RÅ 1997:27
Utgifter för borrning för bergvärme har berättigat till skattereduktion enligt lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus.
B.P. och C.R. bytte hösten 1993 ut oljeeldningssystemet på en av dem gemensamt ägd fastighet mot ett bergvärmesystem. Arbeten utfördes såväl i som utanför bostadsbyggnaden. Arbetena utvändigt innebar bl.a. att ett 100 m djupt hål borrades i marken för slingan med värmebärare. I en ansökan om skattereduktion enligt lagen (1993:672) om skattereduktion för byggnadsarbete på bostadshus räknade B.P. och C.R. in de utvändiga utgifterna i underlagsbeloppet. De yrkade att skatteredukton vid debiteringen av skatt på grund av 1994 års taxering skulle medges med maximalt belopp, dvs. med sammanlagt (30 procent av 35 000 kr =) 10 500 kr.
Skattemyndigheten i Älvsborgs län bestämde i beslut den 7 september 1994 skattereduktionen för var och en av B.P. och C.R. till (30 procent av 7 500 kr =) 2 250 kr. Som skäl för beslutet angavs att arbeten på mark eller markanläggning inte kunde hänföras till byggnadsarbete i lagens mening. Arbetskostnaderna för arbete på och i själva bostadshuset uppskattades till sammanlagt 15 000 kr.
Länsrätten i Älvsborgs län
B.P. och C.R. överklagade skattemyndighetens beslut och yrkade att skattereduktion skulle medges enligt ansökningen.
Domskäl
Länsrätten i Älvsborgs län (1994-12-12, ordförande Dahlbom) yttrade: På sätt framgår av 1 § lag (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus får ägare till sådant hus medges skattereduktion på sätt närmare anges i lagen om han har haft utgifter, som enligt 2 § kan betecknas som byggnadsarbete på huset. Härmed förstås reparation och underhåll samt om- och tillbyggnad av bostadshus. Däremot räknas inte som byggnadsarbete service på maskiner och andra inventarier eller installationer eller rengöring. - Reduktionen får enligt 4 § första stycket 1 för varje taxeringsenhet som är småhus uppgå till högst 10 500 kr. Med bostadshus skall enligt 1 § andra stycket i detta sammanhang förstås byggnad, som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhus eller hyreshus. Det skall slutligen i detta sammanhang antecknas att lagen omfattar endast sådana byggnadsarbeten som utförts under tiden 15 februari - 31 december 1994 samt att den tillkommit i syfte att underlätta konjunkturbefrämjande insatser. - Av handlingarna i målet framgår det att B.P. och C.R. bytt ut det tidigare värmesystemet baserat på oljeeldning mot ett bergvärmesystem. Detta innebär bl.a. att de låtit borra ett 100 meter djupt hål i marken för slingan med värmebärare. Frågan i målet blir således om denna anläggning till den del den ligger utanför byggnaden skattemässigt är att betrakta som en separat markanläggning eller som en del av småhuset. Frågan synes inte avgjord i rättspraxis men länsrätten beaktar att anläggningen saknar självständig betydelse och inte heller kan brukas på annat sätt än som en integrerad del i de installationer som finns inomhus. Den får därigenom betraktas som en del av eller komplement till småhuset. Härav följer en rätt till skattereduktion enligt den angivna lagen. Resterande arbetskostnad överstiger kvarvarande utrymme och skattemyndigheten har inte bestritt beloppet som sådant. Besvären skall bifallas på det sättet att ytterligare skattereduktion skall tillföras de klagande med (10 500-4 500) 6 000 kr. Beloppet skall fördelas lika mellan dem. - Med bifall till besvären tillerkänner länsrätten envar av B.P. och C.R. skattereduktion med ytterligare 3 000 kr. Det ankommer på lokala skattekontoret i Borås att verkställa beslutet.
Skattemyndigheten yrkade att kammarrätten skulle upphäva länsrättens dom och fastställa skattemyndighetens beslut. Skattemyndigheten anförde bl.a. följande. Djupborrad brunn hade hänförts till markanläggning (RÅ 1988 ref. 134 och RÅ 1981 1:13). Samma betraktelsesätt kunde tillämpas på djupborrning för bergvärme. Riksskatteverket hade i sin information uttalat att skattereduktion inte kunde medges för brunns- och energiborrning eftersom detta var att hänföra till arbete på mark eller markanläggning.
B.P. och C.R. motsatte sig bifall till yrkandet.
Kammarrätten i Göteborg (1995-06-01, Wentz, Nilsson, Hulting, referent) yttrade bl.a: Underlaget för skattereduktion är utgifter för reparation och underhåll samt om- och tillbyggnad av bostadshus. För dessa åtgärder används i lagen uttrycket byggnadsarbeten. Begränsningen till arbeten på bostadshus innebär enligt förarbetena (prop. 1992/93:150 bilaga 6) att utgifter för markarbeten inte skall ingå i underlaget i annan mån än vad avser ledningar m.m. i direkt anslutning till en byggnad. Såvitt framkommit har skattemyndigheten medgett att arbetskostnaderna för dragning av ledningar m.m. räknas in i underlaget för skattereduktionen. Riksskatteverket har i sin information om skattereduktion för byggnadsarbeten (RSV 341 utgåva 3) uttalat att skattereduktion inte medges för utgifter för arbeten på mark eller markanläggning, t.ex. brunns- och energiborrning. - Kammarrätten finner emellertid att borrhålet i sig inte har någon självständig funktion utan får - som länsrätten funnit - anses ingå som en integrerad del i de installationer som gjorts inomhus och därmed anses utgöra en del av eller ett komplement till småhuset. Kammarrätten finner således inte skäl att ändra den överklagade domen. - Kammarrätten avslår överklagandet.
Riksskatteverket yrkade att Regeringsrätten beslutade att skattereduktion inte skulle medges för ifrågavarande utgifter.
Prövningstillstånd meddelades.
Regeringsrätten (1997-05-20, Brink, Tottie, Werner, Baekkevold, Sandström) gjorde samma bedömning som kammarrätten och avslog överklagandet.