RÅ 1997 not 263

Not 263. Ansökan av Harry N. om återställande av försutten tid i ärende om bygglov. - Byggnadsnämnden i Värmdö kommun beviljade i beslut den 31 augusti 1994, dnr 455/94, Anders J. bygglov för nybyggnad av garage/förråd om 60 kvm. Harry N. hade, såsom granne, på förslaget till ritning tecknat sitt godkännande till att byggnaden förlades två meter från hans tomtgräns. Harry N. fick del av byggnadsnämndens beslut under vecka 44 (31 oktober-6 november) 1994. På begäran av Harry N. genomförde en byggnadsinspektör och en bygglovhandläggare från byggnadsnämnden tillsammans med Anders J. och Harry N. syn på byggplatsen den 10 november 1994. I samband därmed träffades överenskommelse att Anders J. skulle sänka invändig takhöjd från 2,4 m till 2,1 m. Överenskommelsen noterades av bygglovhandläggaren på ritningen samt antecknades av henne i ett protokoll daterat den 29 november 1994. Överenskommelsen bröts dock av Anders J. varför Harry N. i en skrivelse till Länsstyrelsen i Stockholms län, som inkom den 31 januari 1995, begärde inhibition och yrkade att överenskommelsen skulle följas. Länsstyrelsen, som tolkade Harry N:s skrivelse som ett överklagande av byggnadsnämndens beslut om bygglov, fann i beslut den 14 februari 1995 att Harry N:s överklagande kommit in för sent och avvisade detta. Sedan Harry N. överklagat länsstyrelsens beslut avslog Kammarrätten i Stockholm den 11 april 1995 överklagandet. Harry N. överklagade till Regeringsrätten som den 12 februari 1997 beslutade att inte meddela prövningstillstånd. - Harry N. ansökte om återställande av försutten tid för att överklaga Byggnadsnämndens i Värmdö kommun beslut den 31 augusti 1994, dnr 455/94, angående bygglov. Till stöd för sin talan anförde han att han blivit vilseledd av byggnadsnämnden i samband med synen på byggplatsen, eftersom han trott att överenskommelsen med Anders J. om sänkning av inre takhöjd var bindande som en del av bygglovet och att han därför hade giltig ursäkt för att inte ha överklagat beslutet i tid. - Anders J. och byggnadsnämnden avgav yttranden i målet. - Anders J. hemställde att Regeringsrätten skulle avvisa Harry N:s ansökan. - Byggnadsnämnden anförde följande. Harry N. påtalar att han först på egen begäran vecka 44/1994 fått del av byggnadsnämndens protokoll från 1994-08-31, med beslut om bygglov för nybyggnad av garage på Saltarö 3:224. Orsaken till att han inte tidigare av byggnadsnämnden informerats i ärendet grundar sig på plan- och bygglagens bestämmelser för handläggning av lovärenden. - I 8 kap. 22 ∍ plan- och bygglagen anges som huvudregel att byggnadsnämnden innan beslut om bygglov skall bereda bl.a. kända sakägare tillfälle att yttra sig över ansökningen. Undantag från denna regel görs bl.a. för kompletteringsåtgärder som skall utföras i ett område som inte omfattas av detaljplan. - Med kompletteringsåtgärd avses enligt 8 kap. 13 ∍ plan- och bygglagen att uppföra en komplementbyggnad. Aktuellt garage är en sådan komplementbyggnad och fastigheten är inte belägen inom område med detaljplan. - Byggnadsnämnden har, i enlighet med ovanstående inte haft anledning att på eget initiativ delge Harry N. ansökningshandlingar eller byggnadsnämndens protokoll. - Harry N:s ursprungliga klagomål då bottenplattan gjutits gällde att byggnadens läge ändrats 1,2 m i jämförelse med en överenskommelse mellan honom och ägaren till Saltarö 3:224. - Vid av Harry N. begärd syn på fastigheten 1994-11-10 kunde inte konstateras sådan avvikelse från beviljat bygglov att bygget måste stoppas eller att lovet måste omprövas. Vid denna syn deltog Anders J. (ägare till Saltarö 3:224), Harry N. (ägare till Saltarö 3:223) samt byggnadsinspektör Svante Nordberg och bygglovhandläggare Marie Rundqvist från Värmdö kommuns MBP-kontor. - Ägaren till Saltarö 3:224 var vid diskussion på fastigheten villig att minska invändig höjd från 2,4 m till 2,1 m. Eftersom ritningen inte var skalenlig - invändig höjd 2,4 m var ritad 2,9 m - var de ritade fasaderna för höga och torde därmed uppfattas som mer skymmande än vad de skulle bli. - Ändringen bedömdes av bygglovhandläggaren som en sådan mindre avvikelse från beviljat bygglov, som inte kräver nytt formellt beslut i byggnadsnämnd eller genom delegation. - Överenskommelsen att minska höjden bekräftades på begäran av Harry N. skriftligt med ett brev och