RÅ 1998 not 112

Not 112. Överklagande av Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Gotlands kommun ang. tillstånd att anordna avloppsanläggning. - Den 18 oktober 1993 avslog miljö- och hälsoskyddsnämnden i Gotlands kommun genom ett s.k. delegationsbeslut en ansökan från Lars Erik R. om tillstånd att på fastigheten Lauters 1:56 i Fårö socken få anordna en avloppsanläggning för BDT-vatten. Avslaget grundades på att risk för sanitära olägenheter förelåg på grund av markförhållandena. - Lars Erik R. överklagade beslutet och anförde. De sanitära förhållandena på fastigheten är i dag otillfredsställande. Det orenade avloppsvattnet går direkt ut i ett dike utan vare sig slamavskiljning eller infiltration. Detta ger upphov till dålig lukt och flugor. Genom tillförsel av fyllnadsmaterial kan infiltration ordnas. Att provgroparna i fastighetens sydöstra del talar för dålig infiltration är irrelevant eftersom avlopp inte skall ordnas där. Tillstånd till en anläggning med upplyft infiltration har getts på en grannfastighet. Den har inte gett upphov till sanitär olägenhet. Fastigheten skall tidvis utnyttjas för permanent boende. Detta är inte möjligt utan att avloppsfrågan löses. -Länsstyrelsen i Gotlands län (1994-11-22, Strehlenert): Enligt 7 § första stycket hälsoskyddslagen (1982:1080), HL, skall avloppsvatten avledas, renas eller tas omhand på något annat sätt så att det inte uppkommer sanitär olägenhet. - Enligt andra stycket i paragrafen och de för Gotlands kommun gällande lokala hälsoskyddsföreskrifterna krävs det tillstånd att inrätta en avloppsanläggning även om inte någon vattentoalett är ansluten till anordningen. Lars Erik R. har ansökt om tillstånd att inrätta en avloppsanordning för sk. BDT-vatten genom en upplyft infiltration. - Av provgropar som grävts på fastigheten framgår att avståndet från markytan ned till berg är mellan 0,30 och 0,45 meter. Jordlagret består av mull. Vid en inspektion i september 1993 fanns inget vatten i den grop som grävts där infiltrationen är tänkt att placeras men vid en inspektion i början på april i år stod vattnet 30-40 centimeter under markytan. - Enligt länsstyrelsens bedömning är markförhållandena på fastigheten inte lämpliga för infiltration eftersom det saknas lämplig jordart. De naturliga förutsättningarna för att leda bort renat avloppsvatten är små. Marken under en upplyft infiltration kan sannolikt inte transportera bort spillvattnet. Det är därför stor risk att detta stiger upp i infiltrationsbädden eller tränger ut på markytan. Därmed föreligger risk för sanitär olägenhet eller miljöstörning. Den föreslagna lösningen på avloppsfrågan med en upplyft infiltration är inte acceptabel ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt. Överklagandet skall därför avslås. - Hos kammarrätten yrkade Lars Erik R. i första hand att han skulle ges tillstånd till att anordna infiltrationsanläggningen i enlighet med sin ansökan i fastighetens nordöstra del. I andra hand yrkade han att han skulle erhålla tillstånd kopplat till ett föreläggande om att belastningen på anläggningen med BDT-vatten skulle begränsas i förhållande till anläggningens infiltrationskapacitet. Till stöd för sin talan åberopade han bl.a. följande. Naturvårdsverket rekommenderar tekniken med upplyft infiltration just vid tunna jordlager med korta avstånd till berggrunden. Tekniken anses särskilt lämplig vid täta jordarter med mindre goda infiltrationsegenskaper. Vid upplyft infiltration sker reningen av spillvatten i en infiltrationsbädd bestående av tillförd infiltrationssand eller annat lämpligt material. Miljö- och hälsoskyddsnämndens krav att redan det befintliga jordlagret skall ha tillräcklig reningskapacitet överensstämmer inte med Naturvårdsverkets rekommendationer beträffande upplyft infiltration. Inte vid något tillfälle har vatten påträffats i provgroparna i fastighetens nordöstra del där anläggningen skall byggas. Vidare har grannfastigheten fått tillstånd till en upplyft