RÅ 1997 not 231

Ansökan av Stiftelsen Anurag Sagar om rättsprövning av beslut ang. dispens från strandskydd

Not 231. Ansökan av Stiftelsen Anurag Sagar om rättsprövning av beslut ang. dispens från strandskydd. - Stiftelsen begärde hos Byggnadsnämnden i Ljusdals kommun förhandsbesked om bygglov för att inom strandskyddsområde vid Hemsjön på fastigheten Sandsjö 4:14 uppföra en bastu om 14 kvm, en byggnad med kontor och kurslokal om 88 kvm, ett växthus om ca 400 kvm och ett 30 m högt vindkraftverk. På en karta redovisade stiftelsen dessutom nya anläggningar i form av en lekplats, bollplaner och en infiltrationsanläggning. Vidare uppgav stiftelsen att den ville muddra i vattnet. - Byggnadsnämnden tillstyrkte den 16 december 1992 dispens från strandskyddsbestämmelserna i naturvårdslagen (1964:822) och överlämnade denna fråga till Länsstyrelsen i Gävleborgs län. - Länsstyrelsen beslutade den 20 april 1993 att inte meddela dispens från strandskyddet, varvid länsstyrelsen lämnade följande motivering: Sandsjö ligger inom riksintresseområde för rörligt friluftsliv. Fastigheten Sandsjö 4:14 berörs av en planerad vägomläggning som skär av 2 000-3 000 kvm av fastigheten. Vägomläggningen, strandskyddet och bebyggelsens omfattning sammantaget gör att markens lämplighet för bebyggelse bör prövas i en detaljplan. Länsstyrelsens bedömning är dock att inga av de föreslagna anläggningarna och byggnaderna måste ligga vid vattnet. Andra områden inom fastigheten kan vara lämpliga för de planerade åtgärderna. Särskilda skäl för strandskyddsdispens föreligger inte. - Stiftelsen överklagade länsstyrelsens beslut och yrkade i första hand att regeringen skulle förklara att arbetena inte omfattades av strandskydd och i andra hand att regeringen skulle medge dispens. Stiftelsen anförde huvudsakligen följande. Vid anläggningen skulle bedrivas jordbruk i mindre skala, nämligen odling av tropiska nyttoväxter. Anläggningen skapade arbetstillfällen och skulle användas till forskning och utveckling till gagn för jordbruket. Vindkraftverket skulle förse växthuset med energi för ljus och värme. Ingreppet i bad- och friluftsliv var ringa. Vid muddringen skulle slam och dy bortföras för att göra sjön attraktiv för bad. Ett omkring 25x25 m stort område skulle rensas och där skulle sedan läggas ett nylonnät och sand. Sportytorna utgjordes av en befintlig gräsäng som endast skulle klippas. -Regeringen (Miljö- och naturresursdepartementet, 1994-10-06): Strandskyddsdispens erfordras inte för muddringen i vattnet. Detta företag kan dock vara tillståndspliktigt enligt vattenlagen (1983:291). - Regeringen avslår överklagandet i övriga delar. - Beträffande sportytorna erfordras inte strandskyddsdispens för det fall att stiftelsen avser att utföra enbart de åtgärder som har uppgetts, dvs. klippning av gräset. Dispens behövs dock om stiftelsen avser att utföra anordningar, varigenom allmänheten hindras eller avhålls från att beträda området. - Stiftelsen ansökte om rättsprövning och yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva regeringens beslut samt anförde bl.a. följande. Stiftelsen avsåg att på fastigheterna uppföra en kursgård samt byggnader i anslutning till denna, bl.a. ett växthus och ett vindkraftverk. I växthuset skulle bedrivas odling av biodynamiska grönsaker enligt en ny odlingsform. Fastigheterna var taxerade som jordbruksfastighet och stiftelsens avsikt var att bedriva jordbruk. Den planerade verksamheten föll därmed in under 16 § tredje stycket 1 naturvårdslagen och någon dispens krävdes inte. Länsstyrelsen gjorde inte någon materiell prövning av huruvida strandskyddsbestämmelserna överhuvudtaget var tillämpliga. Regeringens beslut var lagstridigt eftersom den inte återförvisat ärendet till länsstyrelsen för en sådan materiell prövning. Om bestämmelserna om strandskydd ansågs tillämpliga talade såväl lagliga som arbetsmarknadspolitiska skäl för att dispens skulle beviljas. Regeringens beslut stred också mot artikel 1 i tilläggsprotokoll den 20 mars 1952 till Europakonventionen och mot artikel 6 i nämnda konvention. - Regeringsrätten (1997-12-03, Tottie, Swartling, Holstad, Eliason): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angivit eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågor om beslutet strider mot kravet på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och s. 234). - Enligt 16 § första stycket naturvårdslagen gäller bl.a. att helt ny byggnad inte får uppföras inom strandskyddsområde. Inte heller får utföras anläggning eller anordning, varigenom mark tas i anspråk såsom tomt eller allmänheten på annat sätt hindras eller avhålls från att beträda område där den annars skulle ha haft rätt att färdas fritt. Enligt tredje stycket 1 gäller första stycket inte anläggningar eller åtgärder som behövs för bl.a. jordbruket och som inte tillgodoser bostadsändamål. Enligt 16 a § får länsstyrelsen medge dispens från bestämmelserna i 16 § första stycket, när särskilda skäl föreligger. - Stiftelsen har i första hand anfört att något beslut om dispens inte behövs eftersom byggnaderna skall användas till jordbruk. Regeringsrätten anser emellertid att en anläggning av det slag och med den inriktning som stiftelsens ansökan avser inte ryms inom det angivna undantaget för anläggningar som behövs för jordbruket. Dispens fordras därför för åtgärden. - Länsstyrelsen har i sitt beslut den 20 april 1993 inte ansett sådana skäl som fordras för dispens föreligga och regeringen har inte ändrat länsstyrelsens beslut. Vad som förekommit i målet ger enligt Regeringsrättens mening inte vid handen att regeringen felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som den aktuella bestämmelsen ger eller att det vid handläggningen har förekommit något fel som kan ha påverkat avgörandet. Inte heller framgår det klart av omständigheterna i ärendet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd I 1997-11-11, Holmstedt)

*REGI

*INST