RÅ 1998 not 60

Not 60. Överklagande av Ulf Ö. ang. rätt att anföra besvär mot byggnadsnämnds beslut att tillåta uppförandet av brygga. - Byggnadsnämnden i Värmdö kommun beslutade den 15 juni 1993 att bevilja bygglov för brygganläggning på fastigheten Aspvik 1:7 i kommunen. - Ulf Ö. överklagade beslutet. -Länsstyrelsen i Stockholms län (1994-01-13, Carlsson) : Fastigheten Aspvik 1:7 är belägen inom område som saknar detaljplan och områdesbestämmelser. - Enligt 22 § förvaltningslagen (1986:223) kan byggnadsnämnds beslut överklagas av den som beslutet angår, om det gått honom emot. - Av handlingarna i ärendet framgår att den medgivna bryggan, som ersätter en längre brygga belägen på samma plats, har en sådan begränsad storlek att den inte kan betraktas som en sådan bygglovpliktig småbåtshamn som avses i 8 kap. 2 § 1 p plan- och bygglagen (1987:10), PBL. - Länsstyrelsen betraktar därför det medgivna bygglovet som ett sådant frivilligt lov som avses i 8 kap. 21 § första stycket. Av andra stycket samma paragraf framgår att bestämmelserna i PBL om lov skall tillämpas i ärenden enligt första stycket. - Den brygga, som bygglovet avser, gränsar inte till klagandens fastighet, Aspvik 1:39. Bryggan har vidare en sådan storlek och utformning samt är belägen på ett sådant avstånd och ett sådant sätt i förhållande till Aspvik 1:39 att klaganden inte kan anses berörd av bygglovet. - På grund härav och då klaganden ej heller i övrigt anfört omständigheter som kan medföra rätt för honom att överklaga beslutet skall överklagandet inte tas upp till prövning. - Ulf Ö. överklagade länsstyrelsens beslut. - Kammarrätten i Stockholm (1996-06-26, Wennerholm, Jonsson, Sederholm): ej ändring. - Hos Regeringsrätten yrkade Ulf Ö. att Regeringsrätten med ändring av kammarrättens beslut måtte tillerkänna honom rätt att anföra besvär mot byggnadsnämndens beslut. - På Regeringsrättens begäran yttrade sig Boverket i målet. Boverket, som besökt platsen, anförde bl.a. följande. Vid besöket och efter genomgång av handlingarna har bl.a. följande kunnat konstateras. Fastigheten Aspvik 1:39 är belägen sydost om fastigheten Aspvik 1:7. Mellan fastigheterna ligger den obebyggda fastigheten Aspvik 1:38 med dess kilformade utbredning. Klagandens fastighet, men framförallt Aspvik 1:38, är kraftigt kuperad i nordost med berg. På Ulf Ö:s fastighet är tre byggnader belägna. Dessa byggnader utgörs av fritidsbostadshus, ett kombinerat garage/förråd samt en TC. Bostadshuset är beläget ungefär mitt emellan vägen och strandkanten. Garaget ligger nordväst om bostadshuset. TC:n finns ytterligare nordväst om garaget och nära gränsen mellan Aspvik 1:39 och 1:38. Klagandens övre halva fastighet är relativt plan och där ligger bostadshuset. Källargolvet - som ligger ovan mark - ligger ungefär på 10 meters höjd över sjönivå. Framför huvudbyggnaden i nivå med källarvåningen - halvvägs ner till vattnet - finns en uteplats. - Direkt vid strandkanten finns en kantavsats - mindre kaj - med spartansk badmöjlighet samt en uteplats. Den i ärendet aktuella bryggan är inte synlig från denna plats på grund av tätvuxen vass. Vid synetillfället befann sig två personer på bryggan och de förde ett samtal i vad som föreföll vara något över normal samtalston. Detta samtal fortplantade sig över vattnet så att det på den aktuella platsen hördes som en viskning. Även en utombordsmotor kunde höras. - Aspvik 1:38:s gräns vid strandkanten är ungefär 17 meter. Eftersom den i målet aktuella bryggan är belägen nära gränsen mellan fastigheterna Aspvik 1:7 och 1:38 blir avståndet mellan bryggan och Ulf Ö:s fastighet ungefär 25 meter. På grannfastigheten Aspvik 1:40 (på andra sidan om Aspvik 1:39) finns en brygga som är ungefär 20 meter lång och ca två till tre meter bred. På Aspvik 1:7:s grannfastighet Aspvik 1:18 finns en brygga med tillhörande båthus vilken synes