/84: 127

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

155

Studerande har rätt till återbetal- ningspliktiga studiemedelför större del av två på varandra följande ka- lenderhalvår än sex månader en- dast om särskilda skä/föreligger.

Studiehjälp enligt detta kapitel får be'viljas svensk medborgare för studier utom riket, om studierna icke med lika storfördel kan bedri- vas" vid svensk läroanstalt.

Aven i andra fall får studiehjälp enligt detta kapitel beviljas för stu- dier utom riket enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

Första och andra styckena gäller dock endast sådana studier som motsvarar eller ärjämförbara med studier vid svensk läroanstalt eller utbildningslinje som omfattas av förordnande enligt I 55.

Första och andra styckena gäller ejför sjukperiod som avses i 16 &.

Studiehjälp under sjukdom, m.m.

16å

Studerande har rätt till återbetal- ningspliktiga studiemedel endast för sådan sjukperiod eller del därav som godkänts av den allmänna för- säkringskassa, hos vilken den stu- derande är inskriven.

Blir studerande på grund av sjuk- dom helt oförmögen att bedriva sina studier. skall han anmäla detta till den allmänna försäkringskas- san, om han beviljats återbetal- ningspliktiga studiemedel för ka- lenderhalvåret eller om han ansökt eller avser att ansöka därom. An- mälan skall ske enligt de närmare bestämmelser som meddelats av

I 17—22 åå ges bestämmelser om studiehjälp och dagpenning under sjukdom.

I nämnda paragraferförstås med sjukperiod: tid under vilken den studerande på grund av sjukdom oavbrutet varit oförmögen att be- driva sina studier, eller, såvitt gäl- ler ferier och tiden efter studieti- den, varit oförmögen att förvärvs- arbeta,

studietid: den del av ett kalender- halvår under vilken den studerande bedriver studier och den del av ka- lenderhalvåret under vilken han skulle ha bedrivit studier om han ej blivit sjuk.

17å

Studiehjälp. som enligt 55 och med stöd därav meddelade bestäm- melser kan utgå under sjukdom, utges för sjukperiod som infaller under tid för vilken den studerande har beviljats studiehjälp.

För sjukperiod som infaller efter studietidens början utgår studie- hjälp dock endast om den studeran- de ingett ansökan om sådan hjälp

• Sida 43
•  Original

Prop. 1983/84: 127

Nuvarande lydelse

riksförsäkringsverket.

Finner den allmänna försäk- ringskassan att studerande på grund av sjukdom är helt oförmö- gen att bedriva sina studier, skall kassan godkänna sjukperioden, om ej annat följer av andra eller tredje stycket.

Godkännande enligt första stycket får avse endast tid som in- faller efter det anmälan skett enligt 175. Om hinder mött mot anmälan eller annat särskilt skäl föreligger, får godkännande avse även tid före sådan anmälan.

Den allmänna försäkringskassan får vägra att godkänna sjukperiod eller del därav, om den studerande

I. uppsåtligen åsamkat sig sjuk- domen eller gjort sig skyldig till grov oaktsamhet ur hälsosynpunkt eller om annat liknande särskilt skälföreligger.

2. underlåter att, på begäran av kassan. genom intyg av läkare styr- ka sjukdomen och det därav föran- ledda hindret för studierna,

3 . vägrar att taga emot besök av person som fått i uppdrag av kas- san att verkställa sjukkontroll,

4. under sjukperiod ändrar vis- telseort utan att underrätta kassan eller reser till utlandet utan medgi- vande av kassan,

5. ådragit sig sjukdomen vid för- övande av handling för vilken an- svar genom lagakraftägande dom ådömts honom,

43

Föreslagen lydelse

dessförinnan. Om synnerliga skäl föreligger, kan en studerande bevil- jas studiehjälp även för sådan sjuk- period.

För det första kalenderhalvår un- der vilket en studerande bedriver studier som berättigar till studie- hjälp enligt detta kapitel utgår stu- diehjälp endast för sjukperiod som infaller efter det den studerande har påbörjat studierna.

185

En studerande som lider av sjuk- dom när studietiden upphör har rätt till dagpenning för varje dag som sjukdomen pågår efter studie- tidens slut med belopp som motsva- rar vad som har utgått i studiehjälp under närmastföregående månad. Rätt till dagpenning med samma belopp föreligger även för sjukdom under ferier. Dagpenning utgår dock endast om den studerande har fyllt 18 år, har brutit sambandet med föräldraekonomin och under studietiden har uppburit återbetal- ningspliktiga studiemedel enligt detta kapitel.

Rätt till dagpenning föreligger endast för en sjukperiod som varar mer än sju dagar. Därvid skallflera sjukperioder räknas som en sjuk- period. om den senare börjar inom 20 dagar efter föregående periods slut. Dagpenning utgår under högst 90 dagar efter studietidens slut el- ler, om särskilda skäl föreligger, under högst [80 dagar.

Ont sjukpenning enligt lagen (1962: 381) om allntänförsäkring el- ler motsvarande ersättning enligt en annan författning utgår för tid under vilken den studerande upp- bär dagpenning. skall dagpenning- en minskas med det belopp som har utgått i sjukpenning eller motsva- rande ersättning.

• Sida 44
•  Original

Prop. 1983/84: 127

Nuvarande lydelse

6. vägrar att underkasta sig un- dersökning av läkare eller under- låter att följa läkares föreskrift,

7. uppsåtligen eller av grov vårdlösltet lämnar oriktig eller vil- seledande uppgift angående för/tål- lande som är av betydelse för till- lämpningen av bestämmelserna om återbetalningspliktiga studiemedel för sjukperiod.

Har studerande som beviljats återbetalningspliktiga studiemedel på grund av sjukdom varit helt oförmögen att bedriva studier un- der 90 dagar i följd eller föreligger annat särskilt skäl. skall den all- männa försäkringskassan, enligt de närmare bestämmelser som riksför— säkringsverket meddelar, undersö- ka om skäl föreligger att vidtaga åtgärd som är ägnad att förkorta sjukdomstiden eller på annat sätt helt eller delvis återställa studieför- mågan.

Finner den allmänna försäk— ringskassan att åtgärd som avses i första stycket behövs, skall den un- derlätta den studerande härom och tillse att åtgärden vidtages. Vägrar den studerande att underkasta sig åtgärden, kan kassan besluta att ej godkänna den del av sjukperioden som infaller sedan den studerande fått underrättelse om kassans be- slut. ! underrättelsen skall intagas erinran om att sådant beslut kan meddelas.

195

44

Föreslagen lydelse

En studerande har rätt till studie- hjälp eller dagpenning endast för sådan sjukperiod eller del därav som godkänts av den allmänna för- säkringskassa, hos vilken den stu- derande är inskriven.

205

För återbetalningspliktiga stu- diemedel gäller i övrigt de bestäm- melser som meddelas av regering- en eller, efter regeringens bemyndi- gande, av centrala studiestöds- nämnden.

Blir en studerande på grund av sjukdom helt oförmögen att bedriva sina studier eller, såvitt avser ferier och tid efter studietiden. att för- värvsarbeta, skall han anmäla det- ta till den allmänna försäkringskas- san, om han beviljats studiehjälp för kalenderhalvåret eller om han ansökt eller avser att ansöka där- om. Anmälan skall ske enligt de närmare bestämmelser som med- delats av riksförsäkringsverket.

• Sida 45
•  Original

Prop. 1983/84: 127

Nuvarande lydelse

45

Föreslagen lydelse

215

Till studerande vid skolenhet med statlig vuxenutbildning utgår resekostnadsersättning för resa till och från studieorten efter grunder som fastställes av regeringen eller. efter regeringens bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

Finner den allmänna försäk- ringskassan att en studerande på grund av sjukdom är helt oförmö- gen att bedriva sina studier, skall kassan godkänna sjukperioden, om ej annatföljer av andra eller tredje stycket. Detsamma gäller i fråga om dagpenning under ferier och ef- ter studietidens slut om kassan fin- ner att den studerande är helt oför- mögen att förvärvsarbeta.

Godkännande enligt första stycket får avse endast tid som in- faller efter det anmälan skett enligt l75. Om hinder mött mot anmälan eller annat särskilt skälföreligger, får godkännande avse även tid före sådan anmälan.

Den allmänna försäkringskassan får vägra att godkänna sjukperiod eller del därav. om den studerande

]. uppsåtligen åsamkat sig sjuk- domen eller gjort sig skyldig till grov oaktsamhet ur hälsosynpunkt eller om annat liknande särskilt skä/föreligger.

2. underlåter att, på begäran av kassan, genom intyg av läkare styr- ka sjukdomen och det därav föran- ledda hindret för studierna.

3. vägrar att taga emot besök av person som fått i uppdrag av kas- san att verkställa sjukkontroll,

4. under sjukperiod ändrar vis- telseort utan att underrätta kassan eller reser till utlandet utan medgi- vande av kassan,

5. ådragit sig sjukdomen vidför— övande av handling för vilken an- svar genom lagakraftträdande dom ådömts honom.

6. vägrar att underkasta sig un- dersökning av läkare eller under- låter att följa läkares föreskrift.

