RÅ 1998 not 268
Fråga om fastigheter och aktier i fastighetsförvaltande företag utgjort omsättningstillgångar när tillgångarna förvärvats efter det att den aktiva byggnadsrörelsen upphört
Not 268. Överklagande av Riksskatteverket av ett förhandsbesked ang. inkomstskatt. - I en ansökan om förhandsbesked anförde Peter X. (född år 1915) bl.a. följande. Han hade drivit aktiv byggnadsrörelse fram till år 1971. Under den tiden hade han förvärvat ett antal fastigheter, av vilka några enligt hans uppfattning utgjorde omsättningstillgångar i byggnadsrörelse (smittade fastigheter). Sedan den aktiva byggnadsrörelsen avvecklats hade han ägnat sig åt fastighetsförvaltning. Under åren 1996 och 1997 förvärvade han fem fastigheter, varav fyra hyresfastigheter och en skogsfastighet, och under åren 1993 och 1996 aktier i två fastighetsförvaltande bolag, Y AB och Z AB. Han önskade genom förhandsbesked få klarlagt om dessa fastigheter och aktier var smittade av byggnadsrörelse eller ej. -Skatterättsnämnden (1998-02-10, Ersson, Armholt, Johansson, Nord, Tollerz): Förhandsbesked. Ifrågavarande tillgångar utgör inte omsättningstillgångar för sökanden. - Motivering. De tillgångar i form av fastigheter och aktier som omfattas av frågorna skall bedömas enligt 1981 års lagstiftning om byggmästarsmitta. Enligt dessa regler skall fastighet som förvärvas genom oneröst fång av någon som bedriver byggnadsrörelse anses utgöra omsättningstillgång för honom. Detta gäller dock inte om förvärvet uppenbarligen helt saknar samband med den bedrivna byggnadsrörelsen (punkt 4 andra och tredje styckena av anvisningarna till 21 § kommunalskattelagen, 1928:370). - Sökanden har bedrivit aktiv byggnadsrörelse fram till år 1971. Därefter har han bedrivit fastighetsförvaltning. Med hänsyn till den långa tid (ca 25 år) som förflutit sedan den aktiva byggnadsrörelsen upphört och de nya fastigheterna respektive andelarna i de fastighetsförvaltande bolagen förvärvades anser nämnden att förvärven av dessa får anses uppenbarligen helt sakna samband med den bedrivna byggnadsrörelsen. - Wingren, Silfverberg och Virin var skiljaktiga och anförde med instämmande av nämndens sekreterare Gilbe följande. Fastigheterna. Enligt punkt 4 sjunde stycket av anvisningarna till 21 § kommunalskattelagen (1928:370), KL, skall skattskyldig som bl.a. enligt bestämmelserna i den nämnda anvisningspunkten innehar omsättningstillgång anses - beroende på omständigheterna - bedriva byggnadsrörelse eller handel med fastigheter. Fastighetsägaren betraktas alltså som rörelseidkare så länge innehavet av en omsättningsfastighet består. Förvärvar den skattskyldige nya fastigheter innan den ursprungliga omsättningsfastigheten avyttrats, kommer därför den skattemässiga bedömningen av dessa fastigheter att avgöras bl.a. enligt bestämmelserna i andra och tredje styckena av anvisningspunkten (se prop. 1980/81:68 s. 210). - Av andra stycket av anvisningspunkten framgår bl.a. att fastighet utgör omsättningstillgång hos fastighetsägaren om den förvärvas genom köp, byte eller därmed jämförligt fång och fastighetsägaren eller dennes make bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter. Härifrån görs i tredje stycket vissa undantag, av vilka ett föreskriver att andra stycket inte gäller när förvärvet uppenbarligen helt saknar samband med den av fastighetsägaren bedrivna byggnadsrörelsen. - Av den ovan beskrivna bestämmelsen i sjunde stycket i punkt 4 av anvisningarna till 21 § KL följer att Peter X. genom innehav av omsättningsfastigheter i byggnadsrörelse också vid förvärven av fastigheter och aktier i de fastighetsförvaltande företagen 1996 och 1997 skall anses ha bedrivit byggnadsrörelse (jfr även RÅ 1988 not. 723). Något undantag kan inte göras på grund av att viss längre tid förflutit sedan den aktiva byggnadsrörelsen upphörde. - Frågan är då om förvärven av fastigheterna uppenbarligen helt saknar samband med den rörelse som Peter X. skall anses bedriva. I allmänmotiveringen i den ovannämnda propositionen anfördes beträffande bestämmelsen bl.a. följande (a.prop. s. 