RÅ 1999 not 115
Avvisande av talan (oklarhet om överklagande även omfattat skattetillägg, avvisningsbeslut upphävdes)
Not 115. Överklagande av AB Rudlask ang. avvisande av talan. - I ansökan, som inkom till Länsrätten i Göteborgs och Bohus län den 22 juni 1993, ansökte skattemyndigheten om eftertaxering för taxeringsåret 1989 av bolaget för inkomst av rörelse med 8 066 317 kr. Skattemyndigheten yrkade även att bolaget skulle påföras skattetillägg med 40 procent av den skatt som belöpte på eftertaxeringen. - Bolaget bestred i svar på ansökan eftertaxeringsyrkandet och anförde också i svaret under rubriken "Skattetillägg" att det, oavsett rättens bedömning av de processuella och materiella frågorna, torde klart framgå i vart fall att frågorna var av sådan svårighetsgrad, att eftergift av skattetillägget kunde medges. - I dom den 20 april 1995 eftertaxerade länsrätten bolaget och påförde även skattetillägg i enlighet med skattemyndighetens yrkanden. - Bolaget överklagade länsrättens dom i skrivelse som inkom till domstolen den 19 juni 1995 och som efter rättidsprövning översändes till Kammarrätten i Göteborg. I överklagandet angav bolaget under rubriken Saken: "Eftertaxering för taxeringsåret 1989 för inkomst av rörelse och skattetillägg" och framställde följande yrkande: "Bolaget yrkar att kammarrätten undanröjer den av länsrätten påförda eftertaxeringen. Bolaget hemställer om anstånd med att utveckla de omständigheter som åberopas till stöd för yrkandet till den 31 augusti 1995." - Bolaget erhöll yrkat anstånd och inkom sedermera med komplettering, varvid bolaget bl.a. under rubriken "Övriga materiella frågor" åberopade vad bolaget anfört hos länsrätten. Skattemyndigheten hemställde i svar dagtecknat den 14 december 1995 att länsrättens dom skulle lämnas utan ändring och under rubriken "SAKEN" angav skattemyndigheten bl.a. att fråga var om skattetillägg. - Under den fortsatta skriftväxlingen anförde bolaget i yttrande dagtecknat den 26 maj 1996 bl.a. att även i det fall kammarrätten skulle finna att en oriktig uppgift hade lämnats var det en så svår fråga som hade varit föremål för bedömning att grund för att efterge avgiften förelåg med stöd av 116 h § taxeringslagen. Bolaget inkom härefter - enligt uppgift från bolaget efter anmodan från kammarrätten - med en skrivelse daterad den 29 november 1996, där bolaget under rubriken "Utvidgning av besvär" anförde att det vidhöll sitt tidigare yrkande i målet och i andra hand yrkade att skattetillägget skulle efterges. Härefter förekom ytterligare skriftväxling i målet bl.a. rörande skattetilläggsfrågan. - Den 4 juni 1997 översände kammarrätten bolagets skrivelse från den 26 maj 1996 till länsrätten för handläggning såsom en besvärshandling avseende det av länsrätten påförda skattetillägget enligt domen den 20 april 1995. I beslut den 9 juni 1997 avvisade länsrätten bolagets överklagande och kammarrätten avslog sedan i beslut den 5 september 1997 bolagets överklagande av avvisningsbeslutet. Den 16 mars 1998 avgjorde kammarrätten i dom bolagets överklagande av eftertaxeringen och Regeringsrätten, dit bolaget överklagat domen, beslöt den 21 januari 1999 att inte meddela prövningstillstånd. - Bolaget fullföljde sin talan mot avvisningsbeslutet och anförde bl.a. följande. Det har endast funnits ett överklagande och detta har innefattat både eftertaxering och skattetillägg. Överklagandet har skett i rätt tid och länsrätten har dessutom rättidsprövat hela överklagandet såsom det var angivet i "saken". Bolaget har i "utvidgning av besvär" använt en måhända oriktig terminologi, men sett i belysning av den ursprungliga besvärsskriften och den övriga skriftväxlingen framgår det att avsikten varit att precisera sin redan förda talan. - Riksskatteverket motsatte sig inte bifall till bolagets talan och anförde sammanfattningsvis följande. Frågan hur den speciella situationen skall hanteras då det föreligger oklarheter huruvida i ett taxeringsärende även frågan om skattetillägg överklagats till högre instans har berörts i tidigare förarbeten. I förarbetena till skattebrottslagen (prop. 1971:10 s. 275) betonades således att yrkande om prövning av avgift skall anses föreligga från den skattskyldiges sida även om det kommit till uttryck endast i argumentationen. Till allmän ledning framhölls vidare i propositionen att myndigheterna även i tveksamma fall bör inta en generös attityd. Dessutom finns, i enlighet med samma förarbetsuttalande, alltid möjligheten att höra efter hos den skattskyldige själv om han avsett att yrka omprövning av avgiften. Enligt Riksskatteverkets bedömning får det i kammarrättens mål anses ha förelegat viss tveksamhet vad avser frågan om bolagets överklagande även omfattat ett yrkande om eftergift av påfört skattetillägg. Av den skriftväxling som förevarit i målet framgår vidare att skattemyndigheten uppfattat situationen på så sätt att även frågan om eftergift av påfört skattetillägg skulle bli föremål för kammarrättens prövning i det aktuella målet. Med beaktande härav och med hänsyn till den generösa inställning som lagstiftaren, i enlighet med vad som ovan redovisats, givit uttryck för finner således Riksskatteverket inte skäl att motsätta sig bifall till bolagets överklagande. - Regeringsrätten (1999-05-21, Rundqvist, Hulgaard, Nilsson, Schäder, Wennerström): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Bolaget har i sitt överklagande av länsrättens dom rubricerat saken "Eftertaxering för taxeringsåret 1989 för inkomst av rörelse och skattetillägg". Även om det till en början i övrigt inte kom till klart uttryck att överklagandet avsåg också skattetillägg framgår det av senare skriftväxling i målet att detta varit avsikten. Skattemyndigheten har uppenbarligen också från början uppfattat bolagets överklagande som att överklagandet även avsåg skattetillägg. Regeringsrätten finner mot bakgrund härav och vid en samlad bedömning av vad som anförts och åberopats från bolagets sida i anledning av dess överklagande av länsrättens dom att överklagandet redan från början måste anses ha omfattat frågan om eftergift av skattetillägget. Även överklagandet av denna del av länsrättens dom har därför inkommit i rätt tid. Till följd härav skall underinstansernas klandrade beslut upphävas och målet rörande skattetillägget återförvisas till kammarrätten för handläggning. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver underinstansernas beslut att avvisa bolagets överklagande rörande påfört skattetillägg vid eftertaxering för taxeringsåret 1989 och visar målet åter till Kammarrätten i Göteborg för prövning av bolagets yrkande om eftergift av skattetillägget. (fd II 1999-05-05, Johansson)