RÅ 1999 not 117

Not 117. Överklagande av Riksskatteverket (RSV) av förhandsbesked ang. inkomstskatt. I ansökan om förhandsbesked anförde X bl.a. följande. A-bolaget , som är ett förvaltningsföretag enligt definitionen i 7 § 8 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, och det schweiziska företaget B-bolaget äger hälften var av andelarna i det schweiziska företaget C-bolaget. X äger aktier i A-bolaget. - Inom A-koncernen skall i syfte att renodla bolagsstrukturen genomföras en omstrukturering enligt följande. Det schweiziska företaget D-bolaget bildas. Aktieägarna i A-bolaget erbjuds att byta sina aktier mot andelar i D-bolaget. Motsvarande erbjudande riktas till andelsägarna i B-bolaget. Vid full anslutning till erbjudandet kommer D-bolaget att äga samtliga aktier/andelar i A-bolaget och C-bolaget att bli ett helägt dotterföretag till D-bolaget. - För det fall minst 90 procent anslutning nås (men ej 100 procent) avser D-bolaget bilda ett helägt svenskt AB till vilket aktierna i A-bolaget överlåts. Därefter kan resterande aktier i A-bolaget tvångsinlösas enligt reglerna i aktiebolagslagen (1975:1385). - För de svenska aktieägare, som så önskar, planeras ett särskilt utdelningsprogram, som innebär att de, i stället för utdelning från D-bolaget, erhåller utdelning (med samma belopp i SEK) från A-bolaget. De schweiziska skattemyndigheterna har förklarat att de på vissa villkor inte kommer att ta ut källskatt på sådan från A-bolaget utbetalad utdelning. - Utdelningsprogrammet innebär i korthet följande. - En svensk bank (Banken) tecknar en preferensaktie i A-bolaget. Utdelningen på preferensaktien utgörs av ett belopp motsvarande av svenska andelsägare avstådd utdelning på andelar i D-bolaget. - Varje år erbjuds svenska andelsägare i D-bolaget att deltaga i utdelningsprogrammet varvid de andelar, som anmäls, särregistreras hos VPC (andelarna i D-bolaget förutsätts vara registrerade hos VPC). - Anmälda andelar får ej någon utdelning det året (andelsägarna kan dock rösta på bolagsstämman). - Banken avstår sin rätt till utdelning på preferensaktien till de andelsägare i D-bolaget som anmält sig till utdelningsprogrammet. - VPC kommer att registrera ifrågavarande personer som innehavare av rätt till utdelning från A-bolaget varefter utdelningen till dem kommer att utbetalas på normalt sätt. - Efter verkställd utdelning upphör särregistreringen (och måste alltså upprepas varje år). - X ställde bl.a. följande fråga till Skatterättsnämnden. - Föreligger förutsättningar att medge uppskov med beskattning av reavinsten enligt 1 § lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid andelsbyten när sökanden byter sina aktier i A-bolaget mot aktier i D-bolaget? -Skatterättsnämnden (1999-02-24, Ersson, Wingren, Johansson, Silfverberg, Svensson, Tollerz, Virin) uttalade såvitt här är av intresse: Sökanden är berättigad till uppskov med beskattningen av den realisationsvinst som uppstår vid bytet av aktier i A-bolaget mot andelar i D-bolaget enligt bestämmelserna i lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid andelsbyten (andelsbyteslagen). - Motivering. Andelsbyteslagen och den numera upphävda lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG är implementeringar av reglerna om andelsbyten i det den 23 juli 1990 antagna direktivet om en gemensam ordning för beskattningen avseende fusioner, fissioner, överföringar av tillgångar och andelsbyten, som berör bolag från olika medlemsstater (90/434/EEG). Definitionen av andelsbyte i direktivet (Artikel 2 d) lyder (i inofficiell översättning hämtad från prop. 1994/95:52 s. 82) "ett förfarande varigenom ett bolag förvärvar andelar i ett annat bolag och därigenom erhåller en majoritet av rösterna i detta bolag mot vederlag till andelsägarna i det senare bolaget av nyemitterade värdepapper som representerar kapitalet i det förra bolaget och, i förekommande fall, kontant ersättning som inte överstiger 10 procent av det nominella värdet eller, i avsaknad av sådant värde, det bokförda parivärdet av de andelar som givits ut i utbyte". - Av denna definition kan den slutsatsen dras att det enda krav beträffande vederlagsandelarna som direktivet uppställer är att de representerar kapitalet i det förvärvande företaget. Något krav att andelarna skall ha lika röstetal, samma rätt till utdelning, etc. uppställs ej i direktivet och inte heller i andelsbyteslagen. Den ordning med en möjlighet att välja att få utdelning från A-bolaget i stället för från D-bolaget är en rätt som på samma sätt som rösträtt, differentierad rätt till utdelning, etc. är en rätt knuten till andelen i fråga. Den omständigheten att de vederlagsandelar som sökanden erhåller är bärare av en rätt att välja att utnyttja den särskilda utdelningsordningen innebär därför inte att vederlaget vid avyttringen av aktierna i A-bolaget skall anses bestå av annat än andelar i D-bolaget. Med hänsyn härtill och till att även övriga förutsättningar för uppskov med beskattning av realisationsvinst är uppfyllda skall förhandsbesked i denna del ges med angivet innehåll. - RSV yrkade att