RÅ 1998 not 204
Ingripande enligt 10 kap. PBL ansågs inte kunna ske i fråga om brygga
Not 204. Överklagande av Knut P. ang. ingripande enligt 10 kap. plan- och bygglagen (PBL). - Sedan ett av Byggnadsnämnden i Orust kommun den 21 juni 1989 beviljat bygglov för en brygga på Mollösund 5:369 upphävts av kammarrätten begärde Folke och Maj-Britt J. som närboende att byggnadsnämnden skulle vidta åtgärder så att rättelse skedde. Med anledning härav fann byggnadsnämnden att någon rättelse ej var möjlig att åstadkomma i detta fall och lämnade den 31 mars 1993 framställningen utan åtgärd. - Folke och Maj-Britt J. överklagade byggnadsnämndens sistnämnda beslut och yrkade att länsstyrelsen skulle förelägga byggnadsnämnden att åstadkomma rättelse enligt PBL. De anförde att de stördes av krogverksamheten på bryggan som ligger omedelbart intill deras fastighet. -Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län (1993-07-22, Koch): Byggnadsnämndens skyldighet att ingripa mot byggnadsföretag regleras i 10 kap. PBL. - Om en åtgärd som kräver bygglov har vidtagits utan lov åligger det enligt 1 § andra stycket byggnadsnämnden att se till att det olovligt utförda blir undanröjt eller på annat sätt rättat, om inte lov till åtgärden meddelas i efterhand. - Den aktuella bryggan kräver emellertid, som Kammarrätten funnit, inte något bygglov. - Den gjorda bygglovsprövningen skall därför anses ha skett enligt reglerna för s.k. frivilligt lov i 8 kap. 21 § PBL. Kammarrätten har funnit att bryggan strider mot gällande detaljplan genom att den är förlagd på punktprickat område, som inte får bebyggas. Kammarrätten anser att avvikelsen inte är att anse som mindre varför bygglov skall vägras. - Avsikten med s.k. frivillig lovprövning är främst att den som avser utföra en icke lovpliktig åtgärd, t.ex. en friggebod, skall kunna förvissa sig om att åtgärden inte strider mot bygglagstiftningen på sådant sätt att han riskerar ett senare ingripande från byggnadsnämndens sida. Så kan naturligtvis inte ske om bygglov beviljats och följts. Frågan i detta fall är om byggnadsnämnden är skyldig att ingripa enär bygglov ej kunnat beviljas. - Vägledande härvidlag är det utförliga avgörande av Regeringsrätten den 15 februari 1993 som byggnadsnämnden åberopat som grund för sitt beslut och som gäller just frågan om byggnadsnämnden ägt ingripa enligt 10 kap. mot en annan inom kommunen uppförd brygga, som ej heller kräver lov men inte blivit föremål för någon frivillig lovprövning. - Till att börja med slår Regeringsrätten fast att ingripande enligt 10 kap. kan ske även i fråga om planstridig åtgärd som ej kräver bygglov (12 §). - En brygga är emellertid enligt Regeringsrätten inte att anse som byggnad och är heller inte en anläggning av annat slag som regleras i 8 kap. PBL. Eftersom föreskriften i 5 kap. 36 § § ej heller är tillämplig på uppförande av brygga kan enligt Regeringsrättens slutsats något ingripande ej ske enligt PBL. - Den nu aktuella bryggan skall bedömas på samma sätt. Någon möjlighet och än mindre skyldighet för byggnadsnämnden att ingripa har således inte förelegat. Byggnadsnämnden har följaktligen förfarit riktigt. Besvären skall därför avslås. - Länsstyrelsens avslår besvären. - I kammarrätten yrkade Anita och Karl-Erik N., i egenskap av nya ägare till Folke och Maj-Britt J:s tidigare fastighet, att byggnadsnämndens och länsstyrelsens beslut skulle undanröjas och att kammarrätten skulle ålägga byggnadsnämnden att tillse att den olovligen vidtagna byggnationen togs bort. - Kammarrätten höll muntlig förhandling och syn på platsen. - Kammarrätten i Göteborg (1994-06-30, Jarnewall, Holmstedt, Fredriksson): Frågan i målet gäller huruvida byggnationen är att bedöma som en brygga och ett ingripande med stöd av 10 kap. PBL därmed uteslutet. - Kammarrätten har vid företagen syn på platsen konstaterat att den utan bygglov företagna byggnationen omfattar en cirka sju gånger sju meter stor golvyta av bräder belägen över vatten och vilande på pålar i vattnet. Ytan gränsar i norr mot ena gaveln av ett bithus inrymmande serveringsrörelse, i öster mot en klippa medan den i övrigt gränsar mot vatten. Utmed vattnet kringgärdas golvet bl.a. av ett meterhögt trästaket på vilket är fastsatt bl.a. markisväv med texten "PRIPPS". Knut P., innehavare av