7. uppsåtligen eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vil- seledande uppgift angåendejörhål- lande som är av betydelse för till- lämpningen av bestämmelserna om studiehjälp för sjukperiod.

• Sida 46
•  Original

Prop. 1983/84: 127

Nuvarande lydelse

46

Föreslagen lydelse

225

Studiehjälp enligt detta kapitel får beviljas svensk medborgare för studier utom riket, om studierna icke med lika storfördel kan bedri- vas vid svensk läroanstalt.

Även i andra fall får studiehjälp enligt detta kapitel beviljas för stu- dier utom riket enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

Första och andra styckena gäller dock endast sådana studier som motsvarar eller är jämförbara med studier vid svensk läroanstalt eller utbildningslinje som omfattas av förordnande enligt I &.

Första och andra styckena gäller ejför sjukperiod som avses i 13 5.

Om en studerande som har bevil- jats studiehjälp under sjukdom eller dagpenning varit helt oförmögen att bedriva studier eller — såvitt gäller ferier och efter studietidens slut — att förvärvsarbeta under sammanlagt 90 dagar iföljd eller föreligger annat särskilt skäl, skall den allmänna försäkringskassan, enligt de närmare bestämmelser som riksförsäkringsverket medde- lar, undersöka om skäl föreligger att vidta åtgärd som är ägnad att förkorta sjukdomstiden eller på an- nat sätt helt eller delvis återställa studieförmågan eller arbetsförmå- gan.

Finner den allänna försäkrings- kassan att åtgärd som avses iförs- ta stycket behövs. skall den under- rätta den studerande härom och tillse att åtgärden vidtas. Vägrar den studerande att underkasta sig åtgärden, kan kassan besluta att ej godkänna den del av sjukperioden som infaller sedan den studerande fått underrättelse om kassans be— slut. ] underrättelsen skall intas erinran om att sådant beslut kan meddelas.

235

Allmän försäkringskassa skall lämna centrala studiestödsnämn- den och studiemedelsnämnderna uppgift om sådan sjukperiod enligt 13.6 som godkänts av kassan.

Studiemedel under sjukdom

En allmän försäkringskassa skall lämna centrala studiestödsnämn- den och studiemedelsnämnderna uppgift om sådan sjukperiod enligt 16.6 som godkänts av kassan.

Studiemedel under sjukdom. m. m.

4 kap. 28.5

1 29—35 55 ges bestämmelser om studiemedelför tid under vilken den studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina stu- dier.

I nämnda paragarfer förstås med sjukperiod: tid under vilken den studerande på grund av sjukdom

1 219—35 55 ges bestämmelser om studiemedel och dagpenning under sjukdom.

I nämnda paragrafer förstås med sjukperiod: tid under vilken den studerande på grund av sjukdom

• Sida 47
•  Original

Prop. 1983/84: 127

Nuvarande lydelse

oavbrutet van't oförmögen att be- driva sina studier.

studietid: den del av ett kalender- halvår under vilket den studerande bedriver studier och den del av ka: lenderhalvåret under vilket han skulle ha bedrivit studier om han ej blivit sjuk.

47

Föreslagen lydelse

oavbrutet van't oförmögen att be- driva sina studier eller, såvitt gäller ferier och tiden efter studietiden, varit oförmögen att förvärvsarbeta,

studietid: den del av ett kalender- halvår under vilket den studerande bedriver studier och den del av ka- lenderhalvåret under vilket han skulle ha bedrivit studier om han ej blivit sjuk.

295

Studiemedel enligt 13. 14. 16, 17. 19 och 21—25 55 utgår för sjukperi- od som infaller under den del av ett kalenderhalvår som utgör den stu- derandes studietid, förutsatt att

]. sjukperioden ej omfattar hela den studerandes studietid under ka- lenderhalvåret,

2. den studerande ttnder någon del av kalenderhalvåret bedriver sina studier.

Studiemedel enligt detta kapitel utgår för sjukperiod som infaller under tid då den studerande har be- viljats studiemedel.

För det första kalenderhalvår under vilket en studerande bedriver stu- dier som berättigar till studiemedel enligt detta kapitel utgår studiemedel endast för sjukperiod som infaller efter det den studerande har påbörjat studierna.

Med stöd av första stycket har studerande rätt till studiemedel för större del av två på varandra föl- jande kalenderhalvår än sex måna- der endast om särskilda skäl före- ligger.

305

Studiemedel enligt 13. 14. 16. l7. 19 och 21—25 55 utgår även för så- dan sjukperiod som omfattar hela den studerandes studietid under ett kalenderhalvår. Detta gäller dock endast om kalenderhalvåret infaller närmast efter sådant kalenderhalv- år under vilket den studerande be- drivit studier vid sådan läroanstalt eller utbildningslinje som avses i3 kap. lå och 4 kap. lå. Villkoret i 29.5 andra stycket skall även vara uppfyllt under föregående kalen- derhalvår eller annat tidigare ka- lenderhalvår.

En studerande som lider av sjuk- dom när studietiden upphör har rätt till dagpenning för varje dag som sjukdomen pågår efter studie- tidens slut med belopp som motsva- rar vad som har utgått i studieme- del under närmast föregående ut- betalningsperiod. Rätt till dagpen- ning med samma belopp föreligger även för sjukdom under ferier. Dagpenning utgår dock endast om den studerande under studietiden har uppburit återbetalningspliktigtt studiemedel enligt detta kapitel.

Rätt till dagpenning föreligger

• Sida 48
•  Original

Prop. 1983/84: 127

Nuvarande lydelse

48

Föreslagen lydelse

endastför en sjukperiod som varar mer än sju dagar. Därvid ska/[flera sjukperioder räknas som en sjuk- period, om den senare börjar inom 20 dagar efter föregående periods slut. Dagpenning utgår under högst 90 dagar efter studietidens slut el- ler, om särskilda skäl föreligger, under högst 180 dagar.

Om sjukpenning enligt lagen (1962 : 381) om allmänförsäkring el— ler motsvarande ersättning enligt en annan författning utgår för tid under vilken den studerande upp- bär dagpenning. skall dagpenning- en minskas med det belopp som har utgått i sjukpenning eller motsva- rande ersättning.

325

Studerande har rätt till studieme- del endast för sådan sjukperiod el- ler del därav som godkänts av den allmänna försäkringskassa. hos vil- ken den studerande är inskriven.

En studerande har rätt till studie- medel eller dagpenning endast för sådan sjukperiod eller del därav som godkänts av den allmänna för- säkringskassa, hos vilken den stu- derande är inskriven.

33%

Blir studerande på grund av sjuk- dom helt oförmögen att bedriva sina studier skall han anmäla detta till den allmänna försäkringskas— san, om han beviljats studiemedel för kalenderhalvåret eller om han ansökt eller avser att ansöka där- om. Anmälan skall ske enligt de närmare bestämmelser som medde- las av riksförsäkringsverket.

Blir en studerande på grund av sjukdom helt oförmögen att bedriva sina studier eller, såvitt avser ferier och tid efter studietiden, att för- värvsarbeta, skall han anmäla detta till den allmänna försäkringskas- san. om han beviljats studiemedel för kalenderhalvåret eller om han ansökt eller avser att ansöka där- om. Anmälan skall ske enligt de närmare bestämmelser som medde- las av riksförsäkringsverket.

345 första stycket

Finner den allmänna försäkrings- kassan att studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen att be- driva sina studier. skall kassan god- känna sjukperioden, om ej annat följer av andra eller tredje stycket.

Finner den allmänna försäkrings- kassan att en studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina studier, skall kassan godkänna sjukperioden, om ej an- nat följer av andra eller tredje stycket. Detsamma gäller ifråga om dagpenning underferier och ti-

• Sida 49
•  Original

Prop. 1983/84: 127

Nuvarande lydelse

49

Föreslagen lydelse

den efter studietiden om kassan jin— ner att den studerande är oförmö- gen att förvärvsarbeta.

35 & första stycket

Har studerande som beviljats studiemedel på grund av sjukdom varit helt oförmögen att bedriva studier under 90 dagar i följd eller föreligger annat särskilt skäl, skall den allmänna försäkringskassan, enligt de närmare bestämmelser som riksförsäkringsverket medde- lar, undersöka, om skäl föreligger att vidtaga åtgärd som är ägnad att förkorta sjukdomstiden eller på an- nat sätt helt eller delvis återställa studieförmågan.

Om en studerande som har bevil- jats studiemedel på grund av sjuk- dom eller dagpenning varit helt oförmögen att bedriva studier eller — såvitt gäller ferier och tiden efter studietiden — att förvärvsarbeta under sammanlagt 90 dagar i följd eller föreligger annat särskilt skäl. skall den allmänna försäkringskas- san. enligt de närmare bestämmel- ser som riksförsäkringsverket med- delar, undersöka, om skäl förelig- ger att vidta åtgärd som är ägnad att förkorta sjukdomstiden eller på an- nat sätt helt eller delvis återställa studieförmågan eller arbetsförmå- gan.