Regeringsrätten skulle ändra förhandsbeskedet vad avser fråga 1 på så sätt att Regeringsrätten förklarade att andelsbyteslagen inte var tillämplig. Som grund för överklagandet anförde RSV bl.a. följande. Andelsbyteslagen lämnar inte utrymme för något slag av sidovederlag, rättigheter etc. vid sidan om kontantvederlag motsvarande högst tio procent av det nominella värdet av de mottagna andelarna. I förevarande fall har, i syfte att få bred anslutning bland investmentföretag m.fl., lämnats erbjudande om utdelningsprogrammet, som innebär ett ekonomiskt betydande värde. Detta är enligt RSV:s uppfattning en del av vederlaget för de inbytta aktierna. Till följd härav är enligt RSV:s mening andelsbyteslagen inte tillämplig i förevarande fall. Skatterättsnämndens tolkning av EG:s fusionsdirektiv (90/434/EEG) utmynnar i att det enda kravet som uppställs på de mottagna andelarna är att de representerar kapitalet i det förvärvande företaget. Skatterättsnämnden framhåller att det inte finns något krav på att aktierna skall ha samma röstvärde, samma rätt till utdelning etc. Skatterättsnämnden har således inte sett själva rätten att välja om man vill nyttja utdelningsprogrammets fördelar, dvs. att kupongskatt inte skall utgå eftersom utdelningen skall anses komma från det svenska A-bolaget, såsom utgörande ett sidovederlag. Det kan ifrågasättas om det verkligen föreligger någon avvikelse mellan direktivet och den svenska andelsbyteslagen. För att få ett klart besked i denna fråga torde det krävas ett förhandsavgörande av EG-domstolen i enlighet med artikel 177 i Fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen. - X bestred RSV:s yrkande och hemställde att Regeringsrätten inte skulle göra någon ändring i Skatterättsnämndens enhälliga beslut. Han anförde i huvudsak följande. Förutsättningar föreligger för att medge uppskov med beskattningen, eftersom vederlaget utgörs enbart av aktier i det övertagande bolaget. Möjligheten att delta i utdelningsprogrammet utgör inte en separat tillkommande del av vederlaget utöver aktierna vid aktiebytet. Det offentliga aktieerbjudandet kommer inte att vara beroende av huruvida utdelningsprogrammet kommer att införas eller ej. - Regeringsrätten (1999-05-21, Werner, Rundqvist, Hulgaard, Nilsson, Wennerström): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Genom ett offentligt uppköpserbjudande ges ägarna av aktier i det svenska bolaget A-bolaget och i det schweiziska bolaget B-bolaget möjlighet att byta ut sina aktier mot aktier i ett nybildat schweiziskt bolag, D-bolaget, som på detta sätt kan bli ägare till samtliga aktier i de båda förstnämnda bolagen. I anslutning till uppköpserbjudandet har ett särskilt s.k. utdelningsprogram utarbetats. Syftet med detta program är att all beskattning av utdelningsinkomster för ägare av aktier i D-bolaget med skatterättsligt hemvist i Sverige skall kunna ske här i landet. Utdelningsprogrammet är i sina huvuddrag utformat enligt följande. Aktieägare i D-bolaget med skatterättsligt hemvist i Sverige ges möjlighet att få sin utdelning via A-bolaget. Enligt uppgift kommer inte någon schweizisk källskatt att tas ut på denna utdelning. Därmed blir det inte heller aktuellt med någon restitution eller avräkning av schweizisk skatt för de aktieägare som deltar i utdelningsprogrammet. Rätten att delta i programmet är inte knuten till vissa aktier. Envar som äger aktier i D-bolaget och som har skatterättsligt hemvist i Sverige kan delta, oavsett om han förvärvat sina aktier i D-bolaget i samband med bytet eller senare eller om han bytt mot aktier i A-bolaget eller B-bolaget. Den begränsningen finns dock att antalet aktier i utdelningsprogrammet inte får överstiga det antal aktier i D-bolaget som emitteras i samband med bytet av aktier i A-bolaget, dvs. hälften av det totala antalet aktier i D-bolaget. Vilka aktieägare som deltar i utdelningsprogrammet avgörs genom ett anmälningsförfarande inför varje års utdelning. I samband därmed kontrolleras att aktieägaren har skatterättsligt hemvist i Sverige. - Regeringsrätten, som inte finner skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen, gör i övrigt följande bedömning. - Rätten att delta i utdelningsprogrammet är inte knuten till vissa av de aktier i D-bolaget som ges ut i samband med bytet utan är helt beroende av aktieägarens skatterättsliga hemvist vid varje tillfälle för utdelning. Redan av detta skäl kan rätten att delta i programmet inte anses utgöra vederlag vid byte till aktier i D-bolaget. Vid sådant förhållande och då förutsättningarna i övrigt enligt andelsbyteslagen för uppskov med beskattning av realisationsvinst vid bytet till aktier i D-bolaget enligt de givna förutsättningarna är uppfyllda skall Skatterättsnämndens beslut såvitt nu är i fråga fastställas. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked i den del det har överklagats. - Regeringsrätten förordnar att sekretessen enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) skall bestå utom i fråga om vad som står under rubriken Regeringsrättens avgörande. (fd II 1999-04-22, Eriksson)

*REGI

*INST