avloppsanläggning, vilken fungerat oklanderligt under de fyra år den varit i drift. - Miljö- och hälsoskyddsnämnden avstyrkte bifall och anförde att markförutsättningar för att ta omhand och rena spillvatten på ett tillfredsställande sätt saknades. - Kammarrätten i Stockholm (1995-03-23, Hallberg, Pernold, Sandell): Av vad Miljö- och hälsoskyddsnämnden uppgett framgår inte att markförhållandena skulle vara olämpliga för den planerade infiltrationsanläggningen eller att denna skulle medföra någon risk för sanitär olägenhet. Lars Erik R:s talan skall därför bifallas i enlighet med hans ansökan. - Kammarrätten undanröjer Länsstyrelsens och Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut och visar målet åter till Miljö- och hälsoskyddsnämnden för ny behandling. - Miljö- och hälsoskyddsnämnden yrkade att kammarrättens dom skulle undanröjas och att nämndens och länsstyrelsens beslut skulle fastställas. - Lars Erik R. motsatte sig bifall till överklagandet och yrkade att Regeringsrätten skulle inhämta kompletterande utredning från Boverket avseende alternativa tekniska lösningar av det föreliggande avloppsproblemet. - Naturvårdsverket och Boverket hade efter remiss avgett yttranden i målet. - Regeringsrätten (1998-06-15, Brink, Sjöberg, Rundqvist, Hulgaard, Nilsson): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Ansökan avser tillstånd att inrätta en anläggning för bad-, disk- och tvättavlopp (BDT-avlopp) på fastigheten Lauters 1:56 i Gotlands kommun. Anläggningen skall leda spillvatten till en tvåkammarbrunn för att därefter pumpas till en upplyft infiltrationsanläggning. - Fastigheten är belägen i området Lauter på västra delen av Fårö. Inom området finns 5-10 fritidshus och permanentbostäder. Söder om Lauter finns ytterligare en del ströbebyggelse liksom vid ett fiskeläge i sydväst. Inom en radie av ungefär 100 meter från platsen för den tilltänkta avloppsanläggningen finns fem vattentäkter. - Miljö- och hälsoskyddsnämnden har i målet anfört bl.a. följande. På Gotland finns i storleksordningen 10 000 enskilda avloppsanläggningar och ungefär lika många enskilda vattentäkter. En stor del av bostadsbebyggelsen, såväl befintlig som nyproducerad, har ingen möjlighet att ansluta till kommunalt VA-nät utan är hänvisad till enskilda lösningar för VA-försörjningen. Förhållandet gäller såväl bostadshus för permanent boende som för fritidsboende. Detta innebär att, framförallt inom vissa områden, marken lokalt blir hårt belastad av avloppsvatten. Konsumtionsvattnet tas oftast upp ur marken inom samma område. Gotlands speciella geologiska förhållanden, där ett sprickrikt kalkberg ofta överlagras endast av ett tunt lager av lösa jordarter, gör att föroreningar sprider sig mycket snabbt och på ett oberäkneligt sätt. På grund av att jordlagret är tunt hinner avloppsvattnet inte renas i tillräcklig omfattning innan det når kalkberget och sedan sprids föroreningarna snabbt och långt via de oregelbundna spricksystemen. Detta har på många håll lett till att vattensituationen idag är otillfredsställande, och i en stickprovsundersökning har miljö- och hälsoskyddskontoret konstaterat att 40 procent av de enskilda vattentäkterna på Gotland under någon del av året är påverkade av förorening som kan komma från avloppsvatten. Med sitt öläge är Gotland naturligtvis i hög grad beroende av att vara självförsörjande med vatten och skyddet av grundvattnet har därför högsta prioritet i olika program inom såväl kommun som länsstyrelse. Inom Gotlands kommun prövas årligen ett stort antal ansökningar enligt hälsoskyddslagen om anordnande av enskilda avloppsanläggningar. Till detta kommer behandling av remisser från byggnadsnämnden i förhandsförfrågningar och ansökningar om byggnadslov för nybyggnad av bostads- och fritidshus, där ett flertal avstyrkes på grund av svårigheterna att lösa avloppsfrågan. Det har också i allt fler rättsfall under senare år framhållits att enstaka ansökningar inte kan bedömas isolerat utan bör ses i ett större