35aå

En studerande har rätt att behål— la studiemedel enligt detta kapitel vid ledighet för tillfällig vård av barn i samma omfattning som en- ligt 4 kap. 8 och 9.6.6 lagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring gäller för rätt till föräldrapenning.

7 kap. 17.5 tredje stycket

Utgår sjukpenning enligt lagen ( 1962:381 ) om allmänförsäkring el- ler matsvarande ersättning enligt annan författning för tid under vil- ken den studerande uppbär vuxen- studiebidrag skall vuxenstudiebi- draget minskas med det belopp som har utgått i sjukpenning eller sådan ersättning för samma tid.

l7b5

4 Riksdagen 1983/84. ] saml. Nr I27

En studerande som lider av sjuk- dom när studietiden upphör har rätt till dagpenning för varje dag som sjukdomen pågår efter studie- tidens slut med belopp som motsva- rar vad som har utgått i särskilt

• Sida 50
•  Original

Prop. 1983/84: 127

Nuvarande lydelse

50

Föreslagen lydelse

vuxenstudiestöd under närmastfö— regående utbetalningsperiod. Rätt till dagpenning med samma belopp föreligger även för sjukdom under ferier. Dagpenning utgår dock en- dast om den studerande under stu- dietiden har uppburit särskilt vux- enstudiestöd enligt detta kapitel.

Rätt till dagpenning föreligger endast för en sjukperiod som varar mer än sju dagar. Därvid skall flera sjukperioder räknas som en sjuk- period. om den senare börjar inom 20 dagar efter föregående periods slut. Dagpenning utgår under högst 90 dagar efter studietidens slut el- ler, om särskilda skäl föreligger, under högst 180 dagar.

Om sjukpenning enligt lagen (1962.'381) om allmän försäkring el- ler motsvarande ersättning enligt en annan författning utgår för tid under vilken den studerande upp- bär dagpenning, skall dagpenning- en minskas med det belopp som har utgått i sjukpenning eller motsva- rande ersättning.

8 kap. 77.5

I 78—8055 ges särskilda bestäm- melser om återbetalningsskyldighe- ten för den som uppburit återbetal- ningspliktiga studiemedel för sjuk- period enligt 3 kap. 13—1955, 4 kap. 28—35 55 eller 7 kap. 17% och de bestämmelser som anges där.

I 78 och 8055 ges särskilda be- stämmelser om återbetalningsskyl- digheteten för den som uppburit återbetalningspliktiga studiemedel för sjukperiod enligt 3 kap. 16— 22 55. 4 kap. 28—35 55 eller 7 kap. 17å och de bestämmelser som anges där.

785

Äterbetalningspliktiga studieme- del som belöper på sådan del av en sjukperiod som infaller efter en ka- renstid om 14 dagar medräknas ej vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel om återbetalningsbe- lopp eller frivillig återbetalning, om ej annat följer av 79 &.

Som karenstid enligt första stycket räknas endast sådan tid som infaller under sådan studietid

Äterbetalningspliktiga studieme- del som belöper på sådan del av en sjukperiod som infaller efter en ka- renstid om sju dagar medräknas ej vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel om återbetalningsbe- lopp eller frivillig återbetalning.

Som karenstid enligt första stycket räknas endast sådan tid som infaller under sådan studietid

• Sida 51
•  Original

Prop. 1983/84: 127

Nuvarande lydelse

som avses i 3 kap. 13.6, 4 kap. 285 eller 7 kap. 17% i vad avses hänvis- ning till 4 kap. 28.6. Vid beräkning av karenstid skall flera sjukperioder räknas som en sjukperiod, om den senare börjar inom 20 dagar efter föregående periods slut.

51

Föreslagen lydelse

som avses i 3 kap. 16 ä, 4 kap. 28å eller 7 kap. 17å i vad avses hänvis- ning till 4kap. 285. Vid beräkning av karenstid skall flera sjukperioder räknas som en sjukperiod, om den senare böljar inom 20 dagar efter föregående periods slut.

795

Har studerande för sådan dag under en sjukperiod som infaller ef- ter karenstiden enligt 78.5 första stycket uppburit sjukpenning enligt lagen (1962: 381) om allmän försäk— ring eller enligt lagen ( 1976:380 ) om arbetsskadeförsäkring och överstiger denna sjukpenning 25 kronor, skall vid tillämpning av be- stämmelse i detta kapitel om åter- betalningsbelopp eller frivillig åter- betalning medräknas endast den del av de återbetalningspliktiga studiemedlen för samma dag som motsvarar det belopp varmed sjuk- penningen överstiger 25 kronor. Vad som sagts nu gäller också om den studerande med anledning av sin sjukdom får ersättning enligt annanförfattning eller på grund av regeringens förordnande eller en- ligt utländsk lagstiftning om arbets- skadeförsäkring.

805

Får centrala studiestödsnämnden kännedom om att en studerande un- der visst år haft en sjukperiod om minst 15 dagar efter det nämnden beräknat storleken av den stude- randes återbetalningsbelopp vid ut- gången av året, sker erforderlig om- räkning av återbetalningsbeloppet först i samband med att storleken av den studerandes återbetalnings- belopp vid utgången av närmast föl- jande år beräknas. Avgift som debi- terats på grund av den första beräk- ningen återbetalas endast i den mån avgiften överstiger det belopp som den studerande enligt den nya be- räkningen skulle ha haft att erlägga

Fär centrala studiestödsnämnden kännedom om att en studerande un- der ett visst år haft en sjukperiod om minst åtta dagar efter det nämn- den beräknat storleken av den stu- derandes återbetalningsbelopp vid utgången av året. sker erforderlig omräkning av återbetalningsbelop- pet först i samband med att storle- ken av den studerandes återbetal- ningsbelopp vid utgången av när— mast följande år beräknas. Avgift som debiterats på grund av den första beräkningen återbetalas en- dast i den mån avgiften överstiger det belopp som studerande enligt den nya beräkningen skulle ha haft

• Sida 52
•  Original

Prop. 1983/84: 127

Nuvarande lydelse

för att åtcrbetalningsskyldigheten skall upphöra enligt 58—60 åå.

52

Föreslagen lydelse

att erlägga för att återbetalnings- skyldigheten skall upphöra enligt 58—6055.

88å

Allmän försäkringskassa skall lämna centrala studiestödsnämn- den och studiemedelsnämnderna uppgift om sådan sjukpenning eller ersättning som avses i 795.

Allmän försäkringskassa skall i övrigt lämna centrala studiestöds- nämnden och studiemedelsnämn- derna de uppgifter som är av bety- delse för tillämpningen av detta ka- pitel enligt de bestämmelser som regeringen meddelar.

Allmän försäkringskassa skall lämna centrala studiestödsnämn- den och studiemedelsnämnderna de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av detta kapitel enligt de bestämmelser som regeringen meddelar.

9 kap. 25 första och andra styckena

Har någon uppburit studiestöd obehörigen eller med för högt be- lopp och har han insett eller bort inse detta, kan vad för mycket ut- gått genast återkrävas.

Avbryter någon sina studier skall första stycket tillämpas beträffande uppburet studiestöd som avser ti- den efter avbrottet. Beror avbrottet på sjukdom skall studiestöd som den studerande uppburit enligt 3 kap. 13—1955. 4 kap. 28—35 5.5 el- ler 7 kap. 175 och de bestämmelser som anges där ej återkrävas. Det- samma gäller vid sådan ledighet som avses i 7 kap. l7aå.

Har någon uppburit studiestöd eller dagpenning obehörigen eller med för högt belopp och har han insett eller bort inse detta. kan vad för mycket utgått genast återkrä- vas.

Avbryter någon sina studier skall första stycket tillämpas beträffande uppburet studiestöd som avser ti- den efter avbrottet. Beror avbrottet på sjukdom skall studiestöd som den studerande uppburit enligt 3 kap. 16—22 55. 4 kap. 28—3555 el- ler 7 kap. 175 och de bestämmelser som anges där ej återkrävas. Det- samma gäller vid sådan ledighet som avses i 4 kap. 350 9 och 7 kap. l7aä.

• Sida 53
•  Original

Prop. 1983/84: 127

2 Förslag till

53

Lag om ändring 1 lagen (1962: 381) om allmän försämringl

Härigenom föfeskrivs i fråga om lagen ( 1962: 381) om allmän försäkring dels att 3 kap. 2. 4 och 5 %% skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 3 kap. 14 5, av nedan angivna lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 2 52 fjärde stycket

Om beräkning av sjukpenning- grundande inkomst under utbild- ningstid stadgas i 14 ä' .

4å första stycket

Hel sjukpenning utgör för dag nittio procent av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten. delad med trehundrasextiofem.

Hel sjukpenning utgör för dag nittio procent av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med den försäkrades arbets- tidsmått.

Arbetstidsmåttet är det antal da- gar den försäkrade kan antas kom- ma att arbeta under ett år, varvid en regelbundet heltidsarbetande, som arbetar fem dagar per vecka, skall anses arbeta tvåhundrasextio dagar per år. En försäkrad, som har en annan arbetstidsförlägg- ning. skall per år anses arbeta det antal dagar som svarar mot arbets- graden eller arbetstidsförläggning- en. Arbetstidsmåttet kan ej bestäm- mas högre än tvåhundrasextio da- gar per år.

