RÅ 1998 not 170

Not 170. Ansökan av Anders L. och Föreningen Rädda Mossen om rättsprövning. - Göteborgs byggnadsnämnd beslöt den 26 januari 1995 att anta detaljplan för utbyggnad av Mossens idrottsanläggning vid Gibraltargatan inom stadsdelarna Guldheden och Krokslätt. - Beslutet överklagades av Anders L. och Föreningen Rädda Mossen. -Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län (1995-01-26) avslog överklagandena. - Anders L. och föreningen fullföljde sin talan. De anförde bl.a. följande. Områdena intill idrottsanläggningen borde bevaras som parkmark och antalet parkeringsplatser minskas. Planen tillgodosåg inte något allmänt behov. Ärendet borde återförvisas till byggnadsnämnden eftersom ytterligare fastighetsägare borde ha givits tillfälle att yttra sig. - Regeringen (Miljödepartementet, 1995-11-02) avslog överklagandena med följande motivering: Regeringen delar länsstyrelsens bedömning att planen inte kan anses innebära sådan förändring av klagandenas närmiljö eller i övrigt medföra sådana olägenheter för klagandena att den inte kan godtas. Vad klagandena anfört utgör inte heller i övrigt skäl att upphäva beslutet att anta planen. Överklagandena bör därför avslås. - Anders L. och föreningen ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och yrkade att det skulle upphävas så att byggnadsnämnden kunde genomföra detaljeplaneförslaget på ett riktigt sätt och kalla alla berörda sakägare och bl.a. visa allmänheten tillbörlig hänsyn. Till grund för sin talan anförde de bl.a. följande. Mossenområdet i centrala Göteborg hade alltsedan slutet av 1940-talet varit avsatt som park- och rekreationsområde och var trots sin ringa storlek av stor betydelse för dem som bodde omkring det. Det var därför särskilt viktigt att hänsyn visades de grundläggande värderingar som fanns i 1 kap. 1 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL. Parkmarken hade i den överklagade planen omvandlats till idrottsmark för privata fotbollsklubbar samt till parkeringsplatser för deras medlemmar. Detta stred mot 1 kap. 6 § och 2 kap. 4 § PBL. Redan byggnadsnämndens beslut vilade på felaktig och otillräcklig grund, då berörda grannar ej beretts tillfälle till samråd. Fastighetsförteckningen var klart otillräcklig. Inom en radie av 500 meter bodde ca 20 000 människor, för vilka Mossen var avsedd som rekreationsområde. Dessa hade i huvudsak ej beretts tillfälle att yttra sig. Byggnadsnämnden i Göteborg hade varit skyldig att även kalla de boende vid t.ex. Tapetserare-, Golvläggare-, och Liljeforsgatan till samråd. Att detta inte hade skett stred mot 5 kap. 19, 20, 25 och 30 §§ PBL. Den befintliga parkeringsplatsen hade av GFS Fysiken delvis gjorts om till basketbollplan. Detta visade att GFS Fysiken icke hade något behov av ökat antal parkeringsplatser. Den använda parkeringsnormen var endast riktlinjer som borde justeras i detta fall eftersom besökarna i huvudsak utgjordes av studenter vid Göteborgs Universitet och Chalmers tekniska högskola. Dagens studenter hade bil endast i undantagsfall. - Regeringsrätten (1998-09-21, Brink, Sjöberg, Hulgaard): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angivit eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågor om beslutet strider mot kravet på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och s. 234). - I målet har inte framkommit att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för sitt handlingsutrymme eller att det skulle ha förekommit något fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut strider därför inte mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna att beslutet på något annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 1998-09-09, Liljeros)

*REGI

*INST