sammanhang exempelvis som ett led i en pågående utveckling och de framtida problem detta kan medföra för ett område. Nämnden anser i förevarande fall att de jordlager som finns runt den på föreslaget sätt konstgjorda infiltrationen inte är lämpliga att ta emot och leda bort spillvattnet efter att detta passerat den uppbyggda bädden. Risk finns att en försumpning av området runt infiltrationen sker, med avloppsvatten t.o.m. stående ovanpå markytan, alternativt att spillvattnet når kalkberget alltför snabbt och medför förorening av grundvattnet. - Naturvårdsverket har i yttrande tillstyrkt bifall till nämndens överklagande. - Boverket har i yttrande anfört bl.a. För Gotlands kommun gäller en översiktsplan som antagits av kommunfullmäktige i februari 1995 "Vision Gotland 2010". När det gäller Fårö har samtidigt en tidigare områdesplan från 1983, efter anpassning till plan- och bygglagen, antagits som fördjupad översiktsplan. I kommunens översiktsplan anges som målsättning att skyddet av grundvatten och dricksvattenförsörjningen prioriteras före andra resursanspråk. Vidare sägs att alternativa avloppslösningar skall prioriteras. I den fördjupade översiktsplanen för Fårö påtalas i kapitlet "Naturgivna förutsättningar för vatten och avlopp" att det geologiska underlagsmaterialet visar att möjligheterna till infiltration i allmänhet är mycket små (bortsett från Avanäsområdet som inte är aktuellt i detta ärende). I denna plan sägs också att inom områden med dåliga förutsättningar för infiltration kan för enskilda hus och små grupper av hus avloppsvattnet behandlas i en tät markbädd och i slutna ledningar avledas till lämplig utsläppspunkt. Gemensamma avloppsanläggningar bör ur driftsekonomisk synvinkel drivas i privat regi. I den kommuntäckande översiktsplanen anges att kommunen ska utarbeta en vattenplan för kommunen. En sådan har antagits av kommunfullmäktige för Gotlands kommun den 14 oktober 1996. I vattenplanen anges under rubriken "Sammanfattande bedömning om vattnet och vattenutnyttjandet på Gotland" bl.a. följande. "Många enskilda vattentäkter är bakteriologiskt förorenade. Begränsas inte i första hand utsläppen av avloppsvatten från enskilda avlopp, är risken stor att problemet kommer att öka i omfattning. Andra lösningar än de vanliga avloppsvattensystemen behöver få större spridning. Lokalisering av nya avloppsutsläpp bör inte få ske i områden där förutsättningar för att omhänderta avloppsvatten inte finns. En sårbarhetskarta har tagits fram av Statens geologiska undersökning som ett underlagsmaterial för att kunna bedöma olika områdens lämplighet för avloppshantering. Inom de områden som har bedömts tillhöra klass 1 är förutsättningarna för att omhänderta avloppsvatten mycket begränsade och risken stor för att problem med vattenkvalitén ska uppstå genom utsläpp från enskilda avlopp". - Av sårbarhetskartan framgår att hela Fårö, förutom den nordöstra delen och ytterligare något mindre undantag tillhör klass 1. Bebyggelseområdet Lauter är beläget i västra delen av Fårö och ligger inom det ovannämnda klass 1 området. Öster om Lauter finns ett antal våtmarker, s.k. vät. Dessa avvattnas genom ett dike som bl.a. passerar fastigheten Lauters 1:56 och mynnar ut vid ett fiskeläge. Berggrunden består av sprickrik kalksten överlagrad med ett tunt lager av mullrik och relativt tät jord. Landskapet genomkorsas av en större sprickzon med riktning från Lauter i sydväst mot Tällevika i norr. Denna sprickzon avvattnar landskapet runt Lauter mot havet. Vid längre nederbördsperioder och vid snösmältning blir marken ganska vattenmättad och vattnet har svårt att sjunka undan. Ytterligare tillskott i form av infiltrerat avloppsvatten försvårar denna situation och kan leda till att befintliga vattentäkter förorenas. Effekterna av en avloppspåverkan kan kvarstå under flera år. Att i alla situationer välja infiltration inom den egna fastigheten skapar således, vilket också framgår av översiktsplanen, en ohållbar situation. Detta gäller