5 53 tredje stycket

Under tid då den försäkrade be- driver studier för vilka han uppbär särskilt vuxenstudiestöd enligt stu- diestödslagen ( 1973: 349) eller ut- bildningsbidrag för doktorander en- ligt förordningen ( 1976:536 ) om ut- bildningsbidrag för doktorander. el- ler då han är inskriven vid arbets- marknadsinstitut eller efter förmed- ling av en arbetsmarknadsmyn-

' Lagen omtryckt 1977:630. 2 Senaste lydelse 1979: 650. 3 Senaste lydelse 1980: 315.

Under tid då den försäkrade be- driver studier för vilka han uppbär studiestöd enligt studiestödslagen (1973:349) , utbildningsbidrag för doktorander enligt förordningen (1976: 536) om utbildningsbidrag för doktorander. timersättning för del- tagande i grundutbildning för vuxna enligt förordningen ( 1977:537 ) om grundutbildning för

• Sida 54
•  Original

Prop. 1983/84: 127

Nuvarande lydelse

dighet genomgår yrkesutbildning, skall den fastställda sjukpenning- grundande inkomsten ej sänkas. Sänkning får dock ske i sådana fall som avses i första stycket b), c) eller d). Vidare får sänkning ske när någon undergår arbetsträning i ar- betsmarknadsinstitut, under förut- sättning att arbetsträningen pågått sex månader.

54

Föreslagen lydelse

vuxna eller då han är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller efter förmedling av en arbetsmarknads- myndighet genomgår yrkesutbild- ning. skall den fastställda sjukpen- ninggrundande inkomsten ej sän- kas. Sänkning får dock ske i sådana fall som avses i första stycket b), c) eller d). Vidare får sänkning ske när någon undergår arbetsträning i ar- betsmarknadsinstitut, under förut- sättning att arbetsträningen pågått sex månader.

l4å

3 Förslag till

Om den försäkrade under mer än sex månader genomgår sådan ut- bildning eller arbetsträning som avses i 55 tredje stycket bedöms rätten till sjukpenning och sjukpen- ningens storlek på grundval av en- bart sådan inkomst av eget arbete, som den försäkrade kan antas upp- bära under utbildningstiden.

Om sjukpenning enligt första stycket tillsammans med ersättning som utgår under utbildningen eller arbetsträningen uppgår till högre belopp än sju och ett halvt basbe- lopp skall sistnämnda ersättning minskas med det övers/tjutande be- loppet.

Lag om ändring i lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkringl

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976: 380) om arbetsskadeför- säkring

dels att 1 kap. 1 å samt 3 kap. 1 och 2 åå skall ha nedan angivna lydelse. dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 3 kap. 2 a å, av nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. ] å andra stycket

Försäkringen skall även gälla den som genomgår utbildning i den mån

' Lagen omtryckt l977:264.

Försäkringen. skall även gälla den som genomgår utbildning. Rege-

• Sida 55
•  Original

Prop. 1983/84: 127 55

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ringen eller myndighet som rege- ringen bestämmer meddelar närma- re föreskrifter härom. utbildningen är förenad med sär- skild risk för arbetsskada. Rege- ringen eller myndighet som rege- ringen bestämmer meddelar närma- re föreskrifter härom.

3 kap. 1 5 Är den skadade sjukförsäkrad enligt lagen ( 1962: 381) om allmän försäk- ring, har han vid arbetsskada rätt till samma förmåner från sjukförsäkring- en som vid annan sjukdom under en tid av 90 dagar efter det att skadan inträffade, dock längst till dess skadan medför rätt till livränta eller rätten till sjukpenning upphör enligt 3 kap. 3å första stycket andra meningen nämnda lag (samordningstid).

Är någon som avses i 1 å ej berät- tigad till sjukpenning från sjukför— säkringen eller är den skadade ej sjukförsäkrad enligt lagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring, har han vid arbetsskada rätt till för- måner från arbetsskadeförsäkring- en i enlighet med vad som skulle ha utgått om 2 och 3 kap. lagen om allmän försäkring hade varit till- lämpliga på honom. Sjukpenning utgår dock ej till den som avses i 1 kap. lå andra stycket denna lag och ej heller till arbetstagare som enligt 3 kap. 165 första stycket la- gen om allmän försäkring har un- dantagits från rätt till sjukpenning vid sjukdom.

Sjukpenning enligt lagen om all- män försäkring utgår inte till den som avses i2 a 5.

Är, någon som avses i ] å ej beråt- tigad till sjukpenning från sjukför- säkringen eller är den skadade ej sjukförsäkrad enligt lagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring. har han vid arbetsskada rätt till för- måner från arbetsskadeförsäkring- en i enlighet med vad som skulle ha utgått om 2 och 3 kap. lagen om allmän försäkring hade varit till- lämpliga på honom. Sjukpenning utgår dock inte till arbetstagare som enligt 3 kap. 16å första stycket la- gen om allmän försäkring har un- dantagits från rätt till sjukpenning vid sjukdom.

2aå

Den som genomgår utbildning och inte har rätt till sjukpenning en- ligt lagen (1962:38l) om allmän försäkring med belopp som över- stiger utbildningsstödet har vid ar- betsskada rätt till samma utbild- ningsstöd som vid vanlig sjukdom.

Om den som avses i första stycket inte har rätt till utbildnings- stöd eller dagpenning enligt stu- diestödslagen (1973:349) utgår vid arbetsskada sjukpenning från ar-

• Sida 56
•  Original

Prop: 1983/84: 127

Nuvarande lydelse

56

Föreslagen lydelse

betsskadeförsäkringen med belopp som motsvarar det utbildningsstöd som skulle ha utgått om rätt därtill hade förelegat.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer medde— lar närmare föreskrifter härom.

• Sida 57
•  Original

Prop. 1983/84: 127 57

SAMMANSTALLNING AV REMISSYTTRANDENA OVER STUDIESTODSUTREDNINGENS BETÄNKAN- DE (Ds U 1981: 11) STUDIESTOD. Handikappade stude- rande, försäkringsskydd, studiesociala undersökningar.

Remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över denna del av betänkandet avgivits av statens handikappråd, statistiska centralbyrån (SCB), statskontoret. riks- revisionsverket (RRV), riksskatteverket (RSV), riksförsäkringsverket (RFV), universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), centrala studiestöds- nämnden (CSN), skolöverstyrelsen (SÖ), sjukpenningkommittén. Lands- tingsförbundet, Svenska kommunförbundet, Landsorganisationen i Sveri- ge (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisa- tionen SACO/SR, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Försäkringskas- seförbundet. Sveriges förenade studentkårer (SFS) och Sveriges folkhög- skoleelevers förbund (SFEF).

UHÄ har bifogat yttranden av universitetet i Stockholm. Danshögsko- lan, högskolan i Falun/Borlänge, högskolan i Gävle/Sandviken, högskolan i Växjö, högskolan i Örebro. universitetet i Linköping, högskolan i Karl- stad, universitetet i Lund, universitetet i Umeå. högskolan i Luleå och högskolan i Östersund. CSN har bifogat yttranden från flera studiemedels- och vuxenutbildningsnämnder.

Nedan följer först en sammanställning av remissinstansernas syn på utredningens allmänna utgångspunkter samt en redovisning av vissa övriga synpunkter. Därefter följer sammanfattningar av remissinstansernas in- ställning till vart och ett av utredningens förslag i de fall remissinstanserna speciellt kommenterat dessa.

Allmänna överväganden

Utredningens förslag

Försäkringen bör inordnas i resp. studiestöd. lnkomstbortfallsprincipen bör vara utgångspunkt för ersättning. En studerande skall inte behöva sänka sin standard under sjukdom. och stödet under sjukdom skall inte öka skuldbördan.

Remissinstansernas inställning

Övervägande antal remissinstanser är positiva till utredningens utgångs- punkter och principiella inställning till förbättrat försäkringsskydd för stu- 5 Riksdagen 1983/84. [ saml. Nr 127

• Sida 58
•  Original

Prop. 1983/84: 127 58

derande. De avseenden där tveksamheter framförts gäller främst svårighe- ter att praktiskt genomföra vissa delar av förslagen, att kostnaderna är för höga jämfört med utbytet för de studerande. Försäkringskasseförbundet vill inte acceptera särlösningar just för de studerande, med motiveringen att det finns även andra grupper i samhället med eftersatt försäkrings- skydd. Vidare anser främst elevorganisationerna att utredningens förslag är ett steg i rätt riktning, men att det ändå finns mycket i övrigt att önska.

Statskontoret anser att studiestödsutredningens förslag till ett bättre försäkringsskydd för studerande är angeläget att genomföra.

