RÅ 1997 not 56

Not 56. Ansökan av Stig C. om resning i mål ang. eftertaxering för inkomst för 1988. - I en till Länsrätten i Stockholms län den 2 februari 1990 ingiven ansökan yrkade skattemyndigheten att Stig C. skulle eftertaxeras för taxeringsåret 1988 för en inkomst av 457 000 kr och att han skulle påföras skattetillägg på ett underlag av 308 395 kr. Länsrätten biföll i dom den 10 maj 1990 skattemyndighetens ansökan. Kammarrätten i Stockholm avslog i dom den 27 oktober 1993 Stig C:s överklagande av länsrättens dom. Sedan Stig C. överklagat kammarrättens dom beslutade Regeringsrätten den 29 november 1994 att inte meddela prövningstillstånd. - I Regeringsrätten yrkade Stig C. att resning skulle beviljas och att påfört skattetillägg skulle undanröjas. Till stöd för sin talan anförde han bl.a. följande. Stockholms tingsrätt hade i dom den 30 maj 1995 ogillat åtal mot honom såvitt avsåg grovt skattebedrägeri m.m. Åklagarmyndighetens stämningsansökan utvisade att myndigheten i tingsrätten åberopat samma revisionspromemorior som legat till grund för prövningen avseende eftertaxering och skattetillägg. Av tingsrättens dom framgick att han anlitat professionell hjälp med bokföringen för sina aktiebolag och att man från revisionsbyråns sida underlåtit att för honom påpeka flera av de brister som påvisats i bokföringen. Vidare framgick att den deklaration avseende 1988 års taxering som i hans namn inlämnats till skattemyndigheten inte hade undertecknats av honom och att tingsrätten inte funnit det visat att han avgivit den aktuella deklarationen. Dessa nya omständigheter och bevis som framkommit vid tingsrättens prövning hade inte varit kända vid kammarrättens prövning av skattetillägget och torde kunna påverka bedömningen härav. - Riksskatteverket bestred bifall till ansökningen. Verket anförde bl.a. följande. Nytt i sak var att Stig C. hävdade att den deklaration som lämnats till skattemyndigheten vid 1988 års taxering inte undertecknats av honom själv. Deklarationen var inte daterad men var undertecknad med Stig C:s namn. Därmed hade det inte funnits anledning för skattemyndigheten att vidta några särskilda åtgärder med anledning av underskriften. Varken under den ordinarie taxeringsperioden eller under revisionens gång hade Stig C. ens antytt att han själv inte skulle ha undertecknat deklarationen eller att de uppgifter som lämnats däri skulle vara felaktiga eller avse någon annan. Med hänsyn härtill och då det under inga omständigheter kunde vara skattemyndighetens sak att bevisa att det var den skattskyldige själv som gjort den namnunderskrift som deklarationen var försedd med eller att ifrågasätta om underskriften utförts av den skattskyldige själv, saknades anledning att ompröva frågan om skattetillägg. -Regeringsrätten (1997-03-25, Wadell, von Bahr, Swartling, Holstad, Eliason): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 37 b § förvaltningsprocesslagen (1971:291) får resning beviljas i mål eller ärende om det på grund av något särskilt förhållande finns synnerliga skäl att pröva saken på nytt. Vad Stig C. anfört i sin ansökan kan emellertid inte anses utgöra något sådant särskilt förhållande som motiverar att frågan om skattetillägget prövas på nytt. Ansökningen kan därför inte bifallas. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår ansökningen. (fd 1997-03-05, H. Lundgren)

*REGI

*INST