RÅ 1997 not 230
Fråga om tillstånd att uppföra bostadshus på mark som omfattas av förordnande enligt 19 § naturvårdslagen om skydd för landskapsbilden (avslag)
Not 230. Ansökan av Arne A. och Gullan A. om rättsprövning av beslut i fråga om tillstånd enligt naturvårdslagen. - Arne A. och Gullan A. ansökte om tillstånd enligt 19 § naturvårdslagen för att uppföra ett bostadshus på del av fastigheten Rammsjö 5:22 i Västra Karups församling, Båstads kommun. - Byggnadsnämnden tillstyrkte ansökningen. -Länsstyrelsen i Kristianstads län (1994-09-15): Den tilltänkta tomtplatsen är belägen inom område som omfattas av förordnande enligt 19 § naturvårdslagen till skydd för landskapsbilden. Tomtplatsen är även belägen inom område som är av riksintresse dels för naturvården dels för friluftslivet. Den gränsar till Bjärekustens naturreservat. En ny byggnad på den föreslagna platsen bedöms inte förenlig med områdets natur- och kulturvärden. - Med sin placering i ett öppet jordbrukslandskap skulle enligt länsstyrelsens mening den tilltänkta nybyggnaden komma att motverka det landskapsbildsskydd som gäller på platsen. - Länsstyrelsen avslår ansökningen. - Arne A. och Gullan A. överklagade länsstyrelsens beslut. - Regeringen (Miljödepartementet 1996-04-11) avslog överklagandet. - I ansökningen om rättsprövning anförde Arne A. och Gullan A. i huvudsak följande. Såväl länsstyrelsen som regeringen har genom att neka dem tillstånd enligt 19 § naturvårdslagen (1964:822) att uppföra ett bostadshus på fastigheten Rammsjö 5:22 agerat i strid med 8 kap. 2 § regeringsformen. Byggnadsnämnden i Båstads kommun har tillstyrkt ansökan för uppförande av en byggnad som är avsedd att användas av makarna A. för åretruntboende med anledning av generationsskifte. Den tilltänkta byggnaden är placerad så att den kommer att smälta väl in i landskapsbilden och inte kommer att avvika från den bebyggelse som finns omedelbart kring den föreslagna platsen. Byggnaden är väl förenlig med kommunens översiktsplan och träder inte de skyddsintressen för när som är förenade med bestämmelserna om landskapsbildsskydd. Byggnaden har av byggnadsnämnden bedömts som komplettering till befintlig bebyggelse och har därmed ej ansetts behöva bli föremål för prövning genom detaljplan. Makarnas berättigade och legitima möjligheter att nyttja fastigheten på föreslaget sätt skall ej få hindras, i synnerhet inte som den omgivande bebyggelsen tillåtits. - Regeringsrätten (1997-11-28, Tottie, Swartling, Holstad, Eliason, Hulgaard): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall Regeringsrätten pröva om regeringens avgörande i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angivit eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådan frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och s. 234). - Ett beslut att vägra tillstånd av det slag som sökandena begärt kan inte komma i konflikt med de av dem åberopade bestämmelserna i 8 kap. 2 § regeringsformen. Det har inte visats att regeringens beslut i ärendet strider mot 2 kap. 18 § första stycket regeringsformen eller i övrigt är oförenligt med den s.k. proportionalitetsprincip som skall iakttas i bl.a. naturvårdsärenden (jfr RÅ 1996 ref. 44). Inte heller har framkommit att regeringens beslut i något annat hänseende strider mot någon rättsregel. Beslutet skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd I 1997-10-30, Bergquist)