Statskontoret förutser -— i likhet med studiestödsutredningen — vissa svårigheter med en studerandeförsäkring som regleras enligt principerna i AFL. Däremot anser statskontoret att studiestödsutredningens invänd- ningar (s. 143) i sak bygger på ett delvis felaktigt synsätt nämligen att studiestödet består av lån och bidrag och därför inte är jämförbart med inkomst i AFL:s mening. Äterbetalningspliktiga studiemedel är emellertid inte en form av lån (i civilrättslig mening) utan en typ av försäkring, där premierna, dvs. avgifterna. betalas i efterhand. Sjukpenning och tjänste- pension behandlas t.ex. som inkomst i skattesammanhang. Något principi- ellt hinder att inarbeta en sjukförsäkring för studerande i AF L finns därför inte enligt Statskontorets mening. särskilt om bidragsdelen skulle avveck- las för att finansiera reformen.

Studiestödsutredningens förslag behöver enligt Statskontorets mening överarbetas ytterligare inom regeringskansliet. I remissyttrande (Dnr 154/82-4) 1982-04-29 över centrala studiestödsnämndens förslag till en fem- årig rationaliseringsplan föreslår statskontoret bl. a. ett särskilt översyns- projekt med uppgift att samordna och förenkla de olika former för studie- stöd som finns i dag. De krav på analyser och överarbetningar som förts fram i detta yttrande kan lämpligen prövas inom ramen för ett sådant översynsarbete.

RRV konstaterar beträffande de studerandes försäkringsskydd att utred- ningen haft som utgångspunkt att den studerande inte skall behöva sänka sin ekonomiska standard under sjukdomen och att sjukdomen inte skall öka skuldbördan. RRV delar principiellt utredningens uppfattning härvid- lag. Vidare utgår RRV från att försäkringsskyddet konstrueras på sådant sätt att studiestöd och sjukpenning inte kan utgå samtidigt.

RFV är av den uppfattningen att studiestödsutredningens förslag skulle medföra en förbättring av de studerandes försäkringsskydd, som RFV i och för sig finner angelägen. Enligt RFV är det dock tveksamt om de föreslagna ändringarna är av den angelägenhetsgraden att de kan motivera en eventuell reducering av andra delar av systemet.

UHÄ anser att den långsiktiga målsättningen bör vara att samma regler beträffande försäkringsskydd skall gälla för högskolestuderande som för förvärvsarbetande och tillstyrker från denna utgångspunkt utredningens förslag. UHÄ erinrar dessutom i detta sammanhang om sina skrivelser dels

• Sida 59
•  Original

Prop. 1983/84: 127 59

1980-10-15 till regeringen (budgetdepartementet) med förslag om att det s.k. principalansvaret överförs från företagen till staten, dels 1980-03-28 till regeringen (utbildningsdepartementet) med förslag bl. a. om studeran- derepresentation i skyddskommittéer. UHÄ anser det angeläget att också här berörda frågor ges en snar lösning.

CSN delar utredningens uppfattning att det är lämpligast att sjukförsäk— ringen för de studerande även i fortsättningen blir en studiestödsangelä- genhet.

I avsnittet 12.2 "Samma stöd vid sjukdom oavsett studiestödsform" behandlar utredningen de skillnader som finns i de olika studiestödssyste- men när det gäller ersättning vid sjukdom. CSN delar de bedömningar som utredningen där gör och vill understryka att behovet av ekonomisk trygg- het vid sjukdom inte enbart kan relateras till gränsdragningen mellan olika studiestödsformer.

SÖ anser liksom utredningen att det är fördelaktigt med smidiga över- gångar mellan försäkringssystemen som gäller förvärvsarbetande resp. studerande, då en klar gränsdragning mellan olika studerandekategorier ofta är omöjlig att göra. SÖ vill dock framhålla att en förändring av systemet inte får innebära försämrade förmåner för studerande med sär- skilt vuxenstudiestöd eller utbildningsbidrag för AMU.

Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet och de fackliga orga- nisationerna tillstyrker utredningens förslag och framhåller att de innebär mycket angelägna förbättringar av de studerandes försäkringsskydd. Svenska kommunförbundet påpekar att förslagen också innebär rationali- seringar. TCO påpekar att utbildningsdepartementet har uppmanat remiss- instanserna att bedöma utredningens förslag mot bakgrunden att ökade kostnader endast kan finansieras genom omprioriteringar inom studie- stödsområdet. I detta sammanhang vill TCO fästa uppmärksamheten att utredningens undersökningar klargör att studiemedelssystemet haft en ut- talad social utjämningseffekt sedan det infördes. Samtidigt ger det fram- lagda materialet stöd för kravet på en grundlig översyn av hur studiestöds- systemet skall anpassas till högskolereformens mål. bl.a. vad gäller den breddade rekryteringen till högskolan. Enligt TCO:s uppfattning krävs även en översyn vad gäller skuldsättningens betydelse för olika studeran- degrupper. TCO är därför starkt kritiskt mot att studiestödsutredningen inte fått fullgöra sitt arbete i dessa stycken.

SAF vill bestämt avstyrka utredningens förslag om en förändrad sjukför- säkring för studerande. Det marginella ekonomiska utbytet för de stude- rande, som förslaget innebär, står inte i rimlig proportion till de ökade administrativa resurser, som krävs för dess genomförande. I synnerhet förslaget om att till 85 % finansiera reformen genom arbetsgivaravgifter, finner SAF helt oacceptabelt av ovan angivna skäl.

SFS konstaterar att utgångspunkten för utredningens förslag varit att en studerande inte skall behöva sänka sin standard under sjukdom och att

• Sida 60
•  Original

Prop. 1983/84: 127 60 stödet under sjukdom inte skall öka skuldbördan samt att studerande vid arbetsskada och vård av barn jämställs med förvärvsarbetande. SFS in- stämmer i dessa principer och understryker vikten av att förslagen snarast genomförs då de medför klara förbättringar för de studerande. SFS fram- håller vidare att konsekvenserna för den enskilde studeranden som oför- skyllt hamnat utanför det sociala skyddsnätet är oacceptabla, oavsett om det gäller några få eller ett flertal. SFS menar att reformerna på försäk- ringsområdet är nödvändiga även ur jämlikhetssynpunkt. SFS framför också sin uppfattning att utredningen gjort en alltför snäv tolkning av direktiven och tycker att den olösta frågan om skydd vid arbetslöshet skulle ha innefattats i utredningsuppdraget.

SFEF stöder utredningens förslag om att införa ett enhetligt sjukförsäk- ringssystem. Det skulle enligt SFEF innebära en anpassning till det system som gäller för förvärvsarbetande vilket leder till smidigare övergångar, dels mellan förvärvsarbete och studier och dels mellan de olika utbild- ningssystemen.

3 Förändring av studiestödslagen

Utredningens förslag

Studerande med studiehjälp

Studerande får rätt att behålla studiehjälpen även under sjukdom. För- säkringen omfattar endast terminstid. Myndiga elever som har brutit med föräldraekonomin och fått återbetalningspliktiga studiemedel jämställs med studiemedelstagare.

Studerande med studiemedel

Studerande får rätt att behålla sina studiemedel under sjukdom som inträffar under studietiden. Sjukdomen kan pågå hela den studietid för vilken studiestödet är beviljat. (Nu är den övre gränsen sex månader sammanlagt under två på varandra följande terminer).

För de dagar i sjukperioden som överstiger sju reduceras studieskulden med ett belopp som svarar mot studiestödet per dag (nu gäller en karenstid om 14 dagar).

Vid sjukdom under ferietid och tiden närmast efter utbildningens slut, utgår dagpenning till dem som är sjuka mer än sju dagar.

Dagpenningen per dag är lika med det studiestödsbelopp som den stude- rande var beviljad den närmast föregående utbetalningsperioden.

• Sida 61
•  Original

Prop. 1983/84: 127 61

Remissinstansernas inställning

RRV delar i princip utredningens uppfattning att den studerande inte skall behöva sänka sin ekonomiska standard under sjukdom och att sjuk- dom inte skall öka skuldbördan.

RSV anför följande angående utredningens förslag om införande av dagpenning vid sjukdom under ferietid och tiden närmast efter utbildning- ens slut.

Utredningen har föreslagit införande av en dagpenning som i vissa fall skall utgå till studerande som drabbas av sjukdom. Enligt betänkandet s. 228 utgör dagpenning en komplettering till tidigare studiestödsformer. Dagpenningen synes avse att ekonomiskt trygga studerande som uppbär studiehjälp enligt kap. 3, studiemedel enligt kap. 4 eller särskilt vuxenstu- diestöd enligt kap. 7 studiestödslagen(1973: 349).

Enligt 19 & kommunalskattelagen utgör inte studiestöd enligt 2, 3 eller 4 kap. studiestödslagen skattepliktig inkomst. Det betyder att dagpenning som utgår med stöd av kap. 3 eller 4 studiestödslagen inte utgör skatteplik- tig inkomst. Om studerande förutom dagpenning är berättigad till sjukpen- ning, enligt lag om allmän försäkring eller motsvarande ersättning enligt annan lag, skall dagpenningen minskas med det belopp som utgått i sjuk- penning eller motsvarande ersättning. Eftersom sjukpenning är skatteplik- tig inkomst, om den grundar sig på en inkomst om minst 6000 kr. kan resultatet av den föreslagna reduceringsregeln bli att studerande, som har rätt att uppbära sjukpenning, i samband med sjukdom får en lägre nettoin- komst än en icke sjukpenningberättigad studerande.