vara av ungefär samma storlek som bryggan på 1:7. - Under rubriken Boverkets bedömning anför verket bl.a. följande. - Enligt Boverkets uppfattning är det förvaltningslagens regler om besvärsrätt som skall tillämpas i frågan om vem som har rätt att överklaga beslut enligt plan- och bygglagen (1987:10). Enligt 22 § förvaltningslagen (1986:223) får, som länsstyrelsen tidigare anfört, ett beslut överklagas av den som beslutet angår om det gått honom emot. Bestämmelsen innebär att det inte finns någon allmän klagorätt för var och en som är missnöjd med ett avgörande. Det krävs att klaganden har ett sådant intresse i saken att det berättigar honom att klaga. I fråga om besvärskretsen är de berörda i första hand sökanden och ägarna till de fastigheter som direkt gränsar till den fastighet bygglovet gäller. Därutöver kan bl.a. ägare till fastigheter i grannskapet vara särskilt berörda med hänsyn till arten och omfattningen av byggnadsåtgärden. Det kan t.ex. på grund av obebyggda tomter, parkmark eller med hänsyn till topografin och naturförhållandena på platsen vara sådant förhållande att en fastighetsägare blir påtagligt berörd även om han inte är direkt granne. Den fråga som Boverket således har att ta ställning till är huruvida Ulf Ö:s fastighet skulle vara påtagligt berörd på ett sådant sätt att han därigenom har besvärsrätt. - Boverket anser att kretsen av besvärsberättigade i tveksamma fall inte bör tolkas för snävt. Boverket konstaterar inledningsvis att bryggan är synlig från i stort sett hela klagandens fastighet - förutom från de platser då hans egna byggnader skymmer den. Avståndet mellan Ulf Ö:s huvudbyggnad och bryggan är enligt Boverkets uppfattning litet. Enligt Boverkets mening är åtgärden inte av så begränsad omfattning att han därigenom inte kan anses berörd. Frågan är dock om renoveringen och ombyggnaden av bryggan inverkar på förhållandena på klagandens fastighet i sådan omfattning att han kan anses särskilt berörd därav. Boverket anser vid en sammanvägning av det som framkommit om bryggans storlek, utformning, belägenhet och användningssätt att den klagande är påtagligt berörd av åtgärden. Mot bakgrund av vad som angivits anser Boverket därför att länsstyrelsen rätteligen skulle ha tagit upp hans överklagande till prövning i sak. - Regeringsrätten (1998-04-02, Tottie, Werner, Lindstam, Rundqvist, Hulgaard): Skälen för Regeringsrättens avgörande. I plan- och bygglagen anges inte vem som har rätt att överklaga beslut enligt lagen. Besvärsrätten får därför bedömas enligt bestämmelsen i 22 § förvaltningslagen, där det anges att ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot. - Vad gäller beslut om bygglov anses enligt fast praxis sådana beslut angå, förutom sökanden, ägare till de fastigheter som gränsar direkt till den fastighet bygglovet gäller och därutöver ägare till fastigheter i nära grannskap som är särskilt berörda med hänsyn till arten och omfattningen av det byggande som avses med bygglovet, naturförhållandena på platsen m.m. - Byggnadsnämnden i Värmdö kommun beviljade den 15 juni 1993 bygglov för renovering och ombyggnad av brygga på fastigheten Aspvik 1:7, som ligger utanför detaljplanelagt område. På fastigheten bedriver De Handikappades Riksförbund sommarhemsverksamhet. - Regeringsrätten finner med hänsyn till vad som framkommit i målet om bryggans storlek, utformning och belägenhet samt om dess användningssätt efter renoveringen och ombyggnaden att det beviljade bygglovet angår Ulf Ö. på ett sådant sätt att han har rätt att överklaga det. Länsstyrelsen skulle ha tagit upp hans överklagande till prövning. Ulf Ö:s talan skall därför bifallas. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver kammarrättens och länsstyrelsens beslut och återförvisar målet till länsstyrelsen för ny behandling. (fd II 1998-03-19, Wahling Bexhed)

*REGI

*INST