ändring på ritningen med en notering av bygglovhandläggaren. - Byggnadsinspektören har därefter muntligt medgivit ändring till ursprungligt angiven invändig höjd, d.v.s. till 2,4 m. Skäl till detta var önskemål från sökanden beroende på att de redan beställda garageportarna krävde denna invändiga höjd. - Byggnadsinspektören bedömde ändringen som en smärre ändring som inte kräver nytt bygglov. - Bygglovhandläggaren har inte vid något tillfälle givit Harry N. anledning att uppfatta att hans klagomål funnit stöd i plan- och bygglagen oberoende av vilka lägen och höjdmått som diskuterats. Den frivilliga överenskommelsen om den minskade höjden var avsedd att tillmötesgå Harry N:s önskemål. - De krav som är tillämpliga i detta ärende framgår i 3 kap. 2 ∍ plan- och bygglagen. Där anges bl.a. att byggnader skall placeras och utformas så att de inte medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen. Garaget är placerat snett framför fritidshuset på Saltarö 3:223 och bedöms inte skymma utsikten i sådan utsträckning att bygglov inte skulle medgivits eller att rättelse måste ske. - Tilläggas kan att byggnadsnämnden 1995-03-28 har beslutat att lämna klagomål från Harry N. i samma ärende utan åtgärd samt att formellt godkänna relationsritning över garaget med angiven invändig höjd till 2,36 m. Det protokollet är mottaget av Harry N. 1995-05-02. -Regeringsrätten (1997-12-29, Brink, Werner, Sjöberg, Lindstam, Hulgaard): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten har inhämtat att, sedan Harry N. överklagat byggnadsnämndens beslut av den 28 mars 1995, Länsstyrelsen i Stockholms län i beslut den 12 mars 1996, dnr 204-95-9642, har prövat frågan huruvida garaget i den utformning det faktiskt fått kan antas uppfylla kraven i 3 kap. PBL och då i första hand det s.k. omgivningskravet i 2 ∍. Länsstyrelsen fann att garaget med sin slutliga utformning inte kan anses medföra betydande olägenheter för Harry N. och avslog överklagandet. Harry N. har överklagat länsstyrelsens beslut till Kammarrätten i Stockholm. - Det är ostridigt i målet att, sedan byggnadsnämnden beviljat bygglov den 31 augusti 1994, överenskommelse träffats med Anders J. om att invändig takhöjd skulle sänkas till 2,1 m. Överenskommelsen har manifesterats i ett protokoll av bygglovhandläggaren. Fråga är då om denna överenskommelse, vilken enligt länsstyrelsens och kammarrättens lagakraftvunna beslut inte omfattats av bygglovet, medför att Harry N. haft giltig ursäkt för att inte överklaga byggnadsnämndens beslut. - Byggnadsnämnden, som i nytt beslut den 28 mars 1995, godkänt reviderade relationsritningar med en invändig takhöjd om 2,36 meter har förklarat att de ursprungliga ritningarna som angav invändig takhöjd till 2,4 meter inte var skalenliga och att verklig takhöjd då var ritad till 2,9 meter. - Regeringsrätten finner att bygglovhandläggarens agerande att godkänna och i protokoll samt på ritningen manifestera en överenskommelse om sänkning av invändig takhöjd till 2,1 meter med fog kunnat uppfattas som en bindande ändring av byggnadsnämndens ursprungliga bygglov. Utredningen ger således stöd för att Harry N. haft fog för uppfattningen att överenskommelsen sanktionerats av byggnadsnämnden och därför haft giltig ursäkt för att han inte kommit in till länsstyrelsen i rätt tid med sitt överklagande. - Härefter uppkommer frågan huruvida byggnadsnämndens nya beslut av den 28 mars 1995, om att avslå Harry N:s klagomål och att godkänna reviderade ritningar, skall medföra att det ursprungliga bygglovsbeslutet saknar rättskraft. Det nya beslutet är nu, efter det att länsstyrelsen avslagit Harry N:s överklagande däröver, föremål för prövning i kammarrätten. Byggnadsnämndens ordförande har i skrivelse till Regeringsrätten förklarat att det sistnämnda beslutet inte innebär att något nytt beslut om bygglov har fattats. Då det av beslutet inte heller framgår annat, finner Regeringsrätten att det ursprungliga beslutet av den 31 augusti 1994 inte har förfallit (jfr RÅ 1996 ref. 54). - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten återställer den försuttna tiden för att överklaga byggnadsnämndens beslut den 31 augusti 1994, dnr 455/94 och förordnar att Länsstyrelsen i Stockholms län har att uppta Harry N:s överklagande av beslutet som om det skett i rätt tid. (fd II 1997-12-10, Landelius)

*REGI

*INST