Om sjukpenningen i stället reducerades med vad som erhålls i dagpen- ning skulle denna effekt kunna undvikas.

Studiestöd i form av särskilt vuxenstudiestöd, som utgår enligt kap. 7 studiestödslagen. är inte generellt undantaget från skatteplikt i likhet med vad som enligt kommunalskattelagen gäller för kap. 2, 3 och 4 studiestöds- lagen.

Dagpenning, som enligt utredningens förslag skall utgå enligt kap. 7 studiestödslagen, utgör därför skattepliktig inkomst. Särskilt vuxenstu- diestöd består av vuxenstudiebidrag, återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning. Äterbetalningspliktiga studiemedel och rese- kostnadsersättning är undantagna från skatteplikt enligt kommunalskatte- lagen. Följden av de föreslagna reglerna blir att studerande, som erhåller återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning enligt kap. 3 eller 4 studiestödslagen. vid sjukdom kan erhålla ej skattepliktig dagpen- ning. men den som erhåller återbetalningspliktiga studiemedel och rese- kostnadsersättning enligt kap. 7 samma lag måste skatta för dagpenning han erhåller.

CSN instämmer i utredningens bedömning att det är principiellt felaktigt att studerande skall behöva skuldsätta sig under sjukdom, och tillstyrker

• Sida 62
•  Original

Prop. 1983/84: 127 62 utredningens förslag om karenstiden. CSN betonar, att när man i diskus- sionen om antalet karensdagar, gör jämförelser med förvärvsarbetande bör man beakta att sjukpenningen är lägre än arbetsinkomsten, medan däremot sjukförsäkringen för studerande ger samma kontanta ersättning hela tiden och dessutom avskrivning av skulden efter karensdagarna. Det innebär att det ur ekonomisk synpunkt kan vara förmånligare för den studerande att vara sjukanmäld under studietiden än att vara frisk. För att kunna upprätt- hålla kravet på läkarintyg bör enligt CSN färre än sju karensdagar inte införas.

Sjukpenningkommittén anser att utredningens förslag att låta studiestö— det i viss utsträckning utgå även under sjukdom för att därigenom förbättra de studerandes försäkringsskydd förefaller välbetänkt. Enligt sjukpenning- kommittén överensstämmer detta i stort med de överväganden som kom- mittén gjort för de studerandes del i betänkandet (SOU 1981: 22) Sjuker- sättningsfrågor.

Landstingsförbundet tillstyrker de föreslagna ändringarna i sjukförsäk- ringen för studerande. Landstingsförbundet framhåller att förslagen inne- bär att de studerande i mindre utsträckning än f.n. behöver använda lånade medel för sitt uppehälle under sjukdom, samt även en förbättring för de långtidssjuka.

SAF avstyrker bestämt utredningens förslag om en förändrad sjukför- säkring för studerande. Enligt SAF är det marginella ekonomiska utbytet för de studerande, som förslaget innebär, inte i rimlig proportion till de ökade administrativa resurser, som krävs för dess genomförande.

SFS konstaterar att utredningens förslag att försäkringen för studerande gäller hela den studietid för vilken studiestöd är beviljat, och inte som nu högst sex månader sammanlagt under två på varandra följande terminer, innebär en klar förbättring för långtidssjuka. SFS anser vidare att utred- ningens förslag om sju dagars karenstid är bättre än de 14 dagar som nu gäller, men understryker sin principiella syn att samma karenstid skall gälla för studerande som för förvärvsarbetande. SFS tillstyrker slutligen förslaget om dagpenning under ferietid och tiden närmast efter det att utbildningen avslutats.

4 Förändringar av den allmänna försäkringen

Utredningens förslag

En ny sjukpenningberäkning införs. I förslaget divideras den sjukpen- ninggrundande inkomsten (SGI) med det faktiska antalet arbetsdagar.

Studerande som före studiernas början har en SGI fastställd får ha denna vilande under hela studietiden. Så fort utbildningen är avslutad träder denna vilande SGI i kraft igen.

• Sida 63
•  Original

Prop. 1983/84:127 63

Om den studerande under studietiden arbetar under ferierna och/eller parallellt med studierna, fastställs en studietids-SGI. Denna utgör grunden för den sjukpenning som upp till 7,5 basbelopp kan utgå parallellt med studiestödet.

Förändringarna i sjukpenningberäkningen och SGI:n bör gälla alla stu- derandekategorier oavsett studiestöd, dvs. även studerande med vuxen- studiestöd, utbildningsbidrag etc.

Remissinstansernas inställning

Flertalet remissinstanser är positiva till utredningens förslag om föränd- ringar av den allmänna försäkringen. En del invändningar har dock fram- förts vilket framgår av redovisningen.

SCB konstaterar att beträffande sjukförsäkring omfattar förslagen i hu- vudsak de studerande som har studiestöd i form av studiemedel och studiehjälp. På detta område erbjuder uppskattningarna av elevantal inga svårigheter då statistik finns att tillgå. Däremot påpekar SCB att sjukför- säkringsskyddet för studerande utanför studiestödssystemet också bör tas i betraktande.

RRV tillstyrker förändringen att den sjukpenninggrundande inkomsten i fortsättningen skall beräknas på det faktiska antalet arbetsdagar under förutsättning att en sådan sjukpenningplacering gäller endast under tid då anställning innehas.

RSV uttrycker tveksamhet mot förslaget om förändrad sjukpenningbe- räkning. Skattetabeller för beräkning av preliminärskatteavdrag på sjuk- penning för samtliga skattesatser i olika kolumner framställs av RSV. Enligt förslaget skall delningsnormen 365 dagar slopas och ersättas med ett arbetstidsmått som kan variera mellan 1 och 260 dagar. RSV anser att det ter sig orimligt att framställa Skattetabeller med hänsyn till olika skatte- satser och kolumner samt dessutom på grundval av varje uppkommande antal arbetsdagar. RSV framhåller vidare att oavsett hur frågan om preli- minärskatteavdrag löses förefaller det troligt att förslaget medför ökad arbetsbelastning för såväl RSV som för den utbetalande myndigheten.

RFV tillstyrker utredningens förslag angående en vilande sjukpenning- grundande inkomst under studietiden efter viss modifiering av studiestöds- utredningens förslag. RFV anför följande:

För den som i dag har ledigt från sitt förvärvsarbete för att studera inom eget yrkesområde gäller en rätt att bibehålla sin sjukpenninggrundande inkomst under studietiden. Utvecklingen under senare år har inneburit att alltfler grupper fått rätt att behålla sin SGI. Ärenden av denna typ är administrativt betungande och rättsläget är oklart. Stor osäkerhet råder angående vad som skall anses som studier inom eget yrkesområde. En mycket stor andel av besluten i dessa fall leder till besvär vilket belastar försäkringsdomstolarna.

• Sida 64
•  Original

Prop. 1983/84: 127 (,4

För att komma till rätta med dessa problem kan alla som studerar ha rätt att kvarstå i sin tidigare fastställda SGI. Härigenom undanröjes de svårig- heter som nu är förknippade med att avgöra frågan om vad som är studier inom eget yrkesområde. Denna möjlighet att kvarstå i den SGI som är gällande då studierna påbörjas bör kombineras med att SGI:n görs vilande och att sjukpenningförsäkringen aktiveras först när studiestödet upphör. För tid någon uppbär studiestöd skall sjukpenning enligt lagen om allmän försäkring endast kunna utges om den försäkrade faktiskt förorsakas ett inkomstbortfall. Förslaget att utsträcka rätten att stå kvar i SGI under studier till samtliga medför en viss kostnadsökning. Denna kostnadsökning balanseras emellertid enligt riksförsäkringsverkets bedömning av en mot- svarande reducering av sjukpenningkostnaderna.som ett genomförande av förslaget med vilande SGI medför och att sjukpenning under studietid endast skall utges vid faktiskt inkomstbortfall. Förslagen bedöms således inte påverka sjukpenningkostnaderna. De bör göras föremål för närmare överväganden.

CSN tillstyrker förslagen vilande SGI och ändrad sjukpenningberäk- ning, men menar att sjukpenningen bör beräknas utifrån den vilande SGI:n även under ferier. Avsikten med vilande SGI bör enligt CSN vara att den träder i kraft när det görs uppehåll i studierna. För elever som får en lägre sjukpenning beräknad på vilande SGI än vad som tillsammans utgår i sjukpenning beräknad på studietids-SGI och i studiestöd bör i stället få ersättning under ferierna enligt samma principer som under terminstid. Med en sådan konstruktion anser CSN att man undviker försämringar under ferier i jämförelse med nuvarande regler för studerande med särskilt vuxenstudiestöd och utbildningsbidrag för AMU och för doktorander. CSN framhåller vidare att när det gäller utredningens förslag om efter- skydd torde det bli svårt att tillämpa, då det kan vara besvärligt att avgöra vilken termin som är den sista som den studerande kommer att uppbära studiestöd. CSN kan här som ett alternativ tänka sig att efterskyddet konstrueras på samma sätt som CSN:s förslag om sjukersättning under ferier, dvs. att ersättning beräknad på studietids-SGI och studiestöd skall utgå om denna ersättning är förmånligare än sjukpenning enligt vilande SGI.