155): "Vid tillämpning av denna bestämmelse får hänsyn tas till samtliga föreliggande omständigheter. Stor vikt bör t.ex. läggas vid den lokala och funktionella anknytningen som kan finnas mellan fastighetsförvärvet och byggnadsrörelsen. En byggmästare som på entreprenad uppför småhus inom ett lokalt begränsat område bör exempelvis kunna ha möjlighet att som kapitalplacering köpa en hyres- eller kontorsfastighet på annan ort utan att fastigheten anses smittad av byggnadsrörelsen. Det är vidare givet att den skattskyldiges egen uppfattning om förvärvets karaktär måste beaktas. Redovisas fastigheten som en omsättningstillgång i byggnadsrörelsen bör fastigheten också normalt anses som en omsättningstillgång i skattehänseende." - Föredragande statsrådet anförde vidare att undantaget avsåg fall då det av omständigheterna klart framgick att fastighetsinnehavet helt saknade samband med ägarens byggnadsrörelse och underströk att kraven på den utredning som skulle medföra undantag var stränga. Som ordalagen angav skulle fråga vara om uppenbara fall (a.prop. s. 208). - Av handlingarna i ärendet framgår att Peter X. innehar fyra fastigheter förvärvade före 1971 som får anses utgöra omsättningstillgångar i byggnadsrörelse. Av dessa är tre fastigheter hyresfastigheter och en fastighet en obebyggd byggnadstomt angränsande till en av hyresfastigheterna. - Av de fem fastigheter som förvärvats under 1996 och 1997 är fyra fastigheter hyresfastigheter och en fastighet en skogsfastighet. Samtliga fastigheter har redovisats som omsättningsfastigheter. Med hänsyn härtill och mot bakgrund av uttalandena i propositionen finner vi att förvärven av hyresfastigheterna, till skillnad från förvärvet av skogsfastigheten, i inget fall uppenbarligen helt kan anses sakna samband med den byggnadsrörelse som Peter X. skall anses bedriva. De utgör alltså omsättningsfastigheter (jfr RÅ 1990 not. 164). - Aktierna. I femte stycket av anvisningspunkten stadgas att om skattskyldig innehar aktie eller andel i fastighetsförvaltande företag och någon av företagets fastigheter skulle ha utgjort omsättningstillgång i byggnadsrörelse eller handel med fastigheter om den innehafts av den skattskyldige, skall aktien eller andelen anses utgöra omsättningstillgång. Detta gäller dock endast för vissa angivna fall, varav det som aktualiseras i ärendet är att företaget är ett fåmansföretag och den skattskyldige är företagsledare i företaget eller make till företagsledare. - Med hänsyn till de uppgifter som lämnats i ärendet får anses följa att Peter X. inte är företagsledare i Y AB men däremot i Z AB. Några närmare uppgifter om karaktären på den fastighet som ägs av sistnämnda bolag har inte lämnats i ärendet. Sökanden hävdar emellertid att denna fastighet uppenbarligen helt skulle sakna samband med hans byggnadsrörelse enbart på den grunden att lång tid har förflutit mellan upphörandet av den aktiva byggnadsrörelsen och förvärvet av aktierna i bolaget. Det får därmed antas - om denna ståndpunkt inte godtas - att Peter X. lämnat som förutsättning att fastigheten är av sådan karaktär att denna, om den innehafts direkt av honom, skulle ha kunnat utgöra omsättningstillgång i hans byggnadsrörelse. Under sådana omständigheter skall med beaktande av vad som ovan anförts om de direktägda hyresfastigheterna, aktierna i Z AB anses utgöra omsättningstillgångar i byggnadsrörelse för Peter X. Någon grund för att behandla aktierna i Y AB som omsättningstillgångar föreligger däremot inte. - Riksskatteverket överklagade förhandsbeskedet och yrkade att Regeringsrätten skulle förklara att de fyra hyresfastigheterna och aktierna i Z AB utgjorde omsättningstillgångar i byggnadsrörelse för Peter X. Regeringsrätten (1998-12-22, Werner, Swartling, Lindstam, Eliason) gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden och fastställde nämndens förhandsbesked. (Regeringsrådet Sandström var skiljaktig och anförde att han gjorde samma bedömning som de skiljaktiga i Skatterättsnämnden och därför biföll Riksskatteverkets överklagande.) (fd II 1998-11-26, Olsson)