RÅ 1997 not 122
Sökandena ansågs inte ha varit parter hos regeringen (ärende ang. detaljplan, avvisning)
Not 122. Ansökan av Alli R. m.fl. om rättsprövning i ärende ang. detaljplan. - Kommunfullmäktige i Malmö beslutade den 26 oktober 1995 att anta ett förslag till detaljplan för ett område norr om Ensittarvägen i Hyllie. Beslutet överklagades av ett antal sakägare. Länsstyrelsen i Malmöhus län avvisade den 31 januari 1996 vissa överklaganden och avslog de övriga. Länsstyrelsens beslut överklagades av bl.a. Alli R., Thierry och Elisabeth D., Karl-Johan W. samt Marianne H. -Regeringen (Inrikesdepartementet, 1996-11-21) avvisade Marianne H:s talan och avslog de övrigas överklaganden. - Alli R, Hans och Kerstin J, Thierry och Elisabeth D., Karl-Johan W., Marianne H. m.fl. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut. Vidare yrkade de att vissa beslut om bygglov som hade meddelats den 12 december 1995 skulle inhiberas. De anförde bl.a. följande. Att en ny detaljplan gällde innebar en utradering av stadsdelens enda större sammanhängande grönyta. Många villaägare, speciellt barnfamiljer, köpte sina hus just med tanke på närheten till grönområdet. Byggkommunalrådet Rolf Pålsson var ordförande i stadsbyggnadsnämnden och tillika fackordförande i Byggnads i Malmö. Därmed uppkom ett jävsförhållande, som var så mycket allvarligare med hänsyn till att Rolf Pålsson med sin utslagsröst genomdrev beslutet angående detaljplanen. Ärendet forcerades fram så att beslut om detaljplan kunde tas före utgången av år 1995; annars skulle byggbolaget förlora sina räntesubventioner. Därigenom förlorade grönområdet det betydligt starkare skydd som det skulle ha erhållit genom den ändring i 2 kap. 2 § plan- och bygglagen (1987:10) som trädde i kraft den 1 januari 1996. - Regeringsrätten (1997-06-17, Swartling, Holstad, Nordborg, Eliason, Hulgaard): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut följer att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angivit eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågor om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten. Det är däremot inte avsett att rättsprövningen skall avse politiska lämplighetsfrågor i egentlig mening (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och s. 234). - Hans J. och Kerstin J. har inte överklagat länsstyrelsens beslut till regeringen. Thierry D:s och Elisabeth D:s överklagande till regeringen har avvisats av länsstyrelsen eftersom det har kommit in för sent. Nu nämnda personer har således inte varit parter i ärendet hos regeringen och deras ansökan om rättsprövning kan därför inte tas upp till prövning. - Karl-Johan W:s talan har avvisats av länsstyrelsen eftersom han inte under utställningstiden skriftligen framfört synpunkter på detaljplanen. Regeringen har inte ändrat detta beslut. Marianne H:s talan har avvisats av regeringen eftersom hon inte hade överklagat kommunfullmäktiges beslut till länsstyrelsen. Regeringens beslut i dessa avseenden kan inte anses strida mot någon rättsregel. - Beträffande övriga sökandes talan gör Regeringsrätten följande bedömning. - Yrkandet om inhibition av bygglovsbesluten kan inte tas upp till prövning i förevarande ordning. Yrkandet skall därför avvisas. - I målet har inte framkommit att regeringen i något av de hänseenden som sökandena tar upp har felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som myndigheterna har i planärenden. Inte heller i övrigt framgår klart av omständigheterna i ärendet att regeringens beslut strider mot någon rättsregel. Beslutet skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avvisar ansökningarna av Hans J., Kerstin J., Thierry D. och Elisabeth D. - Regeringsrätten avvisar yrkandet om inhibition. - Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd I 1997-05-13, Olsson)