RÅ 1997 not 97

Not 97. Ansökan av Per S. m.fl. om rättsprövning av ett beslut ang. detaljplan, m.m. -Kommunfullmäktige Stockholms kommun (1996-05-06) beslutade att anta detaljplan för del av kv. Förrådsbacken inom stadsdelen Östermalm i kommunen. - Sedan antagandebeslutet överklagats av Per S. beslutade Länsstyrelsen i Stockholms län (1996-08-13) att inte ta upp överklagandet till prövning eftersom Per S. inte kunde anses vara berörd av beslutet på sådant sätt att han skulle ha rätt att överklaga. - Per S. överklagade länsstyrelsens beslut och framhöll att han felaktigt avvisats och att detaljplanens utformning i allra högsta grad rörde hans bostadsmiljö, kvarter och bostadsrättsförening genom att nuvarande störande trafikförhållanden på Oxenstiernsgatan låstes fast. - Regeringen (Inrikesdepartementet (1996-09-16) avslog överklagandet och anförde som skäl härför: Regeringen finner att Per S. varken bor eller äger mark inom eller direkt angränsande till planområdet. Frågan om han på annan grund har rätt att överklaga det kommunala beslutet sammanhänger med huruvida detaljplanen kan medföra förändrade förhållanden av betydelse för honom. Vid prövningen av denna fråga finner regeringen att detaljplanens utformning och innehåll inte kan anses medföra sådan ändring av trafikförhållandena för boende vid Oxenstiernsgatan att dessa bör betraktas som sakägare i planärendet. - Vad Per S. framfört om att planens utformning skulle låsa fast nuvarande trafikförhållanden på Oxenstiernsgatan kan inte heller anses vara en omständighet som ger honom rätt att överklaga kommunens beslut att anta planen. Regeringen finner således att vad Per S. framfört inte utgör skäl att ändra länsstyrelsens avvisningsbeslut. Överklagandet bör därför avslås. - Per S. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och yrkade att det skulle upphävas. I en skrivelse som kom in till Regeringsrätten den 13 januari 1997 ansökte även Sven-Olof R. och Jan K. som företrädare för bostadsrättsföreningen Vingen om rättsprövning av samma regeringsbeslut. Per S. anförde bl.a. följande. Han ansåg att han var behörig att överklaga kommunens detaljplanebeslut. Kvarteret Förrådsbacken var närmaste granne med kvarteret Infanteristen där han var ordförande i bostadsrättsföreningen Antennen. Ett bebyggande av kvarteret Förrådsbacken enligt förslaget begränsade möjligheten att flytta den störande genomfartstrafiken från Oxenstiernsgatan till Gärdesgatan. Förslaget stred dessutom mot gällande detaljplan som föreskrev en åtta meter bred obebyggd förgård mot Gärdesgatan. Den nuvarande lummiga parkkaraktären skulle genom förslaget gå förlorad. Förslaget stred även mot naturresurslagens bestämmelser om den nyligen inrättade Nationalstadsparken. Han yrkade slutligen verkställighetsförbud beträffande ett beslut som meddelats den 16 januari 1997 om bygglov för uppförande av ambassadbyggnad ihopbyggd med parkeringshus. - Regeringsrätten (1997-05-20, Brink, Tottie, Werner, Baekkevold, Sandström): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angivit eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Om Regeringsrätten vid en prövning finner att så är fallet och det inte är uppenbart att felet saknar betydelse för avgörandet, skall Regeringsrätten upphäva beslutet. I annat fall skall beslutet stå fast. - Sven-Olof R. och Jan K. har inte varit parter i ärendet hos regeringen. De är då inte behöriga att ansöka om rättsprövning. Deras ansökan härom skall därför avvisas. - Vad härefter gäller Per S:s ansökan är frågan i målet om regeringens beslut att inte ändra länsstyrelsens avvisningsbeslut strider mot någon rättsregel. Fråga om vem som har rätt att överklaga ett beslut att anta en detaljplan regleras inte i plan- och bygglagen (1987:10) utan får bedömas enligt 22 § förvaltningslagen (1986:223). Där föreskrivs att ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas. Enligt praxis gäller som villkor för den enskildes rätt att överklaga att beslutet antingen påverkar hans rättsställning eller berör ett intresse för honom som på något sätt erkänts av rättsordningen, t.ex. genom att han skall höras innan beslut meddelas. - Regeringsrätten finner att vad Per S. anfört inte grundar rätt för honom att överklaga detaljplanebeslutet. På grund härav och då det ej heller i övrigt klart framgår av omständigheterna att regeringens beslut strider mot någon rättsregel skall beslutet stå fast. - Per S:s yrkande om verkställighetsförbud beträffande bygglovsbeslutet kan inte prövas av Regeringsrätten. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avvisar Sven-Olof R:s och Jan K:s ansökan om rättsprövning och Per S:s yrkande om verkställighetsförbud. - Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 1997-03-19, Olsson)

*REGI

*INST