också den form av upplyft infiltration som ansökan avser. Verket anser således att miljö- och hälsoskyddsnämndens och länsstyrelsens beslut är riktiga och att tillstånd inte bör medges till den sökta anläggningen. - Lars Erik R. har i målet anfört bl.a. Undersökning av infiltrationsförhållandena i marken inom fastigheten har utförts i enlighet med anvisningar från nämnden. Dessa undersökningar har visat att infiltrationsförhållandena är goda inom fastighetens nordöstra del där det finns en upphöjd ås. Detta förhållande har inte bestritts av nämnden. Möjligheter finns här att anlägga en avloppsanläggning baserad på s.k. upplyft infiltration i enlighet med Naturvårdsverkets rekommendationer. Någon egen undersökning av de lokala förhållandena har Naturvårdsverket inte utfört. Inte heller Boverkets yttrande bygger på någon egen undersökning av de lokala förhållandena. Den markundersökning som utförts ger inte vid handen att förhållandena skulle vara olämpliga. - Regeringsrätten gör följande bedömning. - Regeringsrätten anser att prövningen skall begränsas till en anläggning av det slag som ansökan avser och finner inte skäl att inhämta förnyat yttrande från Boverket. - I 7 § första stycket hälsoskyddslagen (1982:1080) föreskrivs att avloppsvatten skall avledas, renas eller på annat sätt tas om hand så att sanitär olägenhet inte uppkommer. För detta ändamål skall enligt samma lagrum lämpliga avloppsanläggningar inrättas. Av 7 § andra stycket framgår att det krävs tillstånd av vederbörande nämnd för att inrätta en avloppsanordning om en vattentoalett är ansluten till anordningen. Är ingen vattentoalett ansluten krävs endast en skriftlig anmälan till nämnden. Kommunen får dock föreskriva att det skall fordras tillstånd även i ett sådant fall inom vissa delar av kommunen om det behövs för att hindra uppkomsten av sanitär olägenhet. - Enligt de för Gotlands kommun gällande lokala hälsoskyddsföreskrifterna krävs tillstånd för inrättande av avloppsanordning inom hela kommunen med undantag för öar utan väg-, bro- eller färjeförbindelse. - Regeringsrätten har i tidigare avgöranden (se t.ex. RÅ 1988 ref. 7 och 1994 ref. 59) uttalat att till de krav som måste ställas på en bostad, antingen den är avsedd för permanent bruk eller för annat än helt tillfälligt fritidsbruk, hör att den har tillgång till vatten för förtäring, livsmedelsberedning och hygien i tillräcklig omfattning och av godtagbar beskaffenhet. Brister härvidlag måste enligt avgörandena anses hänförliga till sanitär olägenhet. - Vid prövningen av en ansökan om tillstånd till installation av en vattentoalett bör vidare - om inte särskilda omständigheter föranleder annat - förhållandena inom det större område, i vilket den aktuella fastigheten naturligen ingår, läggas till grund. Av betydelse är bl.a. vad som framgår av gällande planer för området. Bedömningen får göras med beaktande av vad som kan bli följden på sikt av en generell tillståndsgivning av ifrågavarande slag för fastigheter inom området (RÅ 1994 ref. 59). Vid prövningen av en ansökan om tillstånd till installation av en annan avloppsanordning än till vilken en vattentoalett är ansluten gör sig samma synpunkter gällande. - Av handlingarna i målet framgår att förutsättningarna för att omhänderta avloppsvatten är mycket ogynnsamma i det berörda området. Vidare framgår att risken är stor för att problem med dricksvattenkvaliteten kan uppstå inom området till följd av utsläpp från enskilda avloppsanläggningar av den typ som ansökan avser. - Mot den nu angivna bakgrunden finner Regeringsrätten övervägande skäl tala för att risk för sanitär olägenhet uppkommer, om anläggningar av det aktuella slaget kommer till användning på fastigheter med sådana markförhållanden som kännetecknar Lauters 1:56. Överklagandet skall därför bifallas. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver kammarrättens dom och fastställer det slut som länsstyrelsens beslut innehåller. (fd II 1998-05-28, Perttu)

*REGI

*INST