RÅ 1998 not 163

Not 163. Ansökan av Seminghundra häradsallmänning om rättsprövning av beslut ang. täktansökan. - Seminghundra häradsallmänning ansökte den 21 september 1994 hos Länsstyrelsen i Stockholms län om tillstånd till fortsatt grustäktsverksamhet på fastigheten Seminghundra häradsallmänning 1:l i Sigtuna kommun. - Luftfartsverket motsatte sig i remissvar till länsstyrelsen att det sökta täkttillståndet skulle beviljas. Verket anförde att ansökan omfattade ett område som var planerat att användas för en tredje landningsbana på Stockholm-Arlanda flygplats och att regeringen genom beslut den 15 augusti 1991 lämnat Luftfartsverket tillstånd enligt 4 kap. lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. (NRL) att i huvudsaklig överensstämmelse med gjord ansökan utvidga verksamheten vid Stockholm-Arlanda flygplats med en tredje rullbana. Vidare anförde Luftfartsverket att Koncessionsnämnden för miljöskydd i beslut den 6 april 1993 meddelat Luftfartsverket tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) att bl.a. anlägga en tredje rullbana samt att regeringen på Luftfartsverkets ansökan i beslut den 14 juli 1994, med stöd av 2 kap. 2 § expropriationslagen (1972:719), meddelat tillstånd att med äganderätt expropriera bl.a. det nu aktuella täktområdet för utbyggnad av den tredje rullbanan och därmed sammanhängande faciliteter. - Genom beslut den 6 juni 1995 avslog länsstyrelsen med stöd av 18 § naturvårdslagen (1964:822) ovannämnda ansökan från Seminghundra häradsallmänning om fortsatt täkttillstånd på fastigheten Seminghundra häradsallmänning 1:l. Länsstyrelsen framhöll i beslutet att regeringen meddelat tillstånd till expropriation och att täkttillstånd nu inte borde medges då äganderätten syntes komma att övergå till Luftfartsverket. - Seminghundra häradsallmänning överklagade länsstyrelsens beslut och yrkade att regeringen skulle upphäva beslutet och bevilja täkttillstånd i enlighet med ansökan. -Regeringen (Miljödepartementet, 1997-04-24): Regeringen har i beslut den 15 augusti 1991 (M90/3590/7, M90/1521/7) lämnat Luftfartsverket tillstånd enligt 4 kap. NRL att i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan utvidga verksamheten vid Stockholm-Arlanda flygplats med en tredje rullbana och har i samband med detta föreskrivit vissa villkor. Regeringen har därefter i beslut den 14 juli 1994 (II 2965/89) med stöd av 2 kap. 2 § expropriationslagen meddelat Luftfartsverket tillstånd att, under vissa villkor, för utbyggnad av en tredje rullbana och därmed sammanhängande faciliteter med äganderätt expropriera mark från bl.a. fastigheten Seminghundra häradsallmänning 1:l. Regeringen konstaterar att Koncessionsnämnden för miljöskydd lämnat Luftfartsverket tillstånd enligt miljöskyddslagen att på Arlanda flygplats anlägga en tredje rullbana. - Mot denna bakgrund delar regeringen länsstyrelsens bedömning att det sökta täkttillståndet inte bör beviljas. Överklagandet bör därför avslås. - Regeringen avslår överklagandet. - Seminghundra häradsallmänning ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva beslutet och återförvisa ärendet till regeringen. Till stöd för ansökan anfördes i huvudsak följande. En prövning enligt 18 § naturvårdslagen skall avse frågan om behovet av skydd för naturmiljön. Redan av själva lagens utformning framgår, att detta är den enda prövning som skall göras, och detta förstärks ytterligare av uttalanden i motiven till lagstiftningen. Primärt syftar bestämmelsen i 18 § naturvårdslagen till att hindra eller begränsa skador på naturmiljön genom t.ex. grustäkt. Denna fråga om skydd för naturmiljön har inte prövats av regeringen liksom inte heller av länsstyrelsen. Varken av lagtexten eller av förarbetena till lagen framgår, att de omständigheter regeringen lagt till grund för sitt beslut skall prövas vid meddelande av beslut enligt 18 § naturvårdslagen. En förändring av äganderättssituationen är helt främmande för prövningen enligt 1  §. Det är naturvårdshänsynen som primärt skall bedömas, och detta har regeringen underlåtit att göra. - Regeringsrätten (1998-09-17, Brink, Werner, Sjöberg, Swartling, Rundqvist): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen(1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angivit eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågor om beslutet strider mot kravet på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop.1987/88:69 s. 23-25 och s. 234). - I naturvårdslagen anges inte direkt enligt vilka grunder en ansökan om täkttillstånd skall prövas eller hur olika intressen skall vägas mot varandra. Av lagen framgår att stor hänsyn skall tas till den tilltänkta täktens inverkan på naturmiljön. Tillbörlig hänsyn skall enligt 3 § första stycket naturvårdslagen också tas till övriga allmänna och enskilda intressen som berörs av frågan om täkttillstånd (jfr prop. 1981/82:220 s. 11-12). Bestämmelserna ger således de tillämpande myndigheterna utrymme för allsidig prövning av omständigheter som talar för och emot beviljande av täkttillstånd. Mot den bakgrunden finner Regeringsrätten att de överväganden som länsstyrelsen redovisat och regeringen bedömt får anses ligga inom ramen för den handlingsfrihet som naturvårdslagen medger de beslutande myndigheterna. - Regeringsrätten finner alltså att regeringens beslut inte strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i ärendet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 1998-08-19, Perttu)

*REGI

*INST