serveringsrörelsen, har uppgivit att golvytan används för uteservering och därvid är möblerad med bord och stolar. - På grund av vad sålunda framkommit finner kammarrätten att den i målet aktuella byggnationen inte kan betecknas som en brygga enligt PBL (jfr RÅ 1993 ref. 2) utan får anses vara en anläggning som omfattas av föreskriften i 5 kap. 36 § andra stycket första meningen nämnda lag. Till följd härav föreligger inte hinder mot ingripande med stöd av 10 kap. 14 § första stycket jämfört med 10 kap. 12 § 3. PBL. - Kammarrätten upphäver länsstyrelsens och byggnadsnämndens beslut och återförvisar handlingarna i målet till byggnadsnämnden för förnyad handläggning. - Knut P. yrkade i Regeringsrätten att kammarrättens dom skulle undanröjas. - Till stöd för sin talan anförde han i huvudsak följande. Bryggan har funnits sedan mycket lång tid tillbaka. Det är således en gammal brygga som till viss del har återuppförts och till stor del renoverats. Bryggan har alltid varit landningsplats för båtar utmed hela den del av bryggan som vetter mot vattnet. Bryggans golvyta används delvis för uteservering. Omständigheten att det förekommer servering på bryggan påverkar inte bedömningen att det är fråga om en brygga. Enligt PBL skall den aktuella byggnationen betecknas som brygga. Den är därmed inte en sådan anläggning som omfattas av bestämmelserna i 5 kap. 36 § andra stycket 1 PBL. Till följd härav föreligger hinder för ingripande med stöd av 10 kap. 14 § första stycket jämfört med 10 kap. 12 § 3 PBL. - Anita och Karl-Erik N. bestred bifall till överklagandet. - Boverket, som på Regeringsrättens begäran har avgett yttrande, tillstyrkte bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. Av 5 kap. 36 § andra stycket PBL framgår att åtgärder som inte kräver lov och som avser byggnader, andra anläggningar, tomter och allmänna platser skall utföras så att de inte strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Enligt 10 kap. 14 § första stycket jämfört med 10 kap. 12 § 3 PBL får byggnadsnämnden bl.a. förelägga ägaren av fastighet att inom viss tid vidta rättelse om han vidtagit en åtgärd som strider mot PBL eller mot någon föreskrift eller något beslut som har meddelats med stöd av lagen. Genom kammarrättens dom den 20 juni 1991 är avgjort att bygglov för bryggan är vägrat eftersom denna är förlagd på punktprickat område. - Av handlingarna framgår att konstruktionen utgörs av en sju gånger sju meter stor golvyta i anslutning till ett båthus med serveringsrörelse och mot vattnet försett med ett meterhögt trästaket. Vidare framgår att golvytan är avsedd att användas som serveringsrörelse. I praxis har konstruktioner liknande den nu aktuella inte betraktats som byggnad i den mening som avses i 3 kap. och 8 kap. 1 § PBL (jfr RÅ 1993 ref. 2 och RÅ 1995 ref. 42). Den aktuella konstruktionen utgör inte heller en annan sådan anläggning som omfattas av 3 kap. och 8 kap. 2 § första stycket PBL. - Det ovan anförda innebär att den aktuella konstruktionen inte kräver bygglov. Regeringsrätten har i RÅ 1993 ref. 2 klart uttalat att 5 kap. 36 § andra stycket första meningen PBL endast omfattar sådana anläggningar för vilka kraven i 3 kap. samma lag gäller. Anläggningar som inte är angivna i 8 kap. PBL, såsom den nu aktuella, kan således uppföras utan att bestämmelser i detaljplan behöver beaktas. Eftersom 5 kap. 36 § andra stycket första meningen PBL inte är tillämplig på ifrågavarande konstruktion kan ingripande med stöd av 10 kap. 14 § första stycket jämfört med 10 kap. 12 § 3 PBL inte ske. Kammarrättens dom bör därför enligt Boverkets mening upphävas. - Regeringsrätten (1998-10-22, Werner, Lindstam, Rundqvist, Billum, Hulgaard): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Frågan i målet är om ett ingripande enligt 10 kap. PBL kan ske mot ifrågavarande brygga. - Regeringsrätten har i ett tidigare mål (RÅ 1993 ref. 2) funnit att ingripande enligt 10 kap. 14 § första stycket jämfört med 10 kap. 12 § 3 PBL inte kunde ske i fråga om en brygga. Det förhållandet att ifrågavarande brygga används för serveringsändamål föranleder inte annan bedömning. Knut P:s talan skall därför bifallas. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver kammarrättens dom och fastställer länsstyrelsens beslut den 22 juli 1993. (fd II 1998-09-29, Liljeros)