När det gäller förslaget om ändrad sjukpenningberäkning kan det enligt CSN finnas vissa administrativa hinder att genomföra detta. CSN anser vidare att sjukförsäkringsvillkoren för studerande med särskilt vuxenstu- diestöd och utbildningsbidrag för AMU och för doktorander endast kan ändras under förutsättning att förslaget om ändrad sjukpenningberäkning också införs. I annat fall uppstår en inte acceptabel försämring för dessa grupper.

Sjukpenningkommittén ansluter sig i huvudsak till utredningens förslag om rätt att efter studiernas slut få samma SGI som före studiernas påbör- jande, liksom förslaget om en förändrad sjukpenningberäkning. Sjukpen-

• Sida 65
•  Original

Prop. 1983/84: 127 65

ningkommittén konstaterar att förslaget om en särskild sjukpenningberäk- ning i hög grad anknyter till vad kommittén tidigare framfört i sitt betän- kande.

Landstingsförbunder tillstyrker utredningens förslag och menar att en ändrad sjukpenningberäkning bättre täcker det verkliga inkomstbortfallet.

LO konstaterar att utredningens förslag kan innebära vissa försämringar för vissa vuxenstuderande. Det är därför LO:s uppfattning att utredning- ens förslag i denna del ej bör omfatta studerande med särskilt vuxenstu- diestöd och studerande med utbildningsbidrag för AMU och för doktoran- der. LO påpekar vidare att för de som bedriver studier inom det egna yrket gäller rätten att bibehålla sin SGI under studietiden. och att prövningar av denna rätt har givit upphov till betydande kostnader för statsverket. LO anser därför att det bör övervägas om alla vuxenstuderande kan bibehålla intjänad SGI.

SACO/SR anser att det är viktigt att både förslagen gällande studiestöds- delen och det som rör sjukpenningberäkningen genomförs. Ett försäkrings- skydd som består av två olika system innebär dock alltid en risk för att situationer kan uppstå då varken det ena eller det andra systemet gäller. En grupp som enligt SACO/SR fortfarande faller mellan systemen är studerande som inte kan få tag på något arbete under ferierna.

FörsäkringskasseförbundeI menar att mycket talar för att ett införande av en vilande SGI skulle medföra positiva effekter, men vill inte tillstyrka någon särlösning för studerande. Däremot anser försäkringskasseförbun- det att frågan om vilande SGI bör bli föremål för vidare överväganden där man beaktar även andra försäkrade med likartad ställning. Försäkringskas- seförbundet tillstyrker inte heller förslaget om ändrad sjukpenningberäk- ning för studerande. En eventuell förändring måste enligt försäkringskas- seförbundet omfatta alla grupper med likartade problem. exempelvis de]- årsanställda och vissa deltidsarbetande.

SFS anser det synnerligen viktigt både att förbättra studiestödet vid sjukdom och att utredningens förslag till förändringar av den allmänna försäkringen genomförs.

5 Arbetsskadeförsäkring

Utredningens förslag

De studerande ges ett personskadeskydd genom en utvidgning av lagen om arbetsskadeförsäkring, med syfte att ge de studerande samma skydd som förvärvsarbetande vid arbetsskada.

Arbetsskadeförsäkringen bör omfatta elever i grundskolans högstadium samt i särskolans yrkesskola. studerande i utbildningar som berättigar till studiestöd enligt studiestödslagen , arbetsmarknadskungörelsen. förord-

• Sida 66
•  Original

Prop. 1983/84: 127 66

ningen om utbildningsbidrag för doktorander samt förordningen om timer- sättning vid grundvux.

De— studerande försäkras för arbetsskada genom olycksfall eller annan skadlig inverkan samt genom smitta som inträffar i samband med utbild- ningen.

Resor till och från undervisningsstället omfattas också av försäkringen. Vid sjukdom under samordningstiden, dvs. de första 90 dagarna, utgår ersättning i första hand från studiestödets sjukförsäkring.

Om den studerande inte har studiestöd, utgår sjukpenning från LAF med ett belopp som motsvarar studiestödet.

Livränta för bestående men beräknas på samma sätt som i gällande regler för studerande.

Remissinstansernas inställning

De remissinstanser som yttrat sig om arbetsskadeförsäkring för stude- rande är med undantag av försäkringskasseförbundet positiva till utred- ningens utgångspunkter och förslag.

CSN anser att det är ytterst angeläget att man så snart som möjligt åtgärdar bristerna i de studerandes försäkringsskydd vid arbetsskada och olycksfall. UHÄ och SÖ tillstyrker utredningens förslag och ser det angelä- get att i LAF jämställa de studerande med förvärvsarbetande. SÖ fram- håller dock att elever vid AMU och Arbetsmarknadsinstitutet bör få behål- la sin nuvarande arbetsskadeförsäkring så att deras nuvarande försäkrings- skydd inte försämras.

Landstingsförbundet har inget att erinra mot att lagen om arbetsskade— försäkring ändras på det sätt utredningen föreslår. Svenska kommunför- bundet menar att en förbättring av personskadeskyddet för studerande är angelägen, och att förslagen dessutom skulle innebära en rationalisering och undanröja åtskilliga oklarheter. Kommunförbundet förutsätter i detta sammanhang att med ordet "utbildning”” avses även yrkesintroduktion.

LO och SACO/SR delar utredningens uppfattning om behovet av ett förbättrat personskadeskydd för studerande och tillstyrker utredningens förslag om utvidgad arbetsskadeförsäkring. LO anser det nödvändigt att de studerande genom skolan undervisas i skyddsfrågor före arbetslivsförlagd undervisning. Detta skulle lämpligen ske i samverkan med de fackliga organisationerna. Dessutom framhåller LO att det bör vara ett krav att skolan före placering av studerande i företag, i avtal reglerar ansvars- och försäkringsfrågor. LO påtalar slutligen bristerna i nuvarande arbetsskade- statistik som på grund av de gällande reglerna för rapportering av arbets- skador inte tar med vissa studerande i det statistiska underlaget.

SAF tillstyrker utredningens förslag beträffande förbättrad arbetsskade- och olycksfallsförsäkring för studerande. Enligt SAF kräver utvecklingen av näringslivet ett närmare samarbete mellan skolorna och näringslivet.

• Sida 67
•  Original

Prop. 1983/84: 127 67

SAF påpekar vikten av att de studerande får större möjligheter att. som ett led i utbildningen, bl.a. orientera sig, studera och praktisera på företagen. Det är då naturligt att de studerande får samma försäkringsskydd som de anställda i företagen. SAF pekar också på möjligheten att teckna "Trygg- hetsförsäkring vid arbetsskada" (TFA) i Arbetsmarknadsförsäkringar. trygghetsförsäkringar (AMF). Vidare är SAF av den uppfattningen att principansvaret för alla studerande, även i samband med vistelse på före- tag, skall överföras till staten. Analogt med detta finner SAF det naturligt att staten. eller alternativt skolornas huvudmän, står för alla kostnader för försäkringsskyddet.

Försäkringskasseförbundet framhåller att bakgrunden till att vissa ele- ver kom att omfattas av arbetsskadeförsäkringen för olycksfall i arbetet var den olycksfallsrisk, jämförbar med yrkesarbetarnas, som ansågs vara förenad med viss utbildning. Att sedan dessa elever blev försäkrade även under rent teoretiska studiemoment föranleddes av praktiskt/administra- tiva överväganden. Enligt försäkringskasseförbundet medför utredningens förslag att man frångår de grundläggande principerna för tillhörighet till försäkringen. Försäkringskasseförbundet anser sig därför inte i detta sam- manhang kunna tillstyrka en så ingripande förändring.

SFS och SFEF tillstyrker utredningens förslag. SFS understryker sär- skilt vikten av ersättning under samordningstiden, dvs. de första 90 dagar- na då sjukpenning inte utgår från arbetsskadeförsäkringen. SFEF anser beträffande de folkhögskolestuderande att den föreslagna försäkringen också skall omfatta den icke schemalagda tiden inom internatet, och resor mellan en eventuell fast böstad och folkhögskolan.

6 Föräldraförsäkring

Utredningens förslag

Studerande med studiemedel ges rätt till 60 dagars ledighet per barn och år med bibehållet studiestöd för tillfällig vård av barn.

Vid studiemedelsnämndernas meritprövning för fortsatta studiemedel skall barnets sjukdom vara ett sådant förhållande av personlig natur som innebär att avsteg kan göras från poängnormerna.

Remissinstansernas inställning

CSN. SÖ. Landstingsförbundet, SACO/SR och SFS har yttrat sig om denna del av utredningens förslag, och dessa tillstyrker samtliga de före- slagna ändringarna i föräldraförsäkringen.

CSN anser att ändringarna är angelägna för att studerande med studie- medel skall få samma rätt till ledighet för vård av sjuka barn som andra småbarnsföräldrar har fått genom reformering av föräldraförsäkringen.

• Sida 68
•  Original

Prop. 1983/84: 127 68

Vidare konstaterar CSN att ändringen snarast är att uppfatta som rent principiell då studiemedelsnämnderna redan tidigare har möjlighet att be- akta vård av sjukt barn vid prövning av om fortsatta studiemedel skall utgå.

SÖ framhåller att det ur rättvisesynpunkt är viktigt att den praxis som har utvecklats inom vissa studiemedelsnämnder kommer att tillämpas generellt.

Landstingsförbundet tillstyrker utredningens förslag med hänvisning till att på så sätt kommer föräldrar med studiemedel att omfattas av samma regler som föräldrar med särskilt vuxenstudiestöd eller utbildningsbidrag för arbetsmarknadsutbildning.

SACO/SR instämmer med studiestödsutredningen att studiemedelssy- stemet bättre måste anpassas till studerande med barn. SACO/SR påpekar att utbildningsbidraget för doktorander i viss utsträckning har anpassats till de förmåner som framför allt de förvärvsarbetande har i föräldraförsäk- ringen, men att en fullständig överenskommelse saknas. Detta bör enligt SACO/SR:s mening uppmärksammas och initiativ tas för att problemet skall kunna få en för doktorander rimlig lösning.

SFS tillstyrker utredningens förslag och anser att det är viktigt att studerande med barn får dessa "garantier” vid barnets sjukdom så att de inte drabbas hårdare än studerande utan barn. Vidare framhåller även SFS att förslagen inte innehåller några förbättrade förhållanden för doktorander med utbildningsbidrag och initiativ snarast bör tas i denna fråga.

7 Kostnader

Utredningens förslag

Minskad karenstid från 7 till 14 dagar. något ökad administration samt dagpenning under ferietid och efterskyddstid beräknas innebära en mer- kostnad om ca 3,2 milj. kr. med en förändring av nuvarande SGI-beräkning och 3,6 milj. kr. om oförändrad SGI-beräkning.

Merkostnader för personskadeskyddet beräknas till 0,8 milj. kr. för studiestödets sjukförsäkring och 0.3 milj. kr. för arbetsskadeförsäkringen.

Totalt kommer merkostnaderna för sjukförsäkring och arbetsskadeför- säkring att uppgå till ca 5 milj.kr.

Remissinstansernas inställning

SCB konstaterar att utredningen lägger fram ett antal reformförslag på olika försäkringsområden, sjuk-, arbetsskade- och olycksfalls- och föräld- raförsäkring, till en merkostnad av ca 5 milj. kr. med nuvarande sjukpen- ningberäkning jämfört med dagens systern. SCB menar att då statistik för

• Sida 69
•  Original

Prop. 1983/84: 127 69

uppskattningar av elevantal finns att tillgå kan kostnadsberäkningarna bygga på ett någorlunda fullständigt underlag.

Statskontoret konstaterar att några förslag till kostnadstäckning för re- formerna genom omfördelning och/eller omprövning av nu utgående stu- diesociala förmåner inte lämnas i utredningens betänkande. Enligt stats- kontorets mening synes den möjlighet som står öppen vara att finansiera reformerna genom omprioriteringar inom studiemedelssystemet. närmast dess bidragsdel. Statskontoret föreslår att denna resurs — studiebidraget inom studiemedlen — används för att finansiera en reformering av studie- stödet enligt studiestödsutredningens förslag.

RRV:s uppfattning är att de för sin del har svårt att bedöma rimligheten av utredningens antaganden angående kostnaderna och därmed beloppets storlek.

CSN har följande syn på kostnadsberäkningarna: Den totala merkostnaden för utredningens förslag enligt huvudalternati- vet beräknas till 3 535 000 kr. inkl. tillkommande administrationskostnader vid CSN och studiemedelsnämnderna. Kostnadsberäkningarna kan med hänsyn till Omfattningen av förslagen endast bli ungefärliga. Med hänsyn till angelägenheten av att genomföra de förordade ändringarna i sjukför- säkringssystemet måste kostnaderna bedömas som måttliga och av tämli- gen underordnad betydelse vid en jämförelse med den totala utgiften för studiestöd.

Om försäkringskassorna, som utredningen föreslår. skall betala ut dag- penning under ferietid. krävs vissa förändringar av nuvarande rutiner för överföring av information mellan CSN:s och RFV:s ADB-system. De revideringar som gjorts av ADB-systemen och som togs i bruk per den 1 juli 1982 innebär att CSN lämnar enbart information till RFV om att den studerande beviljas studiemedel under den aktuella terminen. För att kun- na betala ut dagpenning krävs det dessutom uppgift om beviljade belopp och datum för kursens slut.

Landstingsförbundet konstaterar att utredningens förslag innebär att statens kostnader ökar med ungefär 6,5 milj. kr. årligen.

SACO/SR anser det inte rimligt att merkostnaden för studiestödsutred- ningens förslag skall finansieras med medel från studiestödsanslaget som därefter överförs till allmänna försäkringen resp. arbetsskadeförsäkrings- fonden. SACO/SR menar att i förhållande till de miljardbelopp som dessa båda försäkringar omfattar torde den merkostnad studiestödsutredningens förslag medför inte behöva höja vare sig sjukförsäkringsavgift eller avgif- ten till arbetsskadeförsäkringen.

SAF delar regeringens bedömning. att det statsfinansiella läget är sådant att förslag som medför kostnader kan genomföras endast om de finansieras genom omprioriteringar. SAF vill samtidigt särskilt framhålla delägarföre- tagens besvärliga konkurrenssituation. som kräver att alla ansträngningar görs för att förbättra denna och som utesluter varje möjlighet att till-

• Sida 70
•  Original

Prop. 1983/84: 127 70

mötesgå krav på ytterligare höjningar av arbetsgivaravgifter eller annan beskattning av företag.

Försäkringskasseförbunder konstaterar att de administrativa konse- kvenserna för försäkringskassan om de föreslagna ändringarna genomförs inte närmare har berörts av utredningen. Bedömning och utbetalning av dagpenning samt minskad karenstid för studerandeförsäkringen bör betyda ett ökat antal sjukfall för försäkringskassan att handlägga och därmed behov av ökade resurser. Även en eventuell utvidgning av arbetsskadeför- säkringen kommer att innebära merarbete för kassan och behov av utöka- de resurser för handläggningen.

Förbundet bedömer också att utredningen har underskattat de försäk- ringsmässiga kostnaderna vid en utvidgning av arbetsskadeförsäkringen.

SFEF är tveksam till utredningens kostnadskalkyl vad beträffar arbets- skadeförsäkringen. Enligt SFEF visar all tillgänglig statistik att studeran- degruppen har en lägre skadefrekvens än den genomsnittliga medborgaren, och att detta torde innebära att premien för de studerande skulle under- stiga de belopp som utredningen kalkylerat med.

• Sida 71
•  Original

Prop. 1983/84: 127 71

Innehåll Sid

Propositionen ................................................ 1 Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 1 Förslag till Lag om ändring i studiestödslagen(1973: 349) .......... 3

Förslag till Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring 10 Förslag till Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring 11 Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 23 februari 1984 13

1 Inledning .................................................. 13 2 Föredragandens överväganden ............................... 14 2.1 Förbättrad studiehjälp .................................. 14 2.1.1 Bakgrund och allmän motivering ................... 14 2.1.2 Ändringar inom studiehjälpen ...................... 16 2.2 Anslagsberäkningar för budgetåret 1984/85 ................ 18 2.2.1 Studiebidrag och förlängt barnbidrag ............... 18 2.2.2 Inackorderingstillägg ............................. 18 2.2.3 Inkomstprövat tillägg m.m. ....................... 18 2.2.4 Ersättning till länsbolagen för gymnasieelevers resor . 19 2.2.5 Äterbetalningspliktiga studiemedel ................. 19 2.3 Sjukförsäkringsfrågor ................................... 19 2.3.1 Bakgrund och allmän motivering ............... '. . . . 19 2.3.2 Sjukförsäkring — förslag till ändringar inom studieme- delssystemet m.m. ............................... 21 2.3.3 Sjukförsäkring — förslag till ändringar inom studiehjäl- pen ............................................. 23 2.3.4 Vilande sjukpenning — förslag till ändringar i lagen om allmän försäkring ................................. 25 2.3.5 Tillfällig vård av barn ............................. 29 2.3.6 Ikraftträdande och kostnader ...................... 30 3 Upprättade lagförslag ....................................... 31 4 Hemställan ................................................ 32 5 Beslut ........................... . ........................ 32

Bilaga 1 Sammanfattning av studiestödsutredningens förslag i betän- kandet (DsU 1981: 11) Studiestöd. Handikappade studerande, försäk- ringsskydd. studiesociala undersökningar ....................... 33 Bilaga 2 Studiestödsutredningens författningsförslag i betänkandet (DsU 1981111) Studiestöd. Handikappade studerande, försäkrings- skydd, studiesociala undersökningar ............................ 40 Bilaga 3 Sammanställning av remissyttrandena över studiestödsut- redningens betänkande (DsU 1981:11) Studiestöd. Handikappade studerande, försäkringsskydd, studiesociala undersökningar ....... 57

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984

